söndag 31 maj 2015

Som bara han kan...

 
 
Morsdag... jojo... idag kom sonen och hans F på morsdagslunch och mitt hjärta är fullt av kärlek och skräck... för när han, sonen alltså kommer hit...levereras både det ena och andra. Typ... "vad säger Du mamsen om jag tar hål i öronen", eller "jag är en hantverkare utöver det vanliga"... Det sistnämnda kommer han få visa i sommar.
Enligt F, gör han... sonen alltså, allt han kan för att hålla oss, F och mig, på gränsen till vad vi orkar med... ANTINGEN får sonen gå till psykolog ELLER jag... Kanske ska gå båda i någon form av mor - son terapi, för uppenbarligen har han någon form av behov av att hålla oss på tå... TYP... "behöver inget motorcykelställ, jag kör ju med hjälm" och så flinar han så där som bara han kan.
 

 
 
 
 


Men... firad blev jag... och jag "älskart"...

Må som GODIS...jättegott.



lördag 30 maj 2015

Det bästa Bönan vet...

 
 
Det bästa liten Böna vet, är att få "kampa" med bitrep tillsammans med någon som ORKAR kampa så hon får använda hela sin snabba expolosiva styrka. I ärlighetens namn... jag orkar inte. Hon väger modiga 31 kg och hon är stark den lilla Bönan.
Snyggingen orkade ingen fullt ut. 49 kg snabba muskler var inte att slänga med hur som helst... 31 kg däremot mäktar T med.
 
 
 
 
 
 
Hon gör sig tung... släpper inte i första taget...varken med käkarna eller blicken...
 

 
 
 
 
 

 
 
 


Nu... ska jag fixa inomhus... Väderleken är inte som på bilderna, som förövrigt är från tidigare i veckan... Nu vräker regnet ner, T har åkt till sin hemstad för att hälsa på familjen...och jag har tvätt att hänga... ett arbetsrum att städa och mat att handla...
 
Så får det bli en lördag... sista helgen i maj... Regnig och kall...men med hjärtat fullt av kärlek.
 
Må gott
 
 
 

onsdag 27 maj 2015

Fortfarande saknad...

 
 
Ett år går så fort... och idag är ett på dagen ett år sedan den vackraste av dem alla fick somna in. SnyggÅke... Han var stor... svart... dominant...blank och innerligt vänlig. Det går inte en dag utan att jag låter tankarna fara till honom... och så kommer det nog fortsätta ett tag till...
 
 

 
 
 
 
 
 


Må gott...

söndag 24 maj 2015

Logistik är viktiga grejer

 
 
Vi kunde inte hålla oss... Vi packade bilen och for till Paradiset idag igen. Ännu en gång hjälpte T-Ö oss att med fyrhjulingen frakta ner virke till bryggan. Innerligt tack och stor stjärna i himlen för hjälpen.
Det är en logistikbragd varje gång vi åker till Paradiset... med att packa bil... Packa skottkärra och frakta genom skogen ner till bryggan... Ut på bryggan... ner i båten... över sjön... upp på bryggan och vidare upp på Paradisets mark... jamensåattärdet.



 
 
 



Idag röjde vi ur sovrummet i Paradiset... för ett rum är det om det är minst nio kvadrat... och det är vårt lilla krypin. Nio hela golvkvadrat och i takhöjd allt från 290 cm på ena sidan och upp till nock på den andra. Det gör att rummet inte upplevs som superlitet.
Nu är rummet tomt och vi ska börja med att flytta luckan till vinden från ena sidan till den andra...Därefter byter vi fönster... lägger nytt golv... hårdvaxar golvet och målar väggarna.
 




Nu är vi hemma och sonen har varit här och ätit middag och han fick med sig matlåda hem till F som jobbar. Passade på att boka in sonen en lördag... när det inte regnar och inte blåser. Vi behöver få ut en ytterdörr till gäststugan i Paradiset och en ytterdörr... är inget jag mäktar med... Jamen Ni fattar... logistiken ner till båten är INTE att leka med och en ytterdörr väger inte fjäderlätt.
 


