tisdag 30 september 2014

När tekniken strular

 
 
Varje måndag får jag äggleverans... Katja smyger in på mitt rum på jobbet och levererar 15 underverk i en kartong. Fantastiskt goda ägg i olika storlek och färg och jag blir lika glad varje gång. Dessa ägg är värpta av herrgårdshönor av olika sort. Äggen är turkosa, rosa, vita, sandfärgade och chokladbruna och det är en fröjd för ögat att se både innehåll och skal. Gulan är så gul att i en omelett ser det ut som om jag haft i saffran... och smaken är den bästa.
 
Idag ska vi äta ägg.
 
 


Sedan ska jag gå över på Polly. Det behöver jag för att bli snäll... Polly eller hummer och vi har ingen hummer hemma, så det får bli POLLYSAR.
 
Idag har tekniken strulat för mig och jag är färdig att döda en PADDA. Jojo... den bad om en uppdatering, som jag gjorde... den bad om en installation... som jag påbörjade... den bad om inlogg som jag gjorde och där kom jag inte längre...Den tog inte inlogget som jag hade innan uppdateringen. Låst läge liksom... Så... här går det åt polly...MASSOR av polly. Kanske inte löser mitt paddproblem... men jag får godis och av det blir jag glad och när jag är glad blir livet aningen lättare och jag kan se lösningsfokuserat igen.
Jorå... så får det bli.





Nu mat... polly... positivt tänk och en ny dag i morgon.

Må gott


måndag 29 september 2014

Ny app

 
 

Så... var det de där med appar och lekparker. Hörde på radion i morse (radio Örebro - P4) att vi nu kan ladda ner en app, som visar hur många barn som skadat sig på JUST I DEN lekparken som Ni har tänkt gå till med barnen. Jag visste inte att det fanns ett behov av sådana appar.
 
Sedan fortsatte inslaget med att... förr var lekparkerna farligare, men barn skadar sig mer i dagens tillrättalagda lekparker OCH vad beror det på. Detta kunde inte reportern svara på... MEN det kan jag.
På baksidan av vårt hus har vi en lekpark och när jag är i vår trädgård ser jag rakt in i lekparken... Där är MASSOR med barn och leker och det går ofta rätt vilt till och jag kan både höra och se hur barnen gör sig illa... Gissa vad många av föräldrarna gör medan deras små avkommor roar sig... jojo... föräldrarna leker med mobilen och har INGEN aning om vad som sker bland gungorna. En pappa var tvungen att sitta på en viss bänk för att annars skulle inte hans bärbara dator fungera... Bredbandet från det trådlösa nätverket var i en liten skugga i de andra bänkarna.
Är det så konstigt att barnen gör sig illa, när face book, Instagram och andra viktigheter tar fokus från det som sker i lekparken?
 




Så... nu fick jag ur mig det.

Må gott


söndag 28 september 2014

Hårt hållen som liten

 
 
 
Igår kom vi inte till Paradiset då det blåste nästan 20 sekundmeter i byarna... Det gjorde det inte idag. "Bara 13 sekundmeter" sa T nöjt och vi packade bilen med jordsäckar och Böna.
"Bara 13 sekundmeter" ÄR SKITMYCKET... när man som vi ska gå över sjön med en liten pluttbåt. Kan säga att det friskade i mer när vi skulle hem och det var nog uppe i modiga 16 sekundmeter... Allt blev blött och då menar jag ALLT som inte var packat i plastsäcker.
Det var första gången jag varit rädd när vi åkt över... men det var inte läge att stanna båten och kliva ur. Detta kommer vi aldrig mer göra om, hur mycket flytvästar vi än sätter på oss.
 
Idag började vi stänga Paradiset.
Den röda kärleken stängdes av och det lilla frysfacket frostades ur. Allt ätbart tog vi hem och batterierna till elen står nu i vårt gästrum här hemma.
Vi måste tillbaka minst en gång till för att hämta det vi inte fick med oss idag i den aningen guppiga sjön. Sedan får vi se när vi drar upp båten. Det hänger på vädret. Det kan ju bli fint långt in i oktober och då är det bara att packa fikakorgen och åka över sjön.
 
 




Bönan hittade en sida på huset där det var lä... Det finns det alltid och idag var det östra sidan som var vindstilla. Där lade sig den lilla sockertoppen och gnagde på ett ben.
 

