söndag 22 oktober 2017

Dumt att ha trosorna i munnen




Så... ännu en dag med nerblodade golv och matleverans. Julia... är nog som "värst" nu, men hon är duktig att städa efter sig själv... Har testat att sätta trosor på henne... men... när jag vänder ryggen till har hon dem i munnen och jag vill inte riskera att hon sväljer dem och vi måste åka till veterinären och operera ut dem. Så... nerblodade golv är det enda alternativet just nu. Golvmoppen står framme och mattorna är bytta till tvättbara trasmattor... hundbäddarna bäddas rent varje dag och tvättas. Hon har löpt i en vecka nu... så det är inte så himla länge kvar. Misstänker att hon mår ganska sopigt och att hormonerna far runt som satelliter i hennes huvud. Ena stunden är hon ljuvligheten själv... för att andra stunden ha långfingret i luften... Hon är hungrig som få och har noll koll på vad som är rätt och fel... och i vissa lägen fungerar inte ens godis utan det är höjd röst som gäller för att få hennes uppmärksamhet. Då tittar hon på mig som om jag är DUM I HELA HUVUDET... och det är jag nog... och sedan lyder hon... lite.

TantKarin får också känna av Julias tillstånd... När Julia är som mest kelen funkar det för henne att borra ner hela sin långa nos i TantKarins pälsfluff. Det funkar inte för TantKarin om man så säger... och även om Julia upplever sig som grandios och fantastiskt underbar och kelen får hon redigt med däng på nosen av en ilsken nästan tandlös Tant på 14 år.
Det blir bättre... bara hon går ur löpet...sägs det... 






Just nu... ligger flickorna i sina bäddar och sover. De fick en ordentlig springtur i grusgropen på morgonen och kommer få en längre promenad senare i dag.

Själv håller jag håller på med matleveransen samtidigt som jag bakar. T och sonen slipar golv och förhoppningsvis blir de klara med sliperiet i dag.



 


Nu dags att hänga tvätt...

Må gott



lördag 21 oktober 2017

Skrapa först... slipa sedan




I morse for T och sonen till sonens och F;s hus på höjden för att fortsätta "operation skrapa och slipa golv".
Jag och alla tanter stannade hemma. Julia som löper och gör så att golven ser ut som hos en slarvig slaktare får definitivt inte träffa någon yster liten frallapojke så det blir någon tjuvparning. DET vill vi INTE var med om.

Dagens uppgift för mig var att fixa mat och åka dit med. Det tycker jag var en bra uppgift, för skrapa och slipa golv tillhör inte någon favoritsysselsättning...
När jag kom till "huset på höjden" var mina föräldrar där och inspekterade... och självklart hade de svårt att låta bli att fixa lite i trädgården...innerligt uppskattat.
T och sonen slet sig svettiga. Alla golv måste skrapas innan de kan gå på med slipmaskiner och det är inget lätt jobb. Färg och fernissa från 1939 är banne mig det segaste som finns... massor med go linolja som lätt kladdar in i slippappren. Så... skrapa först för att slipa sedan.



 
 



Liten Bill hittade en fantastisk solhörna som han lade rabarber på... Det är hans grej... sol och värme. Jamen kan man bli annat än kär i den lilla frallapojken med hängande läppar och ögon fulla av kärlek. Han bryr sig inte om slipdamm eller att det låter från diverse maskiner runtomkring... han har sin solfläck och då är han nöjd.




Nu har jag två dobermannflickor att gå ut med... En som på fullaste allvar anser sig vara grandios och snyggast i världen... och den andra som med fnysningar försöker styra upp den grandiosa ungerska prinsessan... och om hon inte fattar... kan rya i så både T och jag håller på att få hjärtstopp.

Må gott








onsdag 18 oktober 2017

Löptik ska löpa




Vår lilla Ungerska Prinsessa Julia har gått in i sitt andra löp... och en löptik SKA LÖPA. Då är det tur att Savannah är i så bra kondition som hon är... för hon springer "röven av" Julia. Så är det... en tik på fyra år ska vara den fysiskt starkare jämfört med en liten fuffa på ett år och snart två månader.
Grusgropar och slalombackar är kanon i detta läge... Savannah först och hon jagar det vi kastar, typ sten, pinne... you name it... och Julia springer efter Savannah av bara farten. Tror inte hon fattar varför Savannah springer, utan hon hakar på... och inte kommer hon ifatt heller. Retligt det där.






Så jagar de solfläckar... alla våra flickor gör det... katt som hund. Finns det en solfläck på golvet... då ligger de där. OM man inte är katt vill säga. TantKarin kan lika gärna lägga sig på ett bord eller i vår säng... bara solen är där. Allt är ju hennes och vi får bara låna och det på nåder.

Idag har det varit en sådan där solfläcksdag och flickorna låg en sväng i rummet när jag var hem på lunchen... TantKarin låg i sängen och visade inte ens att hon brydde sig att jag kom hem.



