lördag 22 februari 2020

Brittas vitlök ska planteras



Nu börjar mina värsta månader på året... Mars och april... allt är smutsigt och det luktar skunk ute av förmultnande löv och av hundbajs några "glömmer" att ta upp efter sina älsklingar. Jorå... mina värsta månader.
För att överleva och inte självdö försöker jag hitta sådant som jag blir glad av... Jag blir bland annat en "samlare" dessa månader... Lägger i ordning sådant som ska till Paradiset i fina påsar och krogar. Saker som jag tagit hem för att tvätta, ligger nu rent och struket i en korg och jag njuter av det.

Har fått en vitlök av Britta som ska med till Paradiset och planteras så fort vi kommer dit. Lite blåsigt just nu och vi har inte båten i sjön så det får vänta ett tag, men vitlöken ligger där i matsalen och väntar på att bli satt i jord.
Anledningen till att den ligger i matsalen, är att OM det skulle ligga i köket, kan det bli så att T hittar den och den landar i någon gryta. Gott, men inte vad som är tänkt just nu. Brittas vitlök ska planteras.



 
 
 


Nu inväntas 11 kilo kärlek... Bill och något att äta.


Må gott




fredag 21 februari 2020

Har slitit ut min kamera...



Vi är lediga... T har två dagar semester och vi gör sådant som vi "lagt på väntelista" under en tid. Typ... fixa nytt skåp till kapprummet och andra viktigheter.

Har börjat "lacka ur" på min kameran. Bytte till ett nytt batteri för några veckor sedan, men det hjälper inte. Den är ca 12 år gammal och den "hänger inte med" i alla snabba bilder jag vill ta. Den bestämmer när jag kan ta bilden och det är INTE OK. Misstänker att den håller på att ge upp och det märks så himla tydligt när jag ska ta bilder i skymning... ska jag vara ärlig... det märks HELA tiden. Så... en ny kamera ska införskaffas.

Idag vid 16.30 träffade vi Jackson och hans människa vid den gamla nedlagda fotbollsplanen och lät de fyrbenta springa av sig lite energi. 


 
 


Det behövdes... Nu ligger de nyduschade och mätta i sina bäddar och sover djupt.

T och jag har just ätit en semla och nu väntar någon film.

Må gott




tisdag 18 februari 2020

Sol, värme och lite mjukt att ligga på




Tror inte jag behöver säga att det blåser ute. Idag mätte det 21 sekundmeter i byarna vid Paradiset och jag är livrätt för att något träd eller "grenbumling" ska blåsa ner och förstöra. Det värsta är att vi har inte möjlighet att lägga i båten om något skulle behöva fixas...så jag håller alla tummar jag har att det inte händer något...
T som just nu tänker mer positivt än jag sa igår... "vi behöver i alla fall inte räfsa löv och barr i vår" och det har han rätt i.

Idag har solen visat sig... inte många minuter, men den visade sig och vips landade flickorna på strimman... Bara att bära dit deras bäddar så de fick sol, värme och lite mjukt att ligga på. Tror att vi alla behöver det... sol, värme och lite mjukt att ligga på.






Idag har det inte blivit många knop här i huset (kanske ska tillägga att jag har sportlov denna vecka men kommer inte att sporta mer än att sätta mig och ro i roddmaskinen och promenera med flickorna dock inte samtidigt). Det mest ansträngande idag var nog att skära fruktsallad. Det bästa som finns till frukost ihop med yoghurt och fröblandning och en stor latte. Så... nu är morgondagens fruktsallad fixad och står i kylen.





Nu har jag en diskmaskin att plocka ur. T är med flickorna och låter dem springa av sig med Jackson och hans människa...





Må gott





måndag 17 februari 2020

På sex kvadrat




Våningens minsta rum är arbetsrummet tillika gästrum. Det är på exakt sex kvadratmeter och är ett av de rum som till och från är mest nyttjat, om vi bortser från sovrummet. 
På sex kvadrat har jag min arbetsplats när jag sitter och redigerar. Där finns förutom arbetsbordet med dator, en 120 cm bred gästsäng, det röda plåtskåpet som är fyllt med julsaker och Stringhyllan med diverse "bra att ha saker". På sex kvadratmeter har jag spenderat mesta delen av min vakna tid idag, om jag bortser från en tripp till tandläkaren... Hade förresten inga hål.