 
 
 
Nu... har vi kommit hem, bytt de blöta kläderna och ska börja med maten. Sonen och F kommer på middag. Sonen som förövrigt tagit som STOR uppgift att ge mig gråa hår och gör mig på gränsen till att lägga mig ner och självdö.
Sonen... den älskade, vackra, underbara, fantastiska... SKA TATUERA SIG och inte nog med det TA MOTORCYKELKÖRKORT och skaffa HD.
I maj fyller mitt ljuvliga barn 25... kan det vara en 25årskris? Själv säger han att "det var för att han var så hårt hållen när han var liten"... DET kan vi råda bot på... jag betalar gärna psykologbesöken bara han INTE tatuerar sig eller tar motorcykelkörkort. 
Att låsa in sina barn i vadderade rum och ge dem mat och kärlek och släppa ut dem när de närmar sig 40, har jag hört är olagligt... Äm... OCH??? I vissa lägen kan det vara befogat... som... typ... nu...
 
Äsch... kanske kan gråta mig till att han inte gör det. En och annan tår kan jag nog klämma fram. Det ska väl inte vara så himla svårt... En tjej på jobbet berättade att hon gjorde så och hennes son som idag är närmare 40 vågar INTE ens nämna motorcykel. Fantastiskt bra strategi.
 
Må gott
 
 
 
 
 

lördag 27 september 2014

Att njuta i solen

 
 
 
Vi... T och jag har alltid sagt "inga fyrfota i säng, soffa eller på bord". Det har inte våra fyrbenta familjemedlemmar hört... eller förstått.
Sängen har hitintills ingen vovve lagt sig i... och DET kommer aldrig ske. TantKarin hoppar upp när vi somnat och lägger sig ovanpå täcket vid T:s fotända. Inte mycket vi kan göra åt, för stänger vi dörren har vi en ilsken tant som står utanför och VRÅLAR.
Soffa och bord... där FÅR DE INTE LIGGA... men idag när jag kom ut på altanen... låg två tanter och gosade i solen... På golvet var inte sol, utan den strålade fint på bord och soffa... Det var till solen tanterna drog och jag hade inte hjärta att mota bort dem.
Bordet är numera välskurat och soffan dammsugen.
 
 
 
  




Idag fick vi för oss... då vi inte kunde åka till Paradiset, att åka till ett köpcenter nära oss. Vi var INTE ensamma kan jag säga.
HUR urbota korkat är det inte att åka till ett sådant ställa när det är löningshelg? Skitkorkat!
Med oss hem blev i alla fall en ny lampskärm till arbetsrummet och lite annat vi inte visste att vi behövde. Spännande det där med shopping.
 



Nu fortsätter jag med matlagning... Rotmos och högrev var beställningen och så får det bli.
 
Må gott


Världens effektivaste väckarklocka

 
 
 
Att gå upp kl. 07.10 en lördagmorgon, mitt i sömnen... var INTE vad vi planerat, men så blev det.
Bönan som normalt är en lugn och sovande Bönan på morgonkvisten, hade fått för sig att göra toalett. Jorå... så kan det allt bli en lördagmorgon.
T, som är vänligheten i en människokropp, gick upp från sängvärmen och tog den nödiga tanten på en promenad. Jag försökte somna om... Just som tröttheten drog ner ögonlocken började SKRAMMLET nere i köket.
Bönan som även är en hungrig tant, fick sitt morgonmål... och T gjorde som han alltid gör på morgonen... Ställer ner den rostfria bunken med mat i ställningen för skålarna. Vad händer?!?! Det startar ett skrammel som lugnt kan kallas "världens effektivaste väckarklocka", och det går banne mig inte att ignorera detta ljud och låtsas sova. Inte en chans.
Det var bara att kravla ur sängen och halta ner för trappen och dra igång lördagen.
 

 
 



Nu sover den lilla skatten... och det är ju inte så konstigt. Jobbigt att gå på toalett så där tidigt på morgonen.
T och jag tar tag i resten av dagen.
Vi hade tänkt åka till Paradiset och höststäda, men med 20 sekundmeter i byarna, åker vi INTE dit. Men det är en dag i morgon också... och vem vet... det kanske blåser mindre då.
 
Idag byter vi till vintertäcke... Det är dags för det.
 
Må gott
 
 
 

torsdag 25 september 2014

Hjärnan är kvar

 
 
Ibland är jag tom... Tidigare idag var jag... äm... full... eller... inte FULL FULL, utan full av idéer och tankar och lösningar och samtal och, och, och, och... Nu är jag tom. Jorå... Tom, fast på ett positivt vis... Tom för att jag varit full av grejor i mitt huvud. Fast... hjärnan är kvar... det är den allt, även om den känns tom just nu.
 

 


Nu väntar mat och en toktrött kväll i tv-soffan.

