söndag 29 maj 2016

Snart kan vi ägna oss åt att "bara bo".



Mors dag och jag blev grattad av sonen med en bukett rosa liljor... han vet allt hur han ska få sin väna moder glad. F var hos sin mormor och firade.
Sonen spankulerade runt och konstaterade att det som målats gör lägenheten betydligt bättre...

Nu är snart den hudfärgade, på gränsen till sjukligt nikotinfärgade tapeten ett minne blott... Första strykningen i hallen är gjort och på tisdag blir det sista. Såååååå himla skönt.
Vi går från "murrig" och dyster lägenhet till ljus och lättare. 






Vi skulle tagit en dimgrå färg, men gjorde en tvär kovändning och gick på vitt och vi är supernöjda. Dimgrå har vi i sovrummen... och mörkblå, vit och ek i köket.





Det går åt massor av fika för att hålla "renoverings" humöret på topp... fika och glass, men snart är lägenheten klar och vi kan ägna oss åt att "bara bo".




Nu väntar en film och lite choklad...

Må gott



lördag 28 maj 2016

Tröstad av 11 kilo kärlek




Innerligt tack till alla Ni som "kramat, sms;at, skrivit kommentarer, satt kort och blommor på dörren, ringt och på något vis", visat att Ni brytt Er i vår Böna. Det värmer hjärtat.

Det ska i ärlighetens namn sägas att det har varit en tung vecka och vi blir påminda hela tiden. 
Idag lånade vi liten Bill och for till Paradiset. Det första liten kärleksbomb hittade var ett av Bönans ben som hon lämnat kvar på trappen. Visst for det en tagg genom mitt hjärta, men sedan blev jag glad på ett lite vemodigt vis... Någon tar vid där hon slutade gnaga och han gör det med stolthet... Han bar på benet i flera timmar bara för att visa hur lycklig han var över ett så stort och nästan nytt ben som förärades honom.






Statusen på vattennivån är... himla jättelåg och vi har fått en strandlinje vi inte haft förut. Försöker tänka positivt och lösningsfokuserat och banne mig... det finns något bra ändå med att denna sommar fått en vattensänkning på grund av sanering på södra sidan sjön. Vi kan laga kajen torrskodda... DET händer inte annars. Jamensåattdetblirnogbra.


 
 
 


Nu väntar en halv pizza och om någon timme kommer sonen och F för att hämta 11 kg kärlek.

Må gott



måndag 23 maj 2016

Bönan har somnat...




Vår lilla Böna... Tanya - Ak Yar Toyota höll inte längre och igår kväll fick vi åka akut in till veterinären då buken svullnade upp igen... Fanns inget mer att göra... Magovridningen och urinvägsinfektionen på det blev för mycket.

Hon föddes i Ukraina och kom till Snyggingens uppfödare när hon var ca 6 månader. Hon har bott hos oss till och från under hela tiden. Hon har givit liv till över 20 valpar och varit en fantastisk mamma och för några år sedan fick vi äran att få ta över henne helt. Vår Bruna Böna. Älskad, vänlig och innerligt behaglig.

Hon somnade med huvudet i mitt knä och T:s armar om sin kropp... hon låg under en filt med kroppen trasig av smärta tills sprutan med smärtlindring lindrade hennes svullna buk. Hon somnade mjukt med slutna ögon och vi lämnade henne inte förrän hennes kropp blev kall.

Nu springer hon med Snyggingen... sin bästa vän... bland molnen där de snälla är... Där smärta inte finns. De äter köttbullar och makaroner och dricker kristallklart vatten... 

Tack för att vi fick ynnesten att ha henne i vår flock...


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

söndag 22 maj 2016

Det gör ont att använda huvudet




Lika mycket som jag älskar Paradiset, älskar jag att bo i stan... Att kunna gå i parkerna UTAN att behöva klippa gräs eller rensa ogräs, det gillar jag.
Igår hade jag trädgårdspyssel i Paradiset. Lådan med örter fylldes på. Farfars gräslök klarade ännu en vinter och den har hängt med i snart 30 år. 
Vi får nog ta tag i det där med att "svirra gräset" innan midsommar... för det börjar växa "kämpahögt" redan nu. Annars... får allt som gror i Paradiset fortsätta växa... UTOM grodblad. Det fixar jag inte.


 


En maskros i Paradiset är välkommen... men på gräsmattan i stan är det ett ogräs. Ett fint gult ogräs som blir till en fantastisk vit boll.


