Världen skulle vara vänligare om alla bar en enhörningsdräkt med stjärnor

Idag har jag haft kvalitetstid med N. Hämtade henne vid 10-tiden på förmiddagen och vi styrde bilen mot ett köpcenter på andra sidan stan. Vi började med att fixa påskgodis. Så är det... det måste ju finnas godis i påskäggen. Sedan fortsatte vi med en lekstund, skoköp, lunch, mer lek och sedan glass. Under hela tiden hade N många kloka tankar hon delade med mig.

När vi inhandlade skorna, berättade hon att "pappa vill INTE att vi köper dessa" samtidigt som hon pekade på ett par skor med mycket glitter, blink i sulan och med tecknade figurer på. Så... vi löd hennes pappa, tillika min son. Varför frågade jag... "De håller inte så länge" svarade hon och bestämde sig för ett annat på skor. Rosa, glitter och blink i sulan men utan tecknade figurerna fick det bli. Ett par blå tofflor med en en hörning på fick också bli med hem. Hon måste ju ha något att snabbt sätta på fötterna när hon ska hämta posten. 

När jag återbördade barnbarnet till Huset på höjden, hade hon fått post. En enhörningsdräkt med stjärnor... Lycka var gjord när hon drog på sig den, samtidigt som hon stoppade fötterna i enhörningstofflorna.

Jag är helt övertygad om att OM alla människor hade en sådan dräkt på sig, skulle världen vara vänligare och aningen roligare. V tycker i alla fall så. Han blev jätteglad när han fick se sin storasyster i munderingen.

 

Nu har jag kommit hem och har vilda planer på att baka. Så får det bli.

Må gott

I´ll be back

Kortison och bordsvatten utan kolsyra ska tanten ha

Igår, efter lunch började påsklovet. Så himla efterlängtat. Om jag ska vara ärligt så är jag aningen trött och behöver få slippa tänka på jobbet i några dagar.

Igår åkte vi till veterinären. Julia har en knöl i halsen som har vuxit och det är inte läge att operera där den sitter, samt att hon är aningen till åren för en lång sövning. I år blir hon 10 år och det är en aktningsvärd ålder för en dobermann. Vi har tidigare aldrig haft en så här gammal dobbis.

Efter en ultraljudskoll på tanten konstaterades att hennes njurar är jättefina och de kunde inte hitta någon tumör i hennes kropp... så... kortison och bordsvatten utan kolsyra ska tanten ha i sju dagar. Bordsvatten för att få i sig salter som hon kommer behöva fylla på med då medicinen gör att hon kissar mer. OM inte knölen minskat till måndag, ska vi inte fortsätta med kortisonet. Idag... är den halva storleken mot vad den var igår... så det går åt rätt håll och det är jag innerligt tacksam för.

Idag har vi börjat plantera om våra tomatplantor. Inte alla... utan bara de som har storlek för en omplantering. 

Så har vi varit och gått en sväng vid Paradisets strand. Nu börjar nedräkningen... OM det är fint väder i påskhelgen kan vi börja slipa och måla båten. DET behövs VEEEERKLIGEN. Om vi kan måla båten under helgen och vädret håller i... åker nog båten i sjön på måndag. Såg att två båtar låg i vattnet vid sommarstugeområdet. Jag är avundsjuk men inte missunnsam. 

Nu är vi hemma och har ätit en jättegod middag med kyckling i senapssås och massor med ost. Hoppas T har sparat receptet.

Nu väntar en film och en skål med ostbågar.

Må gott

I´ll be back.

 

Isfritt runt Paradiset

I fönstret i söderläge har vi "slowtv". Det första jag gör när jag vaknar är att gå och titta hur mycket som kommit upp, det första jag gör när jag kommer hem från jobbet är samma sak... kolla vad som hänt under tiden jag varit hemifrån och det sista jag gör innan jag går och lägger mig är att inspektera odlingen.

Det händer saker där... och de dagar när solen är framme, då är det lite mer fart på "slowtv;n".

Igår, efter att vi varit hos mina föräldrar, for vi till Paradisets strand för att se hur mycket av isen som ligger kvar. Nu är det isfritt runt ön... så... nu är det bara att måla båten och sjösätta den och starta upp vårt Paradis. Får se när det blir så varmt att vi kan måla. 

