När det går vågor i diskbaljan

Igår fick vi för oss att ta en sväng till Paradiset efter det att T slutat jobbet. Vi möttes på bryggan kl. 17.00 för att fara över... DÄR insåg vi att vi måste fått någon form av hjärnsläpp... 16 - 17 sekundmeter i byarna gör att det blir aningen guppigt på överfärden och likaså hemfärden. Jajamän... Jisses vad blöta vi var... och jag lovar... det blåste så det gick vågor i diskbaljan också.

Idag blåser det mindre och TantKarin följer solstrimman på golvet... Det är hennes grej.

Nu har jag lite att stå i... Kamma och TantKarin... Baka lite bröd och hänga tvätt.

Må gott

Vi promenerar i marschtakt

På torsdag ska jag en sväng till jobbet, så jag har ännu inte landat helt i någon ledighet. T jobbar fortfarande och jag  och flickorna lallar runt här hemma. 

Jag städar, stryker, lagar mat och går långa "Stadsprakspromenader" med flickorna. Det är varmt och de landar hårt på klinkergolvet i hallen när vi kommer hem.

Jag tar dem en i taget på promenad... Julia behöver styras upp en hel del. Två-års-trottsen har slagit till och jag väljer att gå med henne utan Savannah för att kunna styra och fostra utan att den äldre tiken ska bli sur och irriterad.

Även Savannah behöver egentid med promenader bara hon och jag... Så... flickorna går 3,5 kilometer i värmen... jag går 7. Kan tillägga att jag behöver dessa promenader... 

Jag pluggar i musik i ena örat, vill höra vad som händer runt om kring mig, därav bara ett öra med musik. Har återhittat en låt med Jerry Williams som fungerar perfekt att gå snabbt till (marschtakt heter det visst) och som jag sätter på om och om igen... Det är bara för flickorna att promenera med...

 

Just nu kryllar stadsparken av turister... fåglar och blommor och jag njuter varje steg jag tar... Kan tillägga att när vi kommer marscherande är det som att vi "påkallat fri väg"... Alla "viker hädan" och vi har fria gångar att gå på... Vet inte om det beror på den lilla rödhåriga kvinnan eller de stora tikarna vid hennes sida som gör att vi få fritt fram var vi än går... 

 

 

 

Jag saknar dock något ställe efter vägen där flickorna kan dricka vatten... och på en ganska lång sträcka, där Julia de senaste dagarna passar på att lägga "stora lasset" saknas det hundlatriner... Så... där får jag gå, med en ytterst nöjd Julia bredvid och med en stinkande bajspåse med dödskallar dinglandes i handen... Får ta det där med kommunen.

Nu dags att fixa mat... T är på väg hem


Må gott

Jag kan sakna lyxen att plocka blommor från egen trädgård

Just nu är jag hemma i stan och T jobbar. Det där med att röja skåp och kasta/ge bort/sälja sådant som inte behövs eller vi har dubbel av står på listan att göra. Ska väl villigt erkänna att jag inte är så duktig på att göra mig av med saker som jag skulle behöva vara... men jag jobbar på det.

Jag passar även på att vårda blommorna... Vi har inte så mycket blommor, men de vi har vårdar jag ömt...

Ni som följt bloggen ett tag vet att vi för några år sedan sålde huset och flyttade in till stan igen... Visst saknar vi vissa saker med huset... En sak är köket vi själva ritade och byggde upp från "strippade plankväggar"... Den 90 breda svarta gasolspisen med dubbla ugnar saknar jag varje dag. Trädgården saknar jag inte... Jag insåg att min pollen- och gräsallergi gjorde att jag inte riktigt kunde uppskatta en trädgård som jag önskade att jag kunde... MEN... jag saknar det där med att ta in blommor... Konstigt nog klarar jag av doftande blommor inomhus... Vet i katten hur det fungerar... 

Pioner och Löjtnantshjärtan var några blommor som ofta prydde våra bord... Dock inte nu när vi bor i lägenheten och DET kan jag sakna... att gå ut och knipsa några blommor i rabatten och sätta in på bordet.

 

Idag känner jag mig som ett gammalt diffust, repigt, svartvitt fotografi... Det är något i luften som jag inte mår så bra av... ögonen rinner... för att inte tala om alla nysningar och tjock i näsan... aningen lite migrän och inte på topp... Men... det vänder och jag kommer snart kunna andas lite lättare.

Nu tänker jag ta flickorna på en runda... vi har några kilometer att gå.


Må gott

Midsommar är "konstiga grejor".

Igår åkte vi till Paradiset och med oss hade vi N och P... Jajamän... Vi har inte gjort många knop om inte äta, bada, vila, titta på fotboll i mobilen, fika och spela Rappakalja räknas till att göra något, för då har vi gjort massor.

P som är engelsman och van att vara på en Ö... dock lite större, berättade att det där med midsommar är "konstiga grejor". Dansa runt en påle med blommor och leka att man är en groda... typ... och vi höll med och tog en snaps på det.

 

 

 

 

Å badas skulle det... Alla utom jag...

 

Nu har vi kommit hem... aningen svidiga i skinnet och proppmätta. En fin midsommarhelg...


