lördag 29 februari 2020

Den perfekta semlan



Den perfekta semlan fick vi av Sofi (grannen från Boden). Sofi sände ett sms och frågade om vi villa ha varsin semla... Det säger jag inte nej till.
Hon hade bakat och fixat och där stod hon med två helt perfekta semlor... Kardemumman lagom mortlad... så där så det blir en liten bit kardemumma att bita i och smaken sprider sig i hela gommen och upp i näsan. Jag verkligen älskar kardemumma och i semlor ska den INTE vara malen.
Lagom mycket mandelmassa... så där mjuk och len
T och jag njöt av semlorna och hummade över att "Sofis semlor toppar".



 


Vi fortsätter lördagen med lita mat att äta. Kan ju inte leva på semlor.

Må gott




söndag 23 februari 2020

När det blåser lite för mycket...



Igår fick jag fick sms från sonen och F. Två bilder. En bild före braket och en efter. Tur att ingen skadade sig eller att något hus blev förstört.
21 sekundmeter i byarna höll inte den gamla tallen för utan vek sig för vindarna.

"Tur" sa F, som tänker positivt... "att vi inte satt upp ett nytt staket än för då hade det gått sönder". Sonen gick mest och mumlade.
Igår kom några vänner till dem och hjälpte till att få bort tallen från vägen...





Idag ringde vi in en pensionär (min pappa och sonens morfar) som kom med motorsåg och släpkärra. Nu har han lite att pyssla med vad gäller att klyva och lägga på tork. Detta ska han roa sig med till helgen sa han... Så grannarna vaknar till liv när han drar igång vedklyven. Att bo granne med en morgonpigg pensionär som äger en motorsåg, vedklyv och/eller en gräsklippare som går på bensin kan innebära att man inte får sovmorgon. 


 
 
 



Efter besöket vid Huset på Höjden, for vi till Paradisets strand för att kolla om träden klarat sig eller givit vika för vindbyarna.
Det ser ut som om det är lugnt där ute. Ni anar inte hur orolig jag varit. Nu kan jag andas ut igen.


 


Lite mat på det... en gryta står på spisen och om någon timme kommer sonen och F på middag.

Må gott





lördag 22 februari 2020

Brittas vitlök ska planteras



Nu börjar mina värsta månader på året... Mars och april... allt är smutsigt och det luktar skunk ute av förmultnande löv och av hundbajs några "glömmer" att ta upp efter sina älsklingar. Jorå... mina värsta månader.
För att överleva och inte självdö försöker jag hitta sådant som jag blir glad av... Jag blir bland annat en "samlare" dessa månader... Lägger i ordning sådant som ska till Paradiset i fina påsar och korgar. Saker som jag tagit hem för att tvätta, ligger nu rent och struket i en korg och jag njuter av det.

Har fått en vitlök av Britta som ska med till Paradiset och planteras så fort vi kommer dit. Lite blåsigt just nu och vi har inte båten i sjön så det får vänta ett tag, men vitlöken ligger där i matsalen och väntar på att bli satt i jord.
Anledningen till att den ligger i matsalen, är att OM det skulle ligga i köket, kan det bli så att T hittar den och den landar i någon gryta. Gott, men inte vad som är tänkt just nu. Brittas vitlök ska planteras.



 
 
 


Nu inväntas 11 kilo kärlek... Bill och något att äta.


Må gott




fredag 21 februari 2020

Har slitit ut min kamera...



Vi är lediga... T har två dagar semester och vi gör sådant som vi "lagt på väntelista" under en tid. Typ... fixa nytt skåp till kapprummet och andra viktigheter.

Har börjat "lacka ur" på min kameran. Bytte till ett nytt batteri för några veckor sedan, men det hjälper inte. Den är ca 12 år gammal och den "hänger inte med" i alla snabba bilder jag vill ta. Den bestämmer när jag kan ta bilden och det är INTE OK. Misstänker att den håller på att ge upp och det märks så himla tydligt när jag ska ta bilder i skymning... ska jag vara ärlig... det märks HELA tiden. Så... en ny kamera ska införskaffas.

