Hemma med "allergiframkallningsbomben"

Igår for vi till Paradisets strand för att gå "vår vända". Julia fick springa i långlina och var lycklig "dobermanntant". För så är det... Är man en dobermann som är 8,5 år, då är man en tant. Vi kan riktigt se hur hon  springer och skrattar... lyckligt och nöjd.

Själv landar jag i att drömma... Jag måste ut på bryggan och titta ut mot Paradiset. Jag kan inte gå rundan utan att ställa mig längst ute på bryggan och fotografera, drömma och längta.

Idag är det tredje advent och jag och Julia är ensamma hemma. T for i morse de där 20 milen till sin mamma och bror med familj. Då det finns allergi "delux" i familjen så stannar jag hemma med "allergiframkallningsbomben" och bakar. Just nu är det fröknäcke som gräddas och jag har vilda planer på att baka mandelmusslor. 

Nu dags att plocka ut plåten ur ugnen

Må gott

I´ll be back

 

Jag visar VAD jag ätit... T visar ATT han ätit.

T och jag har lite olika syn på vad som är viktigt och vad som är helt oviktigt när det gäller fotografier.

När jag äter brukar jag fotografera maten på tallriken och ibland kan upplägget vara ett rent konstverk, medan andra gånger fotograferar jag maten bara för att minnas en stund i livet och vad vi åt. När jag förra veckan var iväg på konferens åt jag jättegod fisk som jag var tvungen att föreviga.

Igår kväll, var T på AW med vidhållande julbord. Jag sänder några bilder sa han när han lämnade mig och N (som skulle sova över här då hennes föräldrar var ute på annat). N och jag åt kvällsmat, vi tittade på Laban och Labolina och åt lite choklad och ostbågar i form av stjärnor. N borstade tänderna och vi gick och lade oss och läste godnattsaga. "Jag kan inte sova" sa N och tvärsomnade. Nu kom första messet från T... Där stod... Första tallriken uppäten. 

Efter ett tag... plingar det till i mobilen och nästa bild visar sig... Där står... Andra tallriken uppäten och jag får ÄNNU EN BILD PÅ DISK. Jag förstår inte hur han tänker... vilket jag även påtalade när han kom hemlallandes någon timme senare. "Varför sända bilder på disk och inte på det Du ätit" frågade jag. T började skratta och förklarade att han ville visa att maten var god. Jisses... jag visar VAD jag äter, han visar ATT han äter.

I morse, vaknade vi vid 7-tiden... Frukost och baka stod på listan. Medan jag "renoverade ruinerna" och bäddade, bakade N och T...

 

När baket var klart... kom N;s föräldrar och fikade. När de åkt, packade vi in Julia i skuffen och åkte till paradiset strand för att gå den vanliga rundan. Så himla skönt att komma ut.

Nu har vi kommit hem och ska fixa lite innan det är dags för glöggkväll med goda vänner.

Må gott

I´ll be back

Svårt att ta mig ur bilen

De som känner mig vet att jag helt klart ogillar vinter, kallt och när det kommer saker från himlen... typ vatten, snö, hagel och bomber. Så är det och denna årstid gör inte att jag jublar när jag måste skrapa rutorna på bilen.

Som i fredags... Dags att åka till jobbet. Jag går ner till bilen som står på gården. Minus 3 grader och ganska rått ute och bilrutorna måste skrapas. Jag "blippar" så bilen låser upp och öppnar dörren bakom förarplatsen och där lägger jag in mina saker... väska och en ganska stor korg med dator och andra bra grejer att ha på jobbet. Jag öppnar förarsidan och hoppar in. Stänger dörren, startar motorn, stänger av fläkten och sätter på värmen. Nu ska jag ut för att skrapa rutorna... Det går INTE att öppna dörren inifrån, varken på förarsidan eller passagerarsidan. OK... vad gör jag... jag måste ju komma ut för att skrapa rutorna... Iförd högklackade stövlar och snäv kjol chansar jag och kravlar mig bak till baksätet. Vräker mig över korgen och handväskan för att se om det går att öppna dörren... Det funkar. Jag tar mig ut, något kränkt... och himlar surbannad. Jag testar att öppna dörren på förarsidan och det fungerar jättebra, då jag gör det några gånger. Nu dags att skrapa rutorna... När det är klart, testar jag dörren till förarsidan igen några gånger... Det går fortfarande bra... Jag hoppar in i bilen och kör till jobbet. Väl framme parkerar jag och nu händer samma sak igen... Dörrarna går inte att öppna, varken på förarsidan eller passagerarsidan. Jag ser ingen jag känner som jag kan signalera till som kan hjälpa mig...så... Iförd högklackade stövlar och snäv kjol kravlar jag ännu en gång bak för att ta mig ut. Nu är jag inte bara kränkt och surbannad... jag är SKITSUR... och när jag kliver ur bilen, står en man där och GLOR (läs tittar frågande) och frågar mig vad som hänt... Mitt svar var nog inte det vänligaste, men det var inte läge att förklara... jag var sen och hade två gånger denna morgon haft avancerade gymnastiska aktiviteter i bilen. Jag kom dock i tid till första mötet... även om jag pysslat med saker jag normalt inte gör.

På kvällen... kom N... DET BEHÖVDE JAG. Med sig hade hon sin mamma. Hennes pappa var på AW och hade inte tid att bli med. Det blev tacos och godis... inte samtidigt men i den ordningen.

