Vi har fått struktur på logistiken

Vid 18-tiden igår kväll, bestämde vi oss för att åka till Paradiset med diverse inköpta bra-att-ha-i-paradiset-grejer. Det tar inte så lång tid att åka dit (om vi är strukturerade). När bilen väl är packad, vilket är ett väl inarbetat pussel, så står vi parkerade och ska lasta i skottkärran för att ta oss till bryggan ca 45 minuter senare. Sedan har vi ca 250 - 300 meter ner till bryggan... och ibland får vi gå den sträckan ett par-tre gånger då vi har mycket packning som ska över. Färd över vatten är ca 1 kilometer och beroende på från vilket håll det blåser (om det blåser) och hur mycket packning vi har, tar det ca 5 - 10 minuter. Vi har genom åren fått struktur på logistiken och det gäller alla sträckor. Ni anar inte hur mycket det går att packa på en skottkärra...

Väl ute på ön... fick vi vattna det som  inte vattnas av solcellsbevattningen. Himlars vad torrt det var. Luften inomhus var tryckande varm, men utomhus kunde vi njuta av den stilla brisen som rörde sig över sjön. Julia fick lite feeling och sprang lycklig omkring och kollade allt.

 

Hemfärden tog dock lite längre tid... Vi var väl korkade att åka motorvägen där de mellan Hallsberg och Örebro håller på att lägga ny asfalt. 1,5 h satt vi och tittade över sädesfälten och spelade bilstereon högt. Vi hade i alla fall svalt och skönt i bilen.

Må som godis - jättegott

I´ll be back.

Varför köper man bilar som inte är kompletta och glömmer trafikregler?

Nu har jag surnat till en aning... Vad är det som händer i trafiken... Ingen hänsyn... inget trafikvett och framför allt... anarki vad gäller trafikregler.

Varför köper man bilar som inte är kompletta? Det är för mig obegripligt.

Många nya (framför allt stora bilar körda av män - kanske inte ska generalisera, utan säga oavsett könstillhörighet finns andra än män också) har ingen blinkers. Nopp... så är det. Kan det vara så att det är för att (enligt en stor biltillverkare som börjar på F) det är kvinnliga ingenjörer som uppfunnit blinkers. Eller så har de bilarna helt enkelt ingen liten spak som föraren kan vippa på för att visa att de ska svänga. ELLER... kan det vara så att spaken är för liten för att använda. Jorå... är jag sur eller är jag skitsur.

I stora nya bilar har man heller inte möjlighet (eller utrustning) att kunna prata i mobilen handsfree... För jisses vad det talas i telefonen och föraren håller mobilen i handen tryckt mot örat. VAR och när försvann den lagen för vissa bilförare.

När slutar man använda "tre-sekunders-regeln". Ni vet... så långt mellanrum till framförvarande bil att Du har möjlighet att hinna stanna om bilen framfor måste bromsa. Jag är innerligt trött på att ha bakomvarande bil så nära att jag kan se förarens näshår i min backspegel. OM jag måste bromsa... då klarar sig inte Julia som sitter i hundburen i skuffen och jag får garanterat en whiplash-skada. Har man så himla bråttom att man måste ligga så nära... bör man ringa polisen och få hjälp med att påkalla "fri väg". Fast... det är inte alltid föraren bakom kör om... utan håller sig bara tätt i baken och ligger där mil efter mil... IDIOTER.

     

Trafikregler vad gäller vägmärken gäller inte alla bilförare... Ni vet sådana där skyltar som sitter (uppenbarligen lite onödigt) efter vägen och som talar om vad som gäller... Förbjuden vänstersväng, gäller inte alla. Så är det... Jag tycker i ärlighetens namn att det är svårt att köra när inte alla har samma regler. 
Ni vet förbjuden vänstersväng... en gul och röd skylt med ett rött streck över en svart pil böjd i 90 grader åt vänster. Den betyder (enligt vad jag fått lära mig) att man INTE får svänga vänster av någon anledning... DET gäller inte alla. Nähädå... det gör det inte.

