söndag 19 augusti 2018

En fin helg men med ont avslut.



Så är första jobbveckan slut... eller nästan i alla fall.
Det har gått med en farlig fart och kameran har legat i vila kan man säga. Det var först i fredags som den kom fram igen...


 



I fredags hade vi kräftskiva med sonen och F och delar av hennes familj... Innerligt roligt och jag kände att mitt hjärta var lyckligt över så fina människor som blivit en del av vårt liv. 





Igår åkte vi till Paradiset och fick besök av Jackson och hans människa... även de känner jag stor glädje över att ha lärt känna...


 


Och idag kom mina föräldrar till Paradiset... och som vanligt skrattar, äter och jobbar vi... Två 78-åringar flänger runt och jag har banne mig svårt att hänga med. Fast idag blev det aningen värre. Jag vaknade i morse UTAN att ha ont i nacken och jisses vad jag kände mig stark... som ny. DET skulle jag inte sagt för något hände med min rygg... Vänster "fläskfilé" som T säger... Förtiattan vad ont jag har, och när vi skulle åka hem höll jag på att avlida i bilen... Jag bad T att INTE svänga så förskräckligt och "planerar inbromsningarna".

 

En fin helg med ett ont slut...

Nu dags att gå och värma vetekudden.

Må gott



söndag 12 augusti 2018

Gäster - Brygghäng och Lapdance




Igår fick vi ett innerligt välkommet besök till Paradiset...
Mia och Grim.
Åsa och Eros.

Innan Savannah kom till oss, bodde hon hos uppfödaren för en kull valpar, men innan det bodde hon hos Mia och det var första gången på två år som de träffades.
Savannah var först lite avvaktande... men tinade snart upp.


Grim ca 4 månader.

 


Eros, en stor stilig kille som älskar att sitta i knä. Han baxar upp sig så fort tillfälle finns och placerar rumpan tungt i det knä som han utsett... Lapdance utan urskiljning på kön.
Eros är den stiliga pojken som Savannah "ratade" när vi senast försökte få till en parning. Med facit i hand tror vi (och veterinären) oss veta varför hon ratade honom.

I början på sommaren visade Savannah att hon hade ont och pep/skrek så fort någon kom för nära. Hon ville inte lägga ner huvudet utan försökte sova lutandes mot något.
Vi bokade tid hos veterinären som kunde se att Savannah hade redigt ont i nacken och vi fick smärtstillande och antiinflammatorisk medicin som vår bruna prinsessa skulle äta i 20 dagar och OM det inte blev bättre skulle vi få remiss till Strömsholm för en röntgen. Enligt veterinären kunde det vara så att Savannah hade så ont redan när hon skulle paras att hon inte ville ha 43 kg snygg Eros på ryggen att hon drog sig ur... Detta kan vi dock inte bevisa, utan bara spekulera runt.
Vi fick rekommendationen att låta henna gå mycket i vatten då det ger ett "mjukt motstånd" och att låta henne få en kudde under huvudet när hon vilar eller sover.
Savannah fick en kudde som hon vårdat ömt... När hon lagt sig i sin bädd, baxade hon in kudden under hakan och kunde vila huvudet lite högre. Hon har även gått mycket (med betoning på mycket) i vattnet denna sommar.
Vad det onda i nacken berodde på, det vet vi inte... Det kan vara så att hon suttit i drag i bilen när ac;n är igång och sedan hoppat ut till värmen. Det kan vara en disk som spökat och det kan vara så att hon sträckt sig... Idag visar hon inte på någon smärta och vi har slutat med medicinerna.
Vi har slutat ha halsband på henne när vi är ute och går använder vi sele... Allt för att avlasta hennes nacke så hon inte får ont igen.


 
 



Väderleken växlade snabbt igår i Paradiset. Allt från mulet till strålande sol... vi gick från vindstilla till kraftig blåst och spöregn... 
När solen kom fram och sjön låg platt... hade vi brygghäng med djupa samtal till fnittriga skratt.




Så åt vi... Det är vi bra på...




Gästerna åkte i går kväll... T och jag satt i stugvärmen och lyssnade på regnet...
I morse kl. 07.00 packade vi ihop och åkte hem i hällande regn. Det mullrade runt oss och vi ville inte fastna i åskoväder.

 


Nu är vi hemma... Trötta och med "vädermigrän".

Tänkte ta en lite middagslur innan middagen.