Idag har vi varit till Paradisets strand och promenerat. Jag är helt övertygad om att det INTE blir något vanligt midsommarfirande till sommaren. Tror inte att de hinner platta till planen och få till en gräsmatta som håller för "små grodorna".

Nu dags att fira lite 1;a advent... Varm choklad och någon lite kaka.

Min bil får stå i varmgarage och tina upp ordentligt.

Må gott

I´ll be back

 

Att vara farmor

Jag är ödmjuk över att få umgås med mitt barnbarn och jag här förundrad över att denna lilla fina flicka kryper upp i knät på mitt barn och säger "pappa" till honom. Mitt barn har ett barn och jag är en del i det, både med dna och att få vara nära henne.

Jag trodde inte det var så stort att bli farmor, men det är det. Det är fantastiskt och jag blir lika glad och stolt varje gång T och jag får vara barnvakt åt henne. Idag bestämde N och jag, att nästa gång hon kommer för att sova över, då ska vi baka. Det ser jag fram emot.

 

Nu fortsätter vi en mulen söndag i november med att jag ska packa en övernattningsväska. I morgon ska jag på konferens i en stad en bit bort.

Må gott

I´ll be back

Litar inte på en hungrig tant

I morse vaknade vi och beslutade oss för att åka till Paradisets strand och gå trekilometersrundan. Så himla fint det var. Soligt, kallt och inte mycket blåst. Hade lite "koppelsallad" att reda ut innan vi kunde starta rundan. 

Det är så himla mycket hjort och vildsvin i skogen att vi vill inte ha Julia utan långlina (15 meter). Vet i katten vad som skulle hända om hon fick vittring på något sådan godsak. Hungrig tant det där och en hungrig tant är INTE att lita på.

Så ställde vi oss på bryggan och fotograferade ön... allt ser fint ut förutom något som vi inte kan identifiera... Det fanns inte där förra gången jag vi var där... Ska bli spännande och se om det är kvar när vi startar upp vårt paradis i vår.

 

Nu är vi hemkomna och jag är himla hungrig... Det betyder att jag måste ha mat för att vara snäll.

Må gott

I´ll be back

Lilla gubben parkerades i fönstret

För ett tag sedan köpte jag en kaktus, den höll nu på att formligen spränga krukan, så igår införskaffades en ny kruka. Misstänker att jag gjort alla fel man kan göra när en kaktus ska planteras om, men nu har den ändå lite (kanske lite väl mycket för stor) större att växa i.

Idag har vi haft sol i vår del av landet. Det behövde vi. Det har känts som om vi gått i ett ständigt mörker och det gör ingen glad. Nu är vi lite gladare...

Idag kom sonen förbi med N på lunch. F var på "barndusch" och kunde inte vara med oss. N hade fått en egen klocka och håller nu på att lära sig den analoga varianten. Halv ett, kunde hon då det var de de skulle komma och äta hos oss.

Nu har de åkt hem och i fönstret i gästrummet parkerade hon "Lilla gubben". Ni vet Pippis häst. Är det inte där, så är det i ljuslyktan i köket han parkeras.

Dags att plocka ur diskmaskinen.

Må gott

I´ll be back.

 

Fars-dag 2024

En helg med typiskt novemberväder, dock lite milt... Men... enda dagen sol, andra dagen grått och dimmigt för att som idag, grått och duggregn hela dagen. Denna helg har jag sovit mycket och igår var jag så himla trött att jag "tog natt" straxt innan 21 och sov i 10 timmar utan att vakna. Behövde uppenbarligen det.

I morse vaknade vi vad jag trodde utsövda... T var uppenbarligen inte "färdigsoven" så han tog sig en lur på soffan efter frukosten. 

Efter "soffluren" for vi till mina föräldrar för att fira fars-dag. Det trekantiga paketet var ingen idé att slå in. Pappa klurar ut på formen vad det innehåller. Han misstycker inte. 

STORT GRATTIS 

på 

FARS-DAG

Alla ni som finns för barnen. 

Ni som stöttar och uppmuntrar och som är fina förebilder.

Nu fortsätter vi dagen, som är aningen grå... Vi har kommit hem och har vilda planer på en kantarellmacka.

Må gott

I´ll be back.

En sväng till Paradisets strand

Jamen idag blev det visst två inlägg... 

Idag, efter lunchen for vi till Paradisets strand. Jag ska i ärlighetens namn erkänna att jag var lite orolig efter all blåst. Det behövde jag inte vara. Ställde mig på bryggan i sommarstugeområdet och fotograferade 963 meter ut mot ön och kunde se att allt såg fint ut. Ingen är gladare än jag.

Vid sommarstugeområdet håller de på att gräva för vatten och avlopp. Himlars vad de ställt till det och på planen där midsommarfirande är varje år förstår jag inte hur de ska få ordning på tills dess. Parkeringen är... har de en uppställningsplats för diverse maskiner. Undrar om de blir klara till våren med allt att gräva och spränga.

Bävern har inte givit upp. Nu är det en tidsfråga innan trädet rasar.

 

Nu har vi kommit hem och Julia ligger nyduschad och mätt i sin bädd och sover... Vi har lite tvätt att hänga.

Må gott

I´ll be back