lördag 31 december 2016

Summering av året som gått - 2016





Året som gått - 2016 har varit fyllt av både glädje och sorg. Tur att glädjen funnits, då sorgen varit stor.
Sitter och tittar på fotografier i mina "månadsmappar" och inser att livet är de dagar som gått... även de små sakerna är livet... Måste bli bättre på att även "njuta smått" och ta tillvara på alla skratt... alla kramar... alla årstider och alla vänner. Kan se det som ett nyårslöfte... Leva nu.








JANUARI 2016

Bill... tar oss med storm och vi skriver kontrakt på våningen i stan.
Vi fixar och fejar i vårt lilla plupphus som nu ska säljas och det jag sörjer mest över är att "skiljas" från den svarta gasolspisen.

 
 




FEBRUARI 2016

Vi har sammanlagt sju visningar på vårt hus innan det blir sålt och vi har blivit specialister på att snabbt fixa för huset presentabelt inför en snabbt påkommen visning.


 



MARS 2016

Bönan tar det hela med ro. Hon ligger på strimman på altanen medan vi rensar, packar och säljer på blocket.


 



APRIL 2016

Vi öppnar ett efterlängtat Paradis och Bill är för första gången med.
Vår lilla Bönan får magomvridning och opereras akut.
Vi flyttar till våningen i stan och fantastiska vänner och familjemedlemmar hjälper oss att få möblerna på plats.






MAJ 2016

Sonen fyller 26 år och några dagar senare åker vi akut in med Bönan till veterinären. Hon klarade inte livet utan sitter nu på det gyllene molnet och äter makaroner och köttbullar med Snyggingen. Magomvridningen drog med sig mer skador invändigt än hon klarade av.






JUNI 2016

Vi får för första gången träffa Savannah och vi firar den mest fantastiska midsommar i Paradiset. 30 grader varmt och vindstilla.





JULI 2016

Vi köper en bil som visar sig vara bilen från helvetet. Efter sju besök hos bilverkstäder låter vi köpet gå tillbaka.
Vi får besök i Paradiset av många fantastiska vänner och Katja med dotter är för första gången på Paradisets mark. Hoppas det blir fler.
Vi bygger en uteplats... typ dansbana.


 



AUGUSTI 2016

Vår efterlängtade Ingela föds den 12/8 och vattennivån är så låg att vi har svårt att ta oss till Paradiset.
Vi ser stenar och grund vi aldrig sett tidigare.


 




SEPTEMBER 2016

Vi njuter av det fantastiska vädret och ojar oss ännu mer över den låga vattennivån.








OKTOBER 2016

Savannah flyttar hem till oss och vi stänger Paradiset för detta år. Den lilla "marsipangrisen" Blondie är på tillfälligt besök och tar oss med storm.


 



NOVEMBER 2016

Äntligen träffar vi Ingela... den ljuvligaste lilla valp man kan tänka sig... Vacker som få och med vinklar som skulle göra en utställningsdomare lyrisk.


 



DECEMBER 2016

Ingela flyttar till oss... och får springa med sin mamma Savannah vid Paradisets strand... Med sorg i hjärtat och utan hopp somnade hon in två dagar före julaftonen. 
Julen kom och julaftonen firades med närmaste familjen och innerligt goda vänner.


 



Nu väntar en Nyårsafton med vänner, mat och hundar. Vänner som värmer mitt hjärta, mat som gör min mage glad och hundar som ger ovillkorlig kärlek.


Jag önskar Er alla ett...

GOTT
NYTT
ÅR



Må gott




torsdag 29 december 2016

Sitter på hela stjärten




Jag har hört att hundar sitter på olika vis beroende på om de är av STOR modell eller liten "kvalisort".
Så här har jag hört... "små hundar sitter generellt på hela stjärten medan stora hundar sitter så att rumpan inte nuddar underlaget".
Det har stämt vad gäller Snyggingen och Bönan. De satt på själva bakhasen och det var ytterst sällan rumpan nuddade underlaget.
Lägger med en bild (som är några år) där det syns vad jag menar... Snyggingens rumpa nuddar inte marken.







Detta har Savannah totalt missat... Vår lilla prinsessa sätter sig ibland på hela rumpan och så kan hon sitta länge. Ibland kan hon till och med somna i detta läge och då kan vi se henne glida ner i någon sovställning jag normalt inte ser tikar ligga i... på rygg med alla tassar i vädret. Något Savannahs väna moder Bönan aldrig skulle nedlåta sig till att göra... Ryggläge... hua...hon låg på mage med framtassarna korsade eller snyggt i "kanelbullekringla".



 



Igår fick vi besök av Maria, hennes man och yngsta dotter... och som alltid blir jag glad i själen och varm i hjärtat när jag träffar dem. Inga samtalsämnen är för pinsamma för att inte tas upp... ibland berör vi inte vissa ämnen då vi ännu inte är mogna att vrida runt dem och det respekteras med full förståelse för vi vet att när ämnet är moget att vridas några varv lyfter vi det. 
Igår vred vi vidden av att släppa väder, olika sorters glass, jobb, döden, livet och dråpligheter vi upplevt. Allt detta i en salig blandning och med full respekt. Tror T är den som är mest återhållsam med pinsamheter. 