 
 


Under vår balkong har syrenen börjat slå ut... och jag behöver inte klippa bort de vissna blomklasarna sedan... Det är lyx.




Vi beslöt oss för att inte åka till Paradiset idag. Här i vår lilla stad har det blåst och väderleken har "lovat skurar" till och från.
Vi stannade hemma och tog tag i livet i en lägenhet där vi ännu inte bott in oss och någon av oss använder huvudet... typ INTE jag.
Vet inte riktigt om jag har något huvud. Fick åka in för en och en halv vecka sedan och röntga huvudet då jag gjort ett stage dive och publiken "glömde ta emot mig". Trodde jag bara slagit i rumpan, men det visade sig att även huvudet och resten av min kropp fick sig en redig omgång... Gul och blå hela jag.
När jag röntgat huvudet sa läkaren att "hon inte hittade något"... så uppenbarligen har jag inget huvud... typ... men en hjärnskakning åkte jag allt på... så jag är kvinnan utan huvud men med en hjärna som skakats om. T däremot har både huvud och hjärna och han använder båda och sist sade han att det gjorde ont.


 

Nu har jag en gardin att sy.

Må gott



lördag 21 maj 2016

Att behöva tvångsmata en dobermann




Vi startade lördagen med en långfrukost och melodikrysset samtidigt som vi jublade varje gång solen bröt igenom molnen. Gäller att tänka positivt ju... samtidigt som väderleksrapporten noggrant studerades... nederbörd och från vilket håll det blåser OCH hur mycket det blåser om det blåser. Viktigt det där.





Vi for över till Paradiset även om det var himla marigt att ta sig dit. Så himla lite vatten att vi snart inte kan lägga till vid någon brygga utan vi får "klafsa" ut en bit. Bönan hade stora problem med att hoppa ner från bryggan i båten. Det skulle vara ett djupdyk på ca 180 cm och det är inte det lättaste för en nyopererad tant som ska ta det aningen lugnt.. så vi fick dra upp båten en bit på land och lyfta i tanten. Aningen förnärmad blev hon allt... men i kom hon.





Hon har allt haft det aningen jobbigt senaste månaden. Först en magomvridning med operation modell JÄTTESTOR... just när hon börjar pigga på sig får hon en stadig urinvägsinfektion och antibiotika. Medicinen gjorde att hon kräktes så fort hon åt och vi fick tvångsmata liten tant för hon slutade helt att äta. Hon som alltid tycker att matskålen innehåller inte tillräcklig mängd mat för att hon ska vara nöjd... Nu ratade hon ALLT... och då menar jag aaaaaaaaaaaaaaallt... typ fläskfilé, ost, blodpudding, smörgås, skinka... you name it...Hon kunde för sitt liv inte äta.. så det var bara att sätta henne och öppna munnen och trycka ner malet kött i strupen... fyra gånger om dagen. Jag kunde riktigt se hur illamåendet steg i hela hennes tunna kropp.
Idag åt hon själv, utan tvångsmatning och jag nästan grät av lycka... Två veckor tvångsmatning av dobermann är banne mig inte kul, varken för Bönan eller oss.

Idag blev det lite fart på henne... Hon for runt i Paradiset och bjöd in till lek. Hennes ögon var glada och hon njöt av varje sekund... Hon till och med nosputtade på mattunnan och talade om att hon var hungrig.


 
 


Nu fortsätter lördagen med en film och en balja popcorn...

Må som godis... jättegott



torsdag 19 maj 2016

När dagarna flyter in i varandra






Just nu är jag ooooooooootroligt sugen på musslor... mjuka, vin- och vitlöksdoftande musslor där spadet är fett av grädde och fantastiskt att doppa vitt mjukt bröd i... Sitta länge och äta och njuta av varje munsbit... Sitter suget i på lördag blir det nog så för just nu orkar jag inte rodda ihop det som behövs inhandlas till njutningen.





Jag försöker verkligen ta tillvara på varje dag... Inte så lätt när de "flyter i varandra" och jag inte här hemma förrän när dagen närmar sig sitt slut och går över till kväll. Men så är det väl för de flesta...


 



Så börjar vi närma oss tvåårsdagen då Snyggingen somnade in och tog plats bland molnen bland de snälla... tiden har gått fort... men vi pratar fortfarande om honom som om han finns hos oss... och det gör han på sätt och vis... Han, den vackraste av alla...



Nu tänker jag lägga mig och kolla vad tv-utbudet erbjuder.

Må gott