 


Nu väntar soffläge och något att se på TV... vad vet jag ännu inte.

Må som GODIS... jättegott.


lördag 23 maj 2015

100 meter över havet

 
 
Vi for en vända till Paradiset... med 13-15 sekundmeter i byarna gick vi över vattnet... denna gång med flytväst på... På östra sidan, där vi lägger till med båten var det lä, det är liksom det som är det viktiga... "Lä på östersidan", då fixar resten sig.
 
Vi gjorde årets plantering... Pelargonier i krukor... inget annat fungerar på denna karga ö som ligger mitt i en sjö, 100 meter över havet och där ljuset nästan kan liknas som vid Skagern. 
 
 
 
 
 
 


Nu är vi hemma igen... och något gott att äta väntar...något som landar mjukt i magen och innehåller både kolhydrater och MÄNGDER med fett... Fett och kolhydrater är himla gott.

Må fint...


tisdag 19 maj 2015

Med själen full av njutning

 
 
Just nu njuter jag av allt det fina... Som i morse, när en liten solstråle letade sig in i en springa i mörkläggningsgardinen i takfönstret och kittlade mina ögonlock att öppna sig... Eller som när jag var ute med Bönan igår på vår lunchrunda... såg ett mönster i ett träd, som jag förövrigt gått förbi flera år utan att tänka på...men nu... kunde jag inte låta bli och gå fram och känna...
Jag njuter av den bästa av årstiderna... den grönaste och den färggladaste... Den som får mig att överleva vintern och kylan.
Jag njuter av äppleblom och ekivoka blomknoppar... och jag njuter av att regnet slår ner pollen och gör luften ren att andas... 
 

 
 
 
 
 
 



Vår lilla Böna njuter av HELT andra saker...
För henne är en nylagd hästskit ren skär njutning... eller att få springa fritt i Paradiset... Hon njuter av en lång promenad och att få rulla sig i gräset... Att få slicka av det sista på en glasspinne eller möjligtvis få en ostskiva...
 


 
 


Nu... fortsätter vi njuta av tisdagen.

Må gott


söndag 17 maj 2015

När en Tant är ute efter något

 
 
En dag med SPÖREGN och då menar jag verligen SPÖREGN.
Vi tänder ljus och äter... Spelar fuldansmusik och försöker göra bra saker. Bönan ligger mest och sover under fleecen och TantKarin gör allt hon kan för att hålla sig nära oss och OM vi sätter oss ner... drar hon igång stora "hånglet". Jojo... ägd av en Tant.
Fick höra att - Hon är nog ute efter något. Är ju ofta så när de "ställer in" sig. Hm... undrar vad hon är ute efter... Hon kanske bara "mäter in mig" för att se om hon skulle orka äta upp mig hel eller ta mig i småbitar.
 
 
 
 
 
 


Nu dags att gå in på de tyngre sakerna... Fruktsallad, choklad och MASSOR av glass.

Må gott


Att vara rädd

 
När jag var liten, vilket inte är så himla länge sedan, var jag oerhört rädd för spöken... OCH mörkret. Vad spöken anbelangar, har jag lugnat ner mig på den fronten... men INTE för mörkret. För mörker är jag fortfarande rädd. Inte för vad som kan finnas i mörkret utanför MÖRKER... Det tomma svarta...
 
Sonens F... är rädd för något helt annat... .. jojo... någon har skrämt upp henne för att vi ska bli invaderade av något annat land,  och det är så illa att hon kan bli tårögd bara man nämner det landet... Härmomvecken stod det på löpsedlarna om det där landet och F var förtvivlad.
Hade hon sett vad vi såg för inte så länge sedan, vet jag inte hur hon skulle reagerat... en kvaravan med finfina militärgrejor... dock svenska... men... frågan hade nog varit... -Kommer de nu?
 
 
 
 
 
 
 


Nu fortsätter vi söndagen... Här ska sys gardiner till Paradiset... och inhandlas ramar.

Må gott