Må gott

måndag 22 september 2014

Hon saknar honom

 
 
I morse förstod jag att även Bönan saknar sin Snygging... sin stora, vänliga trygga vän...
Skulle sätta på Bönan hennes regntäcke och det låg i en låda där vi glömt ett av Snyggingens täcken. När jag drog ut lådan var den lilla bruna snabbt framme och försiktigt körde hon ner nosen i lådan och länge, länge andades hon in doften från hans kvarglömda, otvättade täcke... Hon tittade upp och lade huvudet på sned och tittade frågande på mig, körde ner nosen i lådan igen och andades in... Hon saknar honom så djup och innerligt en liten hundflicka kan göra och det gjorde mig ont att se.
Hundar lever i nuet... men de kan sakna, och det gör hon.
 
Att med sin vän få...
Springa fritt.
Sitta nära.
Ligga sked.
 
 
 

 
 
Idag... när vi kom hem från jobbet, sken solen. Bönan fick springa på baksidan och apportera. Det gillar hon... mycket. Vi kan aldrig ge henne det Snygging gav, men vi kan ge henne ett bra hem, mat, kärlek, träning och glädje...
 
 
Må gott
 
 


söndag 21 september 2014

En perfekt födelsedag

 
 
Igår lämnade vi dis och dimma... en dimma som var så tät att vi blev blöta när vi var ute... och åkte till Paradiset. Ett Paradis i strålande sol och vindstilla.  En perfekt födelsedag.
Vi gick runt och njöt av stillheten, vi åt gott och hann även spika upp fönsterbleck på vindsfönstret. Lite vemodigt att snart behöva stänga för vintern.
 
 
 
 
 



Någon... och jag misstänker skarv eller häger, har kräftkalas i Paradiset när vi inte är där. Gillas inte, då det är STORA bumlingar som det kalasas på. Fast, det är bättre att de tar de stora än små. De stora går fram som MASSIVA kannibaler och vräker i sig sin egen avkomma. De stora måste bort för att beståndet ska öka.

 



Igår tog vi oss tid och rodde runt Paradiset... Det brukar vi sällan eller rättare sagt aldrig göra, men igår gjorde vi det.
När vi kom utifrån, kunde vi se vad vi måste göra nästa sommar... som... röja undan vår virkeshög, den hög som blivit när vi bytt panel, betsa in stockar, som syns vita på lång väg, med spillolja för att de inte ska lysa som en fyr i natten och annat sådant där som bara syns från sjön. Viktigt för överlevnaden... inte det minsta... men estetiskt och det är viktigt nog.
 

 



Igår kväll lämnade vi Paradiset i strålande solnedgång i dis.





Idag väntar nya äventyr... som att stryka, röja och träffa Mari.

Må gott


lördag 20 september 2014

Min dag idag

 
 
Idag är det min dag hela dagen. Sonen och hans F, kom och firade mig igår kväll... sonen har match idag och har inte möjlighet att komma idag, därav gårkvällens uppvaktning.
Jag gillar presenter och jag det skäms jag inte det minsta över.
 
 

 
 
I morse kom mina föräldrar och åt frukost med oss... vi löste melodikrysset och vred runt viktiga saker... Som att köpa lingon på torget. Faderskapet har upptäckt att EN LITER lingon på torget inte är en liter. Literförpackningarna är gjorda för 7,5 dl och det är INTE råge på lingonen utan slätstrukna. DET är viktigheter det.
En annan viktighet är HUR rökt skinkan ska vara. Enligt mig ska skinkan vara så där rökt som min morfar gjorde när han själv rökte skinkan och nu har jag hittat en sådan att köpa. På förpackningen står det "välrökt skinka". Jojo... DET är viktigt.



 
 


Enligt Bönan, är det viktigt att VISA att man gillar någon OCH det den har i handen. Oerhört viktigta saker det.



Nu... väntar en fortsatt "min dag".
 
Må gott
 
 
 

fredag 19 september 2014

En annorlunda fredag

 
 
En fantastisk fredag... Fest på jobbet med tal av rektorer och landshövdingen (som fortfarande inte har fjädrar som en indian, vilket min son hade stor besvikelse över när han var liten), wifi-enkät, uppträdande av Fashion Pack och avslutningsvis en jättefin lunch på Conventum. Jorå... vi firade 30 år och det gjordes på ett mycket lyckat  och välplanerat vis. Glädjen infann sig i hela magtrakten.
En strålande sol gjorde att det nästan kändes sommar när jag kom hem. T och jag tog tag i rabatterna och röjde dem från visset och nu ligger allt och väntar i säckar att fraktas till Paradiset. Där ska de läggas ut på min solplaya i söderläge... innan vi lägger på jord.
 
 

 


T hann med en vända med gräsklipparen... Förhoppningsvis är det sista vändan för i år... MEN man vet aldrig.




Nu... dags att börja med middagen. Sonen och hans F kommer och hälsar på ikväll.