Att hyra en P-plats betyder inte att den är fri när Du kommer hem och ska parkera... För vissa bilförare anser att den är fri att använda för att den just då var tom... samt att de kan uppenbarligen inte läsa heller... HYRD P-plats. Att ställa sig snett och ta upp två (hyrda) platser gör ingen... för har man stor bil och inte kan trafikreglerna så är det fritt fram att ställa sig så.

Så var det de där med elscooter... här gäller uppenbarligen INGA trafikregler. En arbetskamrat till mig höll på att bli ihjälkörd på trottoaren för några veckor sedan. Visste inte att man fick framföra elscooter  på på trottoar och när man kört på någon tycka det är OK att smita från olycksplatsen.

Jag kan fortsätta och göra listan längre... MEN... det tar jag en annan dag.

Må gott

I´ll be back

 

Historien lägger grund för nutiden

Min farfars far, John, köpte Paradiset i början på 1900-talet och jag är nu fjärde generationen som äger ön. Jag är innerligt tacksam över att få förvalta denna lilla "plätt" på jorden. Mycket har hänt under de år som vi har trampat på dess mark. Mycket skratt, släpande, sorg och lycka.

Finingången, alltså verandan mot söder, finns inte längre. Där är vårt sovrum och numera får vi gå in köksingången mot norr. Det ska ses som ett förfall, men jag har hellre ett sovrum än en finingång.

Stenen längst till vänster, har numera en solcell och stenarna mellan de stora stenarna, är sprängda och tjänar nu som utfyllnad där det tidigare var vassruggar. Nu kan vi gå runt hela (det lät pretentiöst) ön. Det är min farfar som poserar med pipa, fiskespö, badbyxor, strumpor och skor. Jorå... kan ju inte vara helt naken.

Där båten ligger, är numera den stora bryggan placerad. En fikastund i österläge. Den lilla korgen som står på bordet har jag fortfarande kvar och lägger upp bullar i när det är dags.

Västerläge... och husgrunden är INTE målad. Önskar det fortsatt var så, men en dag när vi kom ut till ön (farfar ägde den då) hade han målat hela grunden OCH skorstenen skrikande turkos. Det var det första vi tog tag i när pappa tog över. Måla över det turkosa med svart. Jag önskar dock att den svarta färgen vore lika bra som den turkosa. Än idag sitter den turkosa benhårt och den svarta flagnar efter något år.

Verandan mot söder med ett fint träräcke. Klart att det vore mysigt med en veranda, men sovrum slår högre. Sovrummet som är det mest fantastiska i världen byter jag inte mot en veranda.

Å vilket barn skulle inte vilja sova middag i en spjälsäng i Paradiset.

Eller bada med sin mamma en varm sommardag.

Farfar hade en jättefin träbåt. DET har jag inte tid att ha, för himlars vilken tid det tar att få ordning på den inför sjösättningen varje vår.

Min syster och jag... Björken i bakgrunden finns fortfarande kvar, men jag börjar bli orolig för hur länge.

Nu har jag ett par hundar att rasta. Bill är här över dagen och han har parkerat sig i hallen och tittar ut mig. Så gör han när det är dags.

Må gott

I´ll be back.

 

Midsommar i Paradiset 2023

Vilken fantastisk midsommarhelg. Det enda som saknades var sonen och hans familj som firade hos sonens svärföräldrar. 

Vi startade morgonen med besök av storlommen... två stycken som simmande förbi ön. Har hört att de ska vara skygga rackare. Det vet inte dessa två. 

Knytis med innerligt goda vänner skulle det bli och de anlände med mat för betydligt fler människor än vi var på ön. Ett Paradis fullt av massor av gott att äta, glada skratt och en lunch på bryggan.

Kaprifolen i österläge blommade.

Dalian jag fått av Ida växer så det knakar i hinken.

Hungriga som vi är, nöjde vi oss inte med lunch... Middagen intogs i västerläge.

Gästerna åkte vid 22 - tiden och jag diskade undan.

Lördags morgon vaknade vi med fiskgjusen som artist.

Å det är skönt att lägga sig på soffan och sova lite middag.