Må gott



fredag 10 augusti 2018

En hyllning till kompostgaller



Kompostgaller är väl inte det jag tycker är snyggast i inredning men denna sommar har det varit kanonbra att ha även i våningen.
Kompostgaller har gjort att vi kunnat ha fönster och balkongdörr öppna utan att vara oroliga för att liten TantKarin ska trilla ut. För så är det... Liten TantKarin hoppar upp i fönstren så fort de är öppna och går som en prima ballerina på fönsterbrädan (om man nu kan kalla marmor för bräda) Så... i år har kompostgaller kommit till oerhört stor nytta. Inte snyggt, men himla praktiskt.



 
 


Nu lite att äta.


Må gott



torsdag 9 augusti 2018

Det är stor skillnad på 34 grader och 26,8 grader



Igår slog vi nog värmerekord här i trakten... 34 grader visade termometern på och flickorna och jag höll oss mest inne. De vändor när de var tvungna att göra toalett gick fort... När vi öppnade dörren ut var det som en värmevägg slog emot oss och vi var snabbt tillbaka in i svalkan i våningen... typ endast 26,8 grader. jojo... Det är skillnad det.
Alla persienner nerdragna och fläktarna vi har på golven går för fullt.

T och jag bestämde att vi skulle mötas på bryggan när han slutade jobbet... Äta middag, bada och vattna blommor var vad vi gjorde...
Vi satt ute och åt... det blåste från söder och det var som om någon stod med en hårfön och blåste varmluft på oss... En märklig känsla, kanske inte  om man befinner sig på sydligare breddgrader, men i Paradiset där det brukar vara några grader svalare än i stan, var känslan himla udda.


 


Efter badet fick flickorna lite fart (med betoning på lite)... några varv runt huset och sedan orkade de inte mer...
Den här värmen tär på dem mer än på oss människor och jag tycker innerligt synd om alla som inte har samma möjlighet som vi att kunna låta de fyrbenta få svalka av sig i en sjö. 




Även idag är det varmt... fastän det åskade och regnade igår så visar termometern 27 grader i skuggan. Flickorna ligger i sina bäddar (hemma i stan) och visar inga tecken på att de misstycker... De verkar ha det rätt skönt framför fläkten... Det kommer bli först i kväll som deras långa promenad genomförs...


Nu... lite att dricka 


Må gott






onsdag 8 augusti 2018

Jag blir snällare och livet blir enklare med vissa saker...



Det finns massor av saker jag INTE klarar mig utan... eller så här... Visst klarar jag mig, men jag blir snällare och livet blir enklare med dessa saker... 
Nu bortser jag från makeup, vilket är ett MÅSTE för att över huvud taget gå ut på dagarna... och SKOR som är ett krav för barfota går jag INTE...

Så... vi börjar med nr 1... Frukosten, dagens bästa måltid. Den får innehålla vad-som-helst bara det finns fruktsallad, yoghurt och müsli...och då är det inte müsli som är en form av kaksmulor utan det ska vara min egen blandning.

Valnötter
Pumpafrön
Solrosfrön
Torkade tranbär
Russin

Frukosten ska även innehålla en latte... och om mjölken är skummad eller inte är oväsentligt... bara latten är gjord på espresso och mjölk. Jag har provat havremjölk för latte Det var så där... bättre med riktig ko-mjölk.

 
 



Ytterligare saker som är viktiga för att göra livet enklare och betydligt trevligare är... rengöringsmedel.
Får jag bara Linoljesåpa, gärna med citrusdoft och flytande galltvål fixar jag i stort sett alla fläckar.
Idag har jag varit och införskaffat både linoljesåpa och flytande galltvål... har pratat gott om produkterna till en god vän som ska få prova på.
Vill dock påpeka att det här inte är reklam då jag inte får något betalt för att berätta om dem... Det är tips om vad som gör livet enkelt för mig. 




Annars är livet inte så himla enkelt just nu.
Nacken... gör fortfarande ont.
Värmen... vi är nu uppe i över 31 grader och flickorna ligger framför fläktarna och sover.
Döden... närvarande och jag sörjer en innerligt god vän som jag i sommar fått veta trätt in genom pärleporten.
Saknaden... efter människor jag träffar för sällan.


Nu dags att tömma diskmaskinen... ännu en sak som gör livet mycket enklare.