 


Nu har jag en torsdag att rodda lite i.
T är till sina föräldrar och beräknas inte komma hem förrän till kvällen.

Må gott





söndag 25 december 2016

Var är hovmästarsåsen?





Julen blev så där stilla som vi hoppats... Närmaste familjen (på min sida) och en innerligt god vän med barn kom och firade födelsedag och julafton.
Vi åt... allt sådant där som vi brukar äta och sonen smakade för första gången på saffranskakan. Något han sade sig aaaaaaaaaldrig sett på vårt julbord tidigare. Jag lovar... den har funnits på vårt julbord så länge jag kan minnas.

Ett "stort" julmysterium har drabbat oss... I torsdags kom T hem med en julkasse från jobbet och i den fanns diverse godsaker... En av godsakerna var hovmästarsås i en liten fin burk... DEN burken med innehåll är borta... puts väck... gone... försvunnen och går INTE att hitta. Så... hovmästarsås gick inte att finna på vårt julbord i år. Misstänker att vi hittar den lagom till midsommar på ett ypperligt fint ställe och totalt oätbar då den inte stått i kylskåpet. Ungefär som när jag ställt strykjärnet i kylskåpet och osten i verktygslådan... väldigt otippade ställen att till förvaring för de sakerna.



 
 
 




Idag äter T och jag inte i matsalen... Äm... spännande det där vad vi kallar olika rum för... "Matsal" låter nästan lite "stursvulstigt" som sonens farfar skulle sagt... men... på ritningen över "våningen" står det "matsal" och det står även "våning"... Det står även "tambur" för den första hallen och "hall" för den stora hallen... På en av ritningarna står det även "pigkammare" för det lilla rummet innanför köket... det har de ändrat till en annan ritning där det står "rum". Gäller att vara politiskt korrekt. 
Som sagt... idag äter vi i köket, för i matsalen hänger gårdagens servetter och linneduk redan nytvättade på torkställningar.





Nu dags för mig att ta ett race på godisbordet. Gästerna orkade inte äta upp allt igår.

Må gott





fredag 23 december 2016

Doftgran i bilen




Vi försöker få ordning på julen... och det går ganska bra efter omständigheterna. Visst rinner tårarna ibland och konstigt vore väl annars... men vi försöker tänka framåt och i morgon har vi ett födelsedagskalas och en julafton att fixa till... Det tycker jag är kul.

Idag tog T det där med doftgran i bilen till en högre nivå.
Jag var och klippte mig hos Malin och när han kom för att plocka upp mig, doftade det gran i hela bilen... och han hade lyckas trycka in två meter gran bredvid Bills bur.

Nu står granen i hallen fortfarande i nät och Savannah har "ställt" den med flera djupa skall... Detta gör hon varje gång hon går förbi det intagna trädet som enligt henne är livsfarligt.







Pratade nyss med min mamma och berättade att "på något konstigt vis känner jag mig inte stressad, undrar om jag glömt något". För så är det... Jag lallar runt och tycker jag är i fas... DET är en himla konstig och nästan lite olustig känsla... för så brukar det inte vara runt jul... Undrar om jag glömt något oerhört viktigt... För så kan det vara...

Knäcken och sillen är i alla fall klar... och skinkan ska snart ställas in i ungen... Så ... det blir nog jul i år igen.





Vill passa på att tacka alla Ni fantastiska som sänt julkort.
Jag vill även tacka alla som sänt sms.
Ni värmer alla våra hjärtan.


Må gott






torsdag 22 december 2016

När livet tar en vändning jag inte räknat med




Livet blir inte riktigt alltid som man tänkt och nu har det tagit en vändning som jag inte räknat med. Moder natur har spelat oss ett spratt som gör ont i hela min kropp och skär i min själ... Som gör att mitt hjärta värker och hotar att brista...

Vår lilla Ingela somnade in idag... stilla, mjukt och i min famn. 
Ingen kan belastas för detta... ibland händer det som inte får hända...det gjorde det nu.

Nu sitter även hon på molnet med SnyggÅke och Bönan, hennes mormor och äter makaroner och köttbullar... Hon den finaste dobermannvalp jag över huvud taget sett. Med ögon som djupa brunnar... en mjuk liten buffande nos. Hon som gärna kröp upp i min famn och rullade ihop som en liten "kanelbulle".

I söndags fick hon springa med sin mamma Savannah vid Paradisets strand... och jag kunde se att hon skrattade och var lycklig...



 
 
 


Innerligt tack till alla fantastiska veterinärer...
Innerligt tack till alla vänner som ringt, sms;at och kramat om...
Innerligt tack till alla som inte känner mig/oss men ändå brytt sig...

Må gott.