Idag vid 16.30 träffade vi Jackson och hans människa vid den gamla nedlagda fotbollsplanen och lät de fyrbenta springa av sig lite energi. 


 
 


Det behövdes... Nu ligger de nyduschade och mätta i sina bäddar och sover djupt.

T och jag har just ätit en semla och nu väntar någon film.

Må gott




tisdag 18 februari 2020

Sol, värme och lite mjukt att ligga på




Tror inte jag behöver säga att det blåser ute. Idag mätte det 21 sekundmeter i byarna vid Paradiset och jag är livrätt för att något träd eller "grenbumling" ska blåsa ner och förstöra. Det värsta är att vi har inte möjlighet att lägga i båten om något skulle behöva fixas...så jag håller alla tummar jag har att det inte händer något...
T som just nu tänker mer positivt än jag sa igår... "vi behöver i alla fall inte räfsa löv och barr i vår" och det har han rätt i.

Idag har solen visat sig... inte många minuter, men den visade sig och vips landade flickorna på strimman... Bara att bära dit deras bäddar så de fick sol, värme och lite mjukt att ligga på. Tror att vi alla behöver det... sol, värme och lite mjukt att ligga på.






Idag har det inte blivit många knop här i huset (kanske ska tillägga att jag har sportlov denna vecka men kommer inte att sporta mer än att sätta mig och ro i roddmaskinen och promenera med flickorna dock inte samtidigt). Det mest ansträngande idag var nog att skära fruktsallad. Det bästa som finns till frukost ihop med yoghurt och fröblandning och en stor latte. Så... nu är morgondagens fruktsallad fixad och står i kylen.





Nu har jag en diskmaskin att plocka ur. T är med flickorna och låter dem springa av sig med Jackson och hans människa...





Må gott





måndag 17 februari 2020

På sex kvadrat




Våningens minsta rum är arbetsrummet tillika gästrum. Det är på exakt sex kvadratmeter och är ett av de rum som till och från är mest nyttjat, om vi bortser från sovrummet. 
På sex kvadrat har jag min arbetsplats när jag sitter och redigerar. Där finns förutom arbetsbordet med dator, en 120 cm bred gästsäng, det röda plåtskåpet som är fyllt med julsaker och Stringhyllan med diverse "bra att ha saker". På sex kvadratmeter har jag spenderat mesta delen av min vakna tid idag, om jag bortser från en tripp till tandläkaren... Hade förresten inga hål.

Idag har jag redigerat massor med bilder som jag skannat in från gamla negativ... Det är ett gränsfall att de går att rädda alla. Även negativ bleknar fastän de ligger i mörka lådor.

Idag har jag lyssnat på radion nästan hela dagen och jag ska villigt erkänna att jag tycker det är jobbigt när de som pratar i radion inte kan tala så jag förstår eller när jag blir störd av olater i språket.
Två-ords-meningar och talade särskrivningar är jättejobbigt att lyssna på längre än två minuter. När någon fått någon form av hybris och säger sitt för- och efternamn i var och varannan mening och inte kan uttala bokstaven Ö... Det tog ett tag innan jag förstod vad hen pratade om... "unskar, uppnar och burjar istället för önskar, öppnar och börjar. Petitesser, men ack så viktiga. 

På radion idag har mest pratats om sorg och elände, elakheter och fulheter... Nu gör jag som jag brukar göra när det blir för mycket... Stänger av vissa program och nyheterna. Orkar inte längre... för i min värld (precis som Katies) "är alla ponnys, äter regnbågar och bajsar fjärilar

Det tror jag blir bra... en stunds vila från vissa program på radion. 




 
 
 


Dags att fixa lite mat. T kommer snart hem


Må gott