 


Så... lite glass på det.

Må gott




söndag 15 oktober 2017

River för att bygga upp





I fredags tog T och min pappa upp båten... Nu är Paradiset helstängt och det gör ont i hjärtetrakten och jag längtar redan till våren för att kunna återta möjligheten att vara där all min lediga tid.






Igår var vi hos sonen och F för att röja ur och finnas till hands för diverse renovering. Även F;s föräldrar var där och tog tag i saker som måste fixas innan flyttlasset går.
T rev panel i källaren och sonen rev gammal "tretex" i sovrummet. Sonen tog även tag i plattorna utanför. Vi kan ju inte hålla på att gå på "vobblande" plattor när vi ska bära in möblerna. Jorå... det finns en del att fixa med. 





F och jag fixade med golven i storarum och matsal... jorå... de har matsal. Inte något liten matvrå utan en redig matsal med öppen spis. 
Sonen och F;s bror hade som fredagskvällsnöje att riva bort masonit och mattan som låg på trägolvet. F och jag såpskurade och skrapade bort tidningspapper som lagts dit 1960. Mycket spännande hann jag allt läsa innan de gamla tidningarna åkte i pappersinsamlingen.
Golven är tyvärr så illa åtgångna att de måste slipas och efter det kommer en hårdvax läggas på.




Nu... fortsätter vi söndagen.

Må gott



söndag 8 oktober 2017

Värmer sig i bygglampans sken.




Idag hamnade vi i sonen och F:s husrenovering... eller rättare sagt... röja innan renovering. 
Liten Bill parkerade sig i bygglampans värme och det var hans plats och inte ens fröken Julia vågade ifrågasätta 13 kilo kärlek. Hon lade sig på behörigt aningen avundsjukt avstånd eller så gick hon runt och inspekterade vad vi andra höll på med.






Savannah hittade en filt under köksbordet och där låg hon och tittade på vad vi andra gjorde...  Hon hade inget emot att vi andra fixade med röjning bara hon slapp vara med.





Sovrummet var dagens projekt och det gamla golvet och taket revs ut. Taket var sprucket och illa tilltygat av tidens tand... likaså golvet som sett bättre dagar. Hur det blir med väggarna återstår att se. Det är många beslut som ska tas... 


 
 


Nu är vi åter hemma... och lite te och smörgås står på önskelistan.

Må gott




lördag 7 oktober 2017

Ett Paradis stängt




Vi har firat sonens F... med med middag och sång... paket och tårta. Jättetrevligt och kul.

Innerligt Grattis F

...och vi har stängt Paradiset. 
Det är vemodigt och samtidigt skönt. Vemodigt för att det är höst och lång tid kvar innan vi kan återta vårt Paradis från Kung Bore...men skönt då det är ruggigt kallt och det blir ännu ruggigare i Paradiset då det är vatten runt om.

Idag har det varit som om det vore kväll hela dagen. Mörkt och mulet... aningen kunde vi se glimtar långt bort med sol... men de landade inte hos oss... 
Svårt att fotografera utan blixt och blixt är inte att tänka på.



 


Nu är allt av värde hemtaget och kylskåpet tömt... Vi har ätit och tänker lägga oss och titta på tv.

Må gott



lördag 30 september 2017

Bland soffpotatisar och trädkramare





Igår... efter jobbet packade vi och for till Paradiset... Mulet och inte direkt varmt... men längtan var för stor för att ignorera... Allt var sig likt förutom att världen har blivit höstgul... Det doftar höst och folk håller på att ta upp båtarna... stänga till för vintern. Vi gör det inte än... lite till vill vi "suga på karamellen" och några övernattningar till kan vi nog hinna med innan det blir för kallt för oss.
Fast... lite tar vi allt hem... Färgburkarna... maten... och allt det står "solskyddsfaktor 40 på... fick bli med hem idag.






Vi vaknade till mulet med solglimtar... som blev STRÅLANDE sol... fast blåsigt och lite kallt i luften. Har ändå inte frusit idag... har jobbat mig varm... Klippt ner alla kryddväxter och fixat inför den kommande stängningen...




Savannah gillar inte blåsten utan har visat sin bästa "soffpotatissida". Hon har knappt satt sin nos utanför dörren. Finns ingen anledning när man kan ligga inne i stugvärmen och gärna under en fleece och tryna. Jorå... Savannah är bra på det.


 



Julia däremot har inte varit still många sekunder... Bada går bra även om det är kallt i vattnet... Gömma skor är också en bra syssla och springa Paradiset runt fungerar fantastiskt fint även om man får springa ensam. 
Hon undersöker allt... och ingen skruv är skruvad utan att Julia kollat hur det gick till.


 




T har målat året sista planka... Fixat den platsbyggda soffan och burit grejor...


 


Han har kramat ett träd...