Såg även årets första tussilago. Det värmde hjärtat.

Julia är alltid lycklig när hon får springa tre-kilometers-rundan. Hela hon strålar av glädje och om hon kunde skratta högt skulle hon göra det. Då märks det inte att hon är en mogen tant som fyller 10 år i år. Hon springer runt och är nästan "valpigt sprallig".

Idag har jag bakat kanelhjärtan. Gjorde ett gäng tidigare i veckan, men de blev för stora, så nu är modellen mindre gjorda. Eller så här... OM man ska ha mycket fika, så var kakorna för stora, så jag gjorde en ny sats med lite mindre. För mycket fika blir det. V ska snart döpas och det ska bli ett redigt fikabord. Jag gillar det.

Så har V fått sin första tand. Han var lite "kinkig" till och från när den sprack fram och nu är det bara resten av garnityret kvar att vara lite kinkig till. Kan också se att han med största sannolikhet blir blåögd. N har bruna precis som sin pappa och mormor... medan F har klarblå ögon.

 

Nu fortsätter vi dagen med att provsmaka kakorna.

Må gott

I´ll be back

När självförtroendet gungar

Just nu är jag inne i en "jag-upplever-mig-kass-fas". Jag har inte så mycket att blogga om. Vi åker inte på semester till andra länder. Vi går sällan ut och äter och vi har inget flashigt liv. Så... vad har jag att bidra med i bloggandet. Just nu sitter "Gollum" på min axel och ser till att mitt humör och självförtroende hålls nere och det gör inte saken lättare. Men... vid närmare eftertanke och självrannsakan inser jag att detta känner nog nästan alla människor någon gång ibland. Så...mitt bidra är min dagbok på nätet. Ett liv fyllt med bilder på dem vi älskar och det ganska vanliga liv vi lever. Skratt, sorg, kärlek, längtan och Paradiset. 

I lördag kom F och barnen medan sonen och tillika så F;s sambo och barnens pappa var ute och hade avslutning med innebandylaget. Då fick vi äran att rå om dem.

Igår tog vi en promenad vid Paradisets strand. Såg ön från en vinkel som jag sällan ser. Det ser ut som om ön ligger nära, men det är en synvilla med hjälp av kameraobjektivet.

Vildsvinen har buffén uppdukad när det inte är så mycket folk i sommarstugeområdet eller där stiftelsen har sin mark.

 

Våren kommer närmare och närmare och jag misstycker inte. Min tomatodling går så där... Har några krukor där det ännu inte kommit upp några små gängliga plantor... och i torsdag sådde jag i nya frön där... Ännu har inget hänt och jag vet i katten vad jag gjort för fel. MEN jag ger mig inte, så om det inte kommit upp någon liten skir planta så får jag så en gång till. Skam den som ger sig.

Ha en fin fortsatt måndagskväll.

Må gott

I´ll be back

Det porlar i bäckarna och harsyran har börjat titta upp

Vi har haft en jättefin söndag. 

Startade med en promenad vid Paradisets strand. Trekilometersrundan i soligt vindstilla väder. Så får det gärna vara varje dag. Helt ok om det regnar på nätterna.

Julia sprang som en tok och om T och jag gick tre kilometer, så sprang hon säkert över milen. Lycklig var hon där hon sprang i skogen. Det porlade i bäckarna och harsyran har börjat titta upp.

Som alltid när vi är vid stranden måste vi ställa oss och titta ut mot vårt Paradis. Vi vågade inte gå över isen för att komma dit, utan nöjde oss med att stå på bryggan.

Vi träffade goda vänner som bor permanent vid stugområdet. De hade barn och barnbarn på besök och den lille killen, två pannkakor hög, var inte det minsta rädd för Julia. Han ville hålla i spårlinan för så gör man när man går med hundar.

När vi kom hem, blev det middag med sonen, N och V. Idag var inte F med då hon var på bio med sin mamma. Skickade med sonen en matlåda hem så F får äta lite i morgon.

Nu har de åkt och vi har diskmaskinen igång. Julia är i drömmarnas land och ligger och snusar i bädden. T och jag har vilda planer på att se en film.

Må gott

I´ll be back