Havsörnen blir modigare och modigare

Igår efter jobbet for vi en sväng till Paradiset. Bara för att få njuta av stillheten och det fina vädret. Vi åt middag och satt och hummade över hur fint det var på sjön.

Många var ute i sina båtar och det värmer mitt hjärta att se att sjön håller på att "få liv igen". Mycket beror på generationsskiften i sommarstugorna.

Havsörnen blir modigare och modigare. För varje gång vi kommer ut, har den förflyttat sig några stenar närmare paradiset. Misstänker att den är ute efter en liten rödhårig smått ilsken kvinna... Hörde på jobbet att den kan norpa hundar... Måste kolla storleken på hundar i farozon... 

Inser även att jag behöver ett annat objektiv till kameran om jag ska få till bättre bilder på örnen...

Som sagt... det är ingen lite sparv som cirklar runt oss... och ibland är de två.

Nu dags att välta ner mig i fåtöljen och titta på någon film

Må gott

Savannah blev sex år i helgen

I fredags, efter regnet packade vi in oss i bilen och for till Paradiset... Allt var blött... skogen, gräset, gruset... massor av vatten att ösa ur båten... Men när vi kom fram, sprack det upp och livet blev lite ljusare.

Över oss seglade havsörnen som blir modigare och modigare... Jag börjar misstänka att han är ute efter en liten rödhårig kvinna som är aningen mjuk i kanterna och ibland småilsken... Då har den kommit till rätt ö.

Igår fick vi besök över dagen i Paradiset. Eros (fyraårig dobermannpojke) kom med sina människor. Så himla trevligt och roligt och dagen bara försvann...

 

 

Savannah passade på att samma dag fylla sex år. Jojo... det är sex år sedan liten Böna (Savannahs mamma) stod på kajkanten ute i Paradiset... fyrkantig av dräktighet och ylade över att vi skvätte för lite vatten på henne...

 

Idag (söndag) drog arbetslägret igång igen. Vi kan ju inte lata oss flera dagar och i morse kom min pappa för att hjälpa oss med diverse fix. Innerligt tack för det.

 

 

Så... upp med 79 årig man med knäprotes på stegen så han får såga. 

 

 

 

 

 

Ner med densamma i vattnet så han får bära sten...

 

 

Nu är vi åter i stan och håller på att tvätta undan.

Funderar på att ta mig en liten macka... eller två.

Må gott

När kaffebryggaren håller på att "smula sönder".

Häromdagen när jag skulle brygga kaffe insåg jag att "nu går det inte längre". Bryggaren köpte jag 1991 och den var sviiiiiiiiiiindyr då.

Jag dricker inte så mycket kaffe så den används mest när vi har gäster. Själv brygger jag i en sådan där liten espressobryggare som man ställer direkt på spisplattan, värmer lite mjölk och njuter av en latte varje morgon...

Nu... kom dyrgripen ut ur skåpet där den står då den inte åldrats med värdighet. Den tidigare kritvita plasten är numera mörkt nikotingul och flammig, men brygger perfekt kaffe. Det är inte kaffesmaken det är fel på... det är plasten.

Plasten håller inte ihop längre. Den håller på att smulas sönder och bli en dammhög. Samma sak gäller vattenkokaren som jag fick av min syster något år senare än jag köpt bryggaren. En läckande och söndervittrande vattenkokare som är minst 20 år gammal har kanske gjort sitt...

Så... idag åkte T och jag till köpcentret nära oss för att införskaffa en ny bryggare och en vattenkokare. 

Hittade en bryggare som jag gillade direkt jag såg den och den tar inte så stor plats så den kan stå framme. Eller... vi får väl se hur länge jag orkar ha den på diskbänken.

Hittade även en vattenkokare som jag tyckte passade rätt bra ihop med bryggaren (i-landsproblem)...tills jag såg vad som hände när jag startade den. "Jäkla discokula" flinade T och jag svarade att "om den övergår till rött när den är klar, åker den ut".

Den gjorde inte det... men himlars vad det lyser om den när den är igång.

Idag har jag gått och mumlat och småfräst över vädret. Jag har längtat till Paradiset i varje andetag och upplever mig aningen snuvad på ledighet på ön.

Hittade dock en nöjd TantKarin i Kurvan... ja...stolen heter så. Det är föregångaren till Lamino... TantKarins stol kan man säga. När hon såg den första gången, beslutade hon sig för att det är hennes och guuuuuuuud nåde den som sitter i den.

Som sagt... jag hittade TantKarin liggande i solen... i Kurvan. Savannah var framme och slickade henne över ryggen och jag trodde att vår bruna prinsessa skulle åka på däng av Karins klor... men icke. TantKarin tittade lite, lade ner huvudet och fortsatte sova... i solen... i Kurvan.

 

 

 

 

Nu är det dags att plocka ur diskmaskinen och efter det botanisera lite i kylskåpet.

Må gott

Vi "el-sparar"

Igår efter jobbet for vi till Paradiset. Vi åkte över en vindstilla sjö och njöt av värmen från solen. Aningen höst ligger i luften och det är vemodigt.

Plockade in årets sista rabarber och de ligger nu i frysen för att bli paj under vintern. Jag har även börjat klippa ned persiljan och gräslöken för att lägga i burkar i frysen.

T har satt in en ny list i det ena av köksfönstren.

Tidigare satt en list av flätat lin, men tyvärr höll den inte tätt när regnet piskar på från väst, syd/väst. Upptäckte det senast vi kom ut att fönsterbrädan var blöt. Nu sitter en förhoppningsvis tätare list.

 

Så har vi pysslat med sommarens projekt som blivit två sommars projekt och kanske blir tre somrars projekt.

Vi har sagt att ETT projekt varje sommar ska vi ha och om vi hinner och orkar något mer så är det en bonus.

Det vi gör nu har blivit lite längre projekt än vi från början trodde. Det är inte så lätt att fixa snabbt när man är på en ö. Tar skruven slut, är det inte bara att åka och fixa utan det kan få vänta tills vi åker i land. 

Då all el levereras från solceller, hushållar vi med elen och vissa verktyg har vi valt bort för att "el-spara". Ett sådant är eldriven såg, så... allt sågas för hand och det tar också lite längre tid.

Sommarens projekt är den lilla toaletten... nu har kakelplattan, den jag fylld av ångest (läs i-landsproblem) äntligen valde hamnat på plats. En kakelplatta räckte, men den är stor.

 

 

Nu är det dags för lite mat... himla dumt att gå hungrig om man inte behöver.


Må gott