 
 




Jag passade på att klippa klorna på flickorna... Himla fiffigt att göra det på bryggan och slippa dammsuga sådant som sprätt runt i hela huset. Ska villigt erkänna att det blåste aningen kallt om rumpan... Det blåste från öster och upp i springorna i bryggan...




Lite vemodigt är det allt med hösten... men ändå är det skönt att få krypa in i stugvärmen... tända ett ljus och dricka något varmt.

Det gör jag nu. Måste få ordning på min förkylning.


Må gott




torsdag 28 september 2017

Ordningen återställd




Vi har hittat en grop... en grusgrop. Ni vet en sådan där som stupar brant ner som en gång i tiden varit ett grustag... Att hitta en sådan kanske inte är så himla svårt... men vi har hittat en ganska nära den nedlagda golfbanan och gropen är "lagom stor" eller liten hur man nu ser det. Dit åker vi och släpper flickorna och idag fick Bill-pojken bli med... Så nu har han levererats till sonen och F med hela pälsen full i sand...grus...och annat fint som finns i en grop.





Savannah älskar att springa i gropen... vi kan verkligen se hur hon springer upp och ner och hur hon skrattar med hela sin själ och hjärta... För det gör hon... skrattar... svansen är hög och hon viftar ivrigt när hon jagar sten som T kastar upp och som rullar tillbaka ner till botten på gropen. 
Efter sin "tomma dräktighet" var hon aningen låg och sorgsen... å vem skulle inte vara det... men efter Galastop och mycket motion och en grop att springa i har hennes vanliga jag... fast mer moget, infunnit sig... Hon är ju fyra år nu och ingen flicka längre... även om jag kallar dem för "flickorna"... hon är en mogen, mjuk och fantastisk liten Brun Böna...som har en egen plats i våra hjärtan.

Julia är ännu inte lika stark i springet som Savannah... Hon är ännu inte lika snabbt och kommer inte upp till toppen på gruskanten... men det är en tidsfråga. Vår lilla Batgirl blir starkare för var dag... men så är hon ju bara året och ännu inte färdigmusklad... men det kommer... Julia vår Ungerska prinsessa med världens vänligast ögon... sprallig och nyfiken...och även hon har vunnit våra hjärtan.


 



Så... det känns som ordningen är återställd... vardagen och känslorna har hamnat på plats... Flickorna vet rutinerna och mår som prinsessor...Glada...blanka...pigga och innerligt älskade.
Nu ska jag bara få in en peeeeeeeeeeerfekt linföring med Julia...till fuldansmusik och i 12 cm höga klackar... äm... på mig. Skorna ligger och väntar... nu är det bara jag och Julia som ska få till det.
"Var det bara det", sa Anette (Savannahs uppfödare) när hon kom förbi idag... "så löser vi det".
Jahapp... en perfekt linföring till fuldansmusik och jag i 12 cm höga klackar, det är planen.

Må gott




söndag 24 september 2017

Det där med hall...




Vi har en hall... modell himla stor. Det är inte här vi hänger av oss ytterkläder och har "skoröra"... för vi våningen har vi även "kapprum". Jorå... så heter det på ritningen... och efter kapprummet kommer vi in i själva hallen.. 7 x 3 meter och perfekt att träna "linförning" när det är dåligt väder och vi (läs jag) inte vill gå ut.
I denna hall... hamnade bokhyllorna och det är ett måste med hyllor hos oss... Mycket böcker och pärmar med viktigheter och jag har sedan dag ett inte tyckt att det blivit så bra... Igår tog vi tag i det...och åkte till IKEA och köpte överhyllor... Proportionerna blev betydligt bättre och jag är glad.
Kan dock tillägga att IKEA inte är riktigt klar med själva hyllorna... så det var bara att åka till en byggvarufirma och fixa det som IKEA inte tänkt på... Överhylla till CD-hyllan... Jamen vi kan ju inte ha ett hål där, eller hur.



 
 
 



Kan tyckas aningen "kinki" att ha en naken dam (vid namn Ulla) stå i hallen... Hon hänger med sedan min tid som dekoratör... en fantastiskt vacker skyltdocka från 70-talet... Lite kurvigare... lite kortare än dagens dockor.
Klädde på henne en dag... men det blev läskigt... Så himla verkligt... så ... hon får står där... naken.


 
 



Så har vi fått ett bord... Ett jättefint litet STRING-bord. Det var lite trasigt och det är nu fixat med en liten "svetsloppa"... Skivan är slipad och oljad med teakolja. Innerligt tack Gustav och Rita för bordet... 


 
 
 


Under hela processen med hyllorna har flickorna och TantKarin legat på behörigt avstånd och tittat... Julia har varit mest nyfiken och har botaniserat i verktygslådan.
Nu är T ute med Julia och Savannah för att springa dem trötta i ett stort nedlagt grustag... Själv är jag kvar hemma och vårdar min förkylning.

Må gott... Nu dags för en Alvedon.