lördag 30 april 2016

Ett Paradis öppnat




Nu är sommarhalvåret invigt... Vi har öppnat Paradiset och liten Bill fick sätta sina tassar på dess mark. Mycket att snuffa på och mycket att kolla in. Liten Bill gör som Bönan gör.
Det blåste småspik och pollen till "förbannelse i luften", men det gjorde inget... Paradiset är återtaget från Kung Bore.

Lite missöden var det allt. Växelspaken på båtmotorn gick av och då var det bara att ro... och det i blåsten. Det gick... men jag vet att både T och jag kommer ha träningsvärk i morgon.


 
 
 
 
 


Liten Böna var det full fart på... Himla svårt att tro att hon för några veckor sedan synade döden i ögonen. 
Idag sprang hon runt och vi försökte "dämpa henne"... men det är svårt med en liten lycklig Böna.


 
 
 
 
 
 



När vi öppnade dörren till huset i Paradiset, var det som om tiden stått still sedan i höstas när vi låste och drog upp båten. En fin känsla...
Mitt ställe på jorden där jag kan sitta på bryggan och glo ut över sjön... eller ligga på soffa och spreta med tårna, lyssna på musik och fundera på om OM inte fanns...


 
 




Nu ligger båda hundarna nyduschade och nerbäddade i samma bädd och sover under en fleecefilt. Vi har den äran att få Bill här över natten och han är den som sover tyngst.

Själv tänker jag lägga mig och titta lite på tv... ta ett glas vin... en balja chips och njuta av att sommaren är nära.

Må gott



tisdag 26 april 2016

Lägenheten har blivit "hemma"




Det går långsamt att få ordning. Inte för att vi är lata, utan för att vi är rätt slitna, eller för att citera mig själv i fredags "klappslut" och då går det inte fort vill jag lova.
Har även gått här hemma... jorå... lägenheten ÄR hemma och fnulat på OM jag gillar tapeterna i matsal, hall och storarummet... DET GÖR JAG INTE. Nopp... de kommer bytas ut vad det lider... och det är INTE denna helg eller nästa. Vi måste få vila lite innan. Tror inte det blir vitt... tänker satsa på färg nu... vad sägs om grått... ljust dimgrått. 






Bönan har hittat solen. Trodde hon skulle sakna värmen som på våren smyger in på altanen i huset... men hon löste det med en solstrimma på golvet i storarummet... Flyttade hennes bädd dit och där låg hon flera timmar och njöt.




Å vi rensar... vi kastar... lämnar till bättre behövande... ger bort... säljer på blocket... och det känns befriande.
När man bor i hus, även om huset är ett litet plupphus som vårt, finns det alltid bra förvaringsplatser typ "kattvind", garage och förråd där det går att stoppa undan saker som man (läs vi/jag) kanske behöver i framtiden eller inte orkar kasta just nu... eller inte orkar/kan ta beslut om vad som ska göras med. I sådana förvaringar hade vi MASSOR med bra grejor som vi absolut inte behövde... dessa gör vi oss av med nu då vi INTE har lika mycket förvaringsplatser för "kanske-behöver-grejor".
Jag sade till T i lördags att påminna mig om att vi INTE behöver fler frukostskålar eller påslakan... Vi behöver inte mer ljusslingor eller kuddar... Skor däremot kan jag aldrig få för många... så är det.



 



TantKarin har hittat många fina plaster att sitta/ligga/stå/hänga på. Soliga, skuggiga, varma och svala... det är bara att välja. Hon gillar att bo här. Hon hänger ofta i något fönster och tittar på utelivet.


 
 


Nu är det dags att rensa någon pärm och packa upp någon låda.