Må gott

onsdag 17 september 2014

Fyndat

 
Har gått och klurat på hur jag ska vinterförvara vårt olivträd... eller... Träd och träd... olivpinne med boll... är väl mer rätt att beskriva det som... Hur som ... funderingen har varit förvaring.
Vår altan är inte isolerad... någonstans... förutom mot huset... Är det 30 grader kallt ute... så är det även det på altanen. Då går det inte att ha något som ska återuppstå till våren där ute.
 
Vi beslöt oss för att ha ljuvligheten i vårt sovrum... och då ville jag ha en fin kruka eller korg att förvara den i... Hittade inget fint, men igår när jag var in en sväng till Rusta för att köpa påsar för Bönans STORA A... hittade jag en stickad korg/kruka/förvaring... DEN fick bli med hem. Nu ska jag bara köpa en hink att ställa i den stickade historien... misstänker att den läcker en aning.
 
 
 
 
 
 
 
 


Annars... har ännu inte börjat på listan... men jag får ändå MASSOR gjort.

Må gott


måndag 15 september 2014

Att hålla balansen

 
 
Idag skulle jag börjat med min "att göra denna vecka lista" som jag skrev förra måndagen... Den listan har jag ännu inte tagit tag i då det hela tiden trillar in "nya att göra saker". Så kan livet vara ibland och det måste få vara så... bara det inte alltid är på det viset. Det måste finnas andrum och det gör det.
Varje gång jag skrattar - får jag andrum och jag skrattar ofta och mycket... Det är bra. Det gäller att ha balans... TantKarin har himla bra balans... Hon vilar hela dagarna för att orka sova... en himla fin balans för en Tant i sina bästa år. Jag ska bli mer... katt... Ska vila när jag behöver... bara äta det jag gillar och ligga i solen och låta hela mig bli varm. En himla fin balans.
 
 
 


Må gott


söndag 14 september 2014

Vackre Johns dörr

 
 
 
I morse när vi vaknade i Paradiset låg dimman så tät att jag trodde det regnade när det droppade från träden. Allt var blött och vi såg inte många meter framför oss.
 
 
 



Dimman lättade och det blev en fantastisk dag...




Fast det tog tid... och under den tiden låg Bönan framför gasolkaminen.
För henne kan det nog aldrig bli FÖÖÖÖÖR varmt. Hon lägger näbben så nära det går och när jag stänger av kaminen surar hon och går och nosduttar på den för att jag ska förstå att hon inte var riktigt värmeklar än.
 

 
 
 



 


Idag insåg jag med sorg i hjärtat att hösten är här... eller... inte sorg... snarare vemod... Jag var inte riktigt klar med sommaren. Vi hann inte sitta och njuta av värmen och vattenkluck tillräckligt många gånger för att jag ska vara klar... så är det... och i min egovärld är det BARA jag som är drabbad av att hösten är här.


 

 
 
Idag tog vi ner en dörr från vinden i Paradiset... Dörren som Vackre John en gång fraktade över sjön till huset han byggde... Hans namn står med snirkliga bokstäver på sidan av dörren... John Valdemar... min farfars pappa... även kallad Vackra John.
En gång var dörren vackert målad, men det var så slitet och förstört att min pappa tog bort flagorna och ställde upp dörren på vinden.
Nu är Vackre Johns dörr åter i användning, dock inte som dörr... och... jag vet ännu inte OM jag ska måla den eller bara låta den vara, och OM jag målar den, vet jag inte vilken kulör... har inte bestämt mig...än... Därför får Vackre Johns dörr vara orörd tills jag fått vrida runt tankarna några gånger.


 
 
 


Dörren hamnade i gäststugan... Hade först tänkt att använda Vackre Johns dörr som huvudända till dubbelsängen... men där var dörren för hög/bred... Dörren är 200 cm och vi hade endast 192 cm till vårt förfogande... Så... nu är den bakom den smalare sängen som även fungerar som soffa.
 

 



På håll såg vi skarven och hägern samsas på en sten... Ödmjukheten kommer över mig och jag slutar nästan andas... Rusar in och hämtar kameran... den som har 30 x zoom... därav suddig bild... Men de är där... på stenen... Efter ett tag sträcker hägern på sig och med ett litet knix på benen lyfter den och sveper iväg... Jag andas normalt igen och förtrollningen är bruten...




Nu... fortsätter vi med en söndag i valets tecken... Vi tog en promenad och röstade... känns  som en högtid... Något att vårda och aldrig ta förgivet... att rösta.
I andra länder är det krig för att få demokrati... vi måste vårda vår. Det är inte bara en rättighet att rösta... det är en skyldighet.
 
Må gott