Idag har jag redigerat massor med bilder som jag skannat in från gamla negativ... Det är ett gränsfall att de går att rädda alla. Även negativ bleknar fastän de ligger i mörka lådor.

Idag har jag lyssnat på radion nästan hela dagen och jag ska villigt erkänna att jag tycker det är jobbigt när de som pratar i radion inte kan tala så jag förstår eller när jag blir störd av olater i språket.
Två-ords-meningar och talade särskrivningar är jättejobbigt att lyssna på längre än två minuter. När någon fått någon form av hybris och säger sitt för- och efternamn i var och varannan mening och inte kan uttala bokstaven Ö... Det tog ett tag innan jag förstod vad hen pratade om... "unskar, uppnar och burjar istället för önskar, öppnar och börjar. Petitesser, men ack så viktiga. 

På radion idag har mest pratats om sorg och elände, elakheter och fulheter... Nu gör jag som jag brukar göra när det blir för mycket... Stänger av vissa program och nyheterna. Orkar inte längre... för i min värld (precis som Katies) "är alla ponnys, äter regnbågar och bajsar fjärilar

Det tror jag blir bra... en stunds vila från vissa program på radion. 




 
 
 


Dags att fixa lite mat. T kommer snart hem


Må gott




söndag 16 februari 2020

Pigtittaren har fått en plats.



När sonen och F köpte "Huset på höjden" lämnade tidigare ägare lite saker kvar i huset. I ett av rummen stod en pigtittare av modell lite större och den fick jag. 
Någon hade för länge sedan målat "sönder" pigtittaren så att renovera den till ursprung visade sig vara jättesvårt och inte för mig att klara av. Tog därför det drastiska beslutet att "måla den lite till" för att den bättre skulle passa in i vårt hem.

T och jag for runt för att hitta "rätt färg" till härligheten. Jag ville ha en "smutsig" grön färg och hittade en toppenfin nyans. Det visade sig att den var på tok för mycket mintgrön. Så... vad gör då en lösningsfokuserad kvinna... Fixar svart pulverpigment och smutsar till färgen lite till och då blir det med dragning åt det blå hållet. Perfekt för vårt sovrum.




 
 
 



Nu står den där... Pigtittaren. Ännu mer "söndermålad" och det ber jag om ursäkt för.


 



Mina smyckeskrin jag fick av min mormor och morfar när jag var liten flicka med långa flätor, pryder numera sin plats på pigtittaren... och den tunga glasfågeln som jag fick av mamma står bredvid.





Må gott





fredag 14 februari 2020

Fredagens middag




Efter en händelserik och i själen tröttande vecka möttes jag av två glada flickor och en upp till armbågarna kladdig man i dörren. 
Flickorna alltid lika glada när någon i familjen äntrar tröskeln... mannen (läs T) kladdig av att skala räkor.

Fredagens middag blev räkmacka med extra allt och det uppskattades massor. Det enda som saknades var vår lilla TantKarin som vanligen satt och krävde att få smaka av godsakerna.



 


Nu fortsätter fredagen med någon film på tv och lite godis i en skål.

Må gott





söndag 9 februari 2020

Månen (Luna) har sprungit hela varvet runt



Idag hämtade vi upp Luna och hennes ena människa för att träffa Jackson och hans människa och draghundsgruppen. Det blåste småspik och var isande kallt, om nu 4 grader varmt räknas som isande kallt.

Liten Luna håller på att bli stora damen och hon skulle få dra sin kvinnomänniska på kickbike för första gången och det gjorde hon med bravur hela varvet runt.




Lunas människa strålade i hela ansiktet när de kom åter och Luna sprang så det fradgade i hela hennes näpna glada uppsyn. "Det här var det häftigaste jag gjort tillsammans med min Luna" sa Lunas människa när hon klev av kickbiken. "En sådan frihetskänsla går inte att beskriva".




Sedan var det flickornas tur... Julia först och Savannah bakom... Jisses vad det gick.



Nu har vi ätit middag och vi hade Jackson och hans människa här samt människans vän. Jorå... här bjöds det på långkokt fläskstek och potatismos... å människans vän är kock... det gick bra, hon åt så hon blev mätt.

Må gott