Må gott



söndag 24 april 2016

Bor granne med Stadsparken



När sonen var fem år hög, flyttade vi från "mitt i smeten" till en stadsdel i vår stad som benämns som "Öster". Där stannade vi tills vi för ca åtta år sedan flyttade till vårt lilla "plupphus". Nu är huset sålt till liten Ella och hennes föräldrar och vi är tillbaka till "Öster" och bor nu granne med en av Sveriges vackraste parker... Örebro Stadspark. Det känns som att "komma hem". Det tar oss ca fem minuter så står vi mitt i parken. Det kallar jag lyx.
Här har jag gått med sonen sedan han var två dagar gammal tills han slutade skolår 4. För när man slutar fyran har man skolavslutning (i den skola sonen gick) i stadsparken.
När vi fick hem Snyggingen som valp, var stadsparken vår "bakgård" där vi gick långa promenader och upptäckte att "spökåldern" för liten Snygging är hemsk när man för "100;de" gången ser en livboj som är jätteläskig. 
Som sagt... nu är vi tillbaka till "vår bakgård" och häromdagen gick jag med Bönan i solen och visade henne alla fina ställen... Allt från fjärilslunden, Svartån till Wadköping. Jag tror hon njöt lika mycket som jag... Vi har liksom gått och blivit "Stassare". Jorå... Bönan och jag ska kika i många skyltfönster och gå över många kullerstenar. DET kommer bli himla trevligt.



 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Bönan mår idag mycket bättre. Hon äter utan att behöva trugas. Hon bjuder ofta in till lek och vill gärna dra igång träning... Hon är snart tillbaka med all den kraft en dobermanntant på snart nio år kan vara... och det vill inte säga lite det.

Må gott...






måndag 18 april 2016

Grönläppad mussla



TantKarin börjar bli lite stel och det är kanske inte så konstigt då hon nyss fyllt 13 år. Inte så märkvärdigt, men för en liten silverperser är det en aktningsvärd ålder. Så efter moget beslut, bestämde vi oss för att testa Grönläppad mussla på liten tant och JÄKLAR I MIN LÅDA vilken fart det blivit på henne.
Hon är mycket piggare och visar betydligt mer smidighet när hon ska hoppa upp på exempelvis en stol. Pratade med veterinären om detta och han tyckte vi kunde testa detta på Bönan också. Hm... kanske vore något för mig med... Grönläppad mussla. Vet i katten vad det är, men pigg och smidig blir man.






Idag visade Bönan lite mer go när vi på lunchen tog en promenad i parken utanför vårt hus. VEM kan motstå en grop... INTE Bönan i alla fall. Blev glad att se hennes iver att undersöka gropen. Nu är hon snart sitt vanliga jag igen.

 


Så var det de där med skor. Tog mig en funderare och med sorg i hjärtetrakten kastade jag ett gäng. Ska dock erkänna att de sett sina bästa dagar och flera av dem var så torra i skinnet eller i tyget att de sprack från sulan när jag satte på mig dem. Men, det finns inget som inte har något gott med sig... Nu har jag plats för nya skor...si så där 25 - 30 par ska jag nog kunna klämma in i den nya skogarderoben. DET är bra.


 


 Nu har jag några kartonger att pyssla med.

Må gott




söndag 17 april 2016

När Bibeln och Sveriges rikes lag lyfter


Jamen huuuuuuuuur mycket saker har vi. Jag trodde inte vi lyckats samla på oss så mycket i vårt lilla plupphus, men det hade vi verkligen. Nu börjar vi i alla fall se väggarna i matsalen. Det är där de flesta kartongerna stått... och i hallen. Jorå... hallen, vi har först en "tambur" som öppnar upp sig till en hall på ca 18 - 20 kvadrat. 

Bönan har piggat på sig och behöver inte tvångsmatas längre. Hon är visserligen fortfarande himla trött, men även det håller på att vända och idag bjöd hon in liten Bill på lek. Det var ett tag sedan.

T... jisses så dålig han varit, men även han piggar på sig och har i helgen även han packat upp ur kartonger och skruvat gardinstänger. Det går undan när man är två som fixar.





Arbetsrummet/gästrummet håller på att "ta form"... Högt i tak och höga fönster gör att lamporna som var så stora i plupphuset nu är för låga och för små... Det löste jag med en gammal Bibel och Sveriges rikes lag. Lampan i arbetsrummet/gästrummet lyfts av tyngd.





Hallen, blir "bibliotek" i miniformat. Jisses vad böcker väger. Jag tror det gick åt ca 30 - 40 kartonger till böckerna. Det går ju liksom inte att packa kartongerna fulla, då är det inte någon som orkar lyfta visdomen.
Vi har ännu inte bestämt oss för om vi ska köpa "överliggare" till hyllorna. Risken blir att vi samlar ännu mer böcker.




När vi är mer klara och fått undan alla kartonger, blir det en större guidad tur i lägenheten. Den stora guidade turen innehåller även kylskåp.

Nu väntar medicin till Bönan, en macka till mig och en film att titta på.

Må gott... vi är på bättringsväg.