Må gott

Midsommarafton utan franska ostar

För 29 år sedan... (jättekonstigt då jag bara är 23 år)... firades midsommar hos morfar och mormor i Grängesberg... Jag har haft den stora lycka att få växa upp med två uppsättningar mormor och morfar och båda uppsättningarna lika kära.

Midsommarafton 1988 firades tillsammans med min biologiska morfar och hans underbara fru och det året firade vi lite extra då mormor även fyllde år.

I år... firade vi midsommarafton hemma i stan med innerligt goda vänner. Vi lade ner det där med att fira i Paradiset då det till och från regnade... det var kallt... och det blåste "smågrisar" ute. 

Tyvärr glömde jag att fotografera så det blev inte så många bilder från gårdagen... Jag hade dock planer på att fotografera ostbrickan... Den där ostbrickan jag suktat efter i några dagar, med ostar noga utvalda för kvällens middag. Franska ostar... några av dem doftande och några av dem krämiga och lena som grädde i munnen...

Vi lade upp ostarna på ostbrickan och bredvid ställde vi den hemmagjorda päronmarmeladen och nöjt bar Kicki (en av gästerna) ut brickan till matsalen.

Förberedelserna fortsatte och T gick till matsalen med salladen... Där stod Julia... (läs glupsk dobermannflicka) och hade tryckt i sig alla ostarna (fem stycken)... Hon hade endast lämnat marmeladen men det var väl en tidsfråga innan också den skulle gått samma väg ner för hennes strupe.

Kan tillägga att hon resten av kvällen var väldigt lugn och vääääldigt rund om magen. Fem franska ostar är väl kanske i mesta laget att klämma i sig på en gång om man fortfarande vill känna sig slank och i topp.

 

 

 

Nu sitter jag och väntar på att T och flickorna ska vakna... Vi har ju en midsommardag att starta och en frukost att äta... Uppenbarligen åt jag inte tillräckligt igår... Jag fick ju inga franska ostar.


Må gott

Småkakor med choklad och torkad frukt.

Det spöregnar ute och jag fyller frysarna med bröd. 

Ibland får jag för mig att baka kakor... Jag är inte så duktig på det där med småkakor. Sällan att de blir fina, men mig gör det inget... bara de blir goda.

Dessa småkakor blir supergoda... De är inte några kakor man vinner någon kaktävling med... men med ett stort glas mjölk eller en kopp te, kan man njuta många och kilona runt midjan vidgas.

Småkakor med choklad och torkad frukt.

Det här behöver Du...

• 150 g choklad (idag blandade jag mörk- 70 % med vit choklad för det var vad jag hade hemma).
• 230 g torkad frukt (idag blandade jag torkade aprikoser och russin).
• 350 g rumstempererat smör.
• 2 dl strösocker.
• 0,5 dl florsocker.
• 1 knivsudd vaniljsocker.
• 8 dl vetemjöl.
• 0,5 msk bakpulver.

Gör så här...

Hacka chokladen och den torkade frukten.

Blanda smör, socker och florsocker och knåda det till en "gegga".

 

Blanda ner vetemjölet...

Vaniljsockret...

Bakpulvret...

och nu i med det sista... den torkade frukten och chokladen...

Nu börjar en tids arbete med att knåda ihop hela härligheten och när det är gjort... rulla degen i två rullar... Två är lättare än en lång... för jag lovar det är ingen lätt deg att rulla.

Låt rullarna ligga ca en timme i kylen och vila och bli hårda. Det är ett måste för att det ska gå att skära upp dem till kakor.
Under tiden kan Du sätta på ugnen på ca 200 grader.

Skär upp rullarna i ca 1 centimeters breda kakor och lägg på plåt...
Grädda mellan 10 - 14 minuter, beroende på hur mörka och "knäckiga" kakor Du vill ha.

Lycka till...

De vanliga rutinerna är ur led och väderleken är ur "funktion".

Jag har nästan gått på sommarledighet... men bara nästan.

Skulle haft min sista dag att jobba innan ledigheten i fredags, men jag har lite kvar att fixa innan jag kan "stämpla ut för detta läsåret".

Igår var jag inne och gjorde några timmar och i morgon ska jag in och beta av några till, men idag... idag är jag ledig och det ställer till det för flickorna.

De vanliga rutinerna är "ur led" och det stör dem lite. Men de vänjer sig snart vid att de tydliga ramarna och rutinerna är ruckade.

Idag blev det pannkaka till lunch. Det hör inte heller till vanligheterna. Är väl inte jätteförtjust i pannkaka, men om jag får röra i lite grahamsmjöl gillar jag det bättre... Det blir inte lika "bloffigt" i magen då. Så... jag tryckte i mig fem stycken med hallonsylt och flytande grädde... för det ska det vara... Grädden får INTE vara vispad.

 

Nu ska jag försöka mota en begynnande migrän... Väderleken är ur "funktion" och far upp och ner i hög- och lågtryck... Ena stunden skiner solen som en tok... medan andra stunden spöregnar det och så lägger vi till mellan 18 - 20 sekundmeter i byarna. Jorå... det får bli Alvedon och en espresso på det där.

Må gott