Må gott

måndag 6 augusti 2018

Vi har en vakt-katt



Ordningen börjar bli återställd... i alla fall med 50% och det är T som är i ordning. Idag började han jobba och försvann i ottan.
Själv låg jag kvar i sängen och tyckte innerligt synd om mig själv. Jorå... Jag har till och från under hela sommaren känt av nacken och värst har det varit när jag haft ac;n igång i bilen och med ett raskt (läs stelt) skutt (läs masat) tagit mig ur bilen...Natten mellan lördag och söndag började det göra ondare och igår fick jag ta en värktablett när vi var i Paradiset... när vi sedan åkte hem drog det till i höger sida så jag trodde jag skulle gå sönder... och det gjorde jag ju... lite.
Jag lever just nu på värktabletter och jag smörjer mig med värmesalva och kragen åker på och av beroende på vad jag håller på med.
Jag brukar inte klaga över att jag har ont... men nu är det banne mig synd om mig... på sant.




Idag bjöd jag in mina föräldrar på middag... kan ju inte gräva ner mig för att jag har ont i nacken... Jag gick och fnulade på vad som skulle serveras och kom fram till att RÄKGRYTA passar bra och då är det onödigt med färska räkor utan jag slog upp 1 kg i durkslaget och lät det stå i vasken för att tina. Under tiden (kan ju inte sitta och titta när räkorna tinar) gick jag runt och dammade i våningen. Min mamma som är en pensionerad sjukgymnast säger att "man ska röra på sig när man har nackspärr", vilket jag tog henne på orden...
Under tiden jag gick där och dammade hörde jag flickorna pipa i köket... Å för alla Er som inte hört en dobermann pipa kan jag upplysa om att det låter som om de har ett marsvin skrikandes i halsen...
Jag gick ut i köket och där på diskbänken låg TantKarin... supertanten är 15 år och nästan tandlös... väger någonstans runt 3,5 kg och så fort någon av flickorna närmade sig diskbänken fräste hon och höjde en klo... Räkorna var hennes och gud-nåde den som närmade sig dem... Det var på nåder hon lät mig lyfta ner henne och när jag började skala räkorna satt hon nedanför och skrek... Ingen av flickorna vågade närma sig oss...Det här var TantKarins revir.




Middagen gick bra... räkgrytan blev till belåtenhet... Efterrätten blev citronpaj med en klick grädde och jag tror föräldrarna blev nöjda.
Sonen tittade in och kramade lite på sin väna moder och det gjorde mig innerligt glad.

Nu tänker jag lägga mig i fåtöljen och titta på tv.


Må gott



söndag 5 augusti 2018

Där fiskgjusen ryttlar



Det sista på semestern har vi spenderat i Paradiset... och i morgon börjar T att jobba... äm... på det avlönade jobbet alltså... för jobbat har han gjort i Paradiset... typ som ett arbetsläger.
Vi for ut i torsdags och jisses vad det blåst till och från... idag var det uppe i nästan 16 sekundmeter i byarna och jag lovar att ljudnivån i Paradiset var hög, så hög att jag ett tag funderade på att sätta i öronproppar. 




Det blåste så mycket att jag var orolig för blåbärsbuskarna vi planterat i pallkragarna... När det friskade i låg de som "sladdlampor" utmed jorden och jag sade till T att "något måste göras om vi ska få blåbär till frukost i Paradiset.
Så... vi drog igång projekt vindskydda blåbären.

 
 
 
 



När vi ändå var igång passade vi på att rädda farmor och farfars kaprifol som fört en tynande tillvaro i stenkajen... Antingen får den nytändning och lever vidare, eller så dör den av näringschocken... Det återstår att se.




Savannah som hatar när det blåser... och då menar jag VERKLIGEN HATAR när det blåser, har mest legat inne i stugan denna helg... Hon visar sig bara när "mat- och - springa-i-vattnet-klockan-ringer". Annars ligger hon bäst där vinden inte rufsar lockarna.

 


I morse...  fick jag se något som inte är alla förunnat... 
Fiskgjusen ryttlade över ett grund i närheten av Paradiset... och jag hann springa in och hämta kameran... tyvärr... jag säger det igen, så räcker inte objektivet till för dessa bilder.



Den kom upp med en fisk i klorna... och jag stod ödmjuk inför det jag just fått se...




Nu är vi åter hemma i stan...Trötta...

Må gott