Idag hade vi vilda planer på att måla söderväggen på gäststugan. Det fick vi lägga ner, då intill väggen är ett fågelbo med fyra ägg. Det är den lilla "kvittrande tennisbollen med lång näbb" som ligger där och ruvar. Det kan vi inte störa. Så... väggen får vänta.

Nu har vi anlänt stan och tvättmaskinen snurrar. I morgon har T jobbdag.

Må gott

I´ll be back.

 

Vanilj- och honungsglass

2016 köpte vi vår glassmaskin och den använder jag varje gång vi ska ha glass. Med den kan jag göra 1 liter glass per dygn och jag är himla nöjd. 

Nu har jag kommit fram till vad som blir den bästa glassen. Jag har mixtrat med att ha i frukt och bär, men de blir som små isbitar i glassen och då är det bättre att ha det som topping. Den bästa glassen är med vanilj och honung. Den lilla mängd honung jag har i glassen gör inte att glassen smakar honung utan allt blir "mer smak".

Vanilj- och honungsglass

Det här behöver Du

• 2 ägg (både gulan och vitan)
• 3/4 dl strösocker
• 1 knivsudd äkta vaniljpulver (ni vet... sådana där små svarta frön)
• 5 dl vispgrädde
• 1 dl lättmjölk
• Flytande honung efter smak (jag brukar ta lite mindre än 1 msk)

Har Du inte flytande honung. Tag vanlig honung och lägg i en liten kopp och ställ in den i mikron i 10 sekunder på full effekt.

Gör så här

• Vispa samman ägg, strösocker och vaniljpulver. 
• När det är till en slät smet, häll i vispgrädden och mjölken. Vispa några varv till.
• Häll allt i glassmaskinen.
• När glassmaskinen snurrar, ringla i honungen.

Om Du inte har en glassmaskin, rör Du ner honungen direkt i den uppvispade smeten och ställer in allt i frysen. Tar ut bunken ca en gång i halvtimmen och rör om. Detta upprepas tills glassen är tjock och slät.

Nu fortsätter vi dagen med att vädra ur våningen innan värmen kommer och att göra en kladdkaka.

Må gott

I´ll be back.

Inte det klokaste beslut jag tagit

Jag har pollenallergi så in i attan och bästa stället att vara på är Paradiset... detta då det är en ö och vattnet drar ner pollen till vattenytan. Vilket gör att det blir lättare att andas där ute. Nu är vi inte på ön. T jobbar och jag är hemma och fixar inför midsommar, som närmar sig med full fart. Tycker inte det var så länge sedan vi satt på ön och njöt av sällskapet, maten och det fina vädret. Nu är det dags igen... att träffas.

Idag fick jag dock någon form av hjärnsläpp... När jag var ute och gick med Julia, såg jag en liten nyponbuske i vägrenen och den var full av blommor. Så... jag plockade en liten kvist för att ta in. Den doftade ljuvligt och lyste upp hela köket. Kan säga så här... DET var inte det klokaste beslut jag tagit. Tårarna började rinna och näsan täppte igen... Nu är den lilla kvisten i komposten och jag kommer aldrig mer ta in en liten nyponros mer.

 

Så här en tisdag, himla varm, lägger sig Julia allra helst framför, bakom, runt någon av fläktarna som står på golvet. Hon blir snabbt flämtig när vi är ute och går och så fort vi kommer in... landar hon vid någon fläkt och flyttar sig inte annat än när det är dags att äta eller dricka. Så får det vara... promenaderna tar vi på kvällen, när det är lite svalare.

Må gott

I´ll be back.

När buffén är uppdukad

I går, efter jobbet, for vi till Paradiset. Tryckande varmt och vindstilla. Jag misstycker inte, men det drog med sig att vi fick vattna massor när vi kom fram. Tomatplantorna var på topp. De hade ju solcellsbevattningen, men resten var kruttorrt. 

Rätt var det var, seglade fiskgjusen in över oss. Har varit lite orolig då jag inte sett den tidigare i år, men nu är den åter på plats.

Tärnparet på piren har tre fjuntussar som kläckts i veckan och jisses vad de pratar...konstant och hungriga är de... konstant. I morse var det en unge som fick en fisk som var så stor så jag var övertygad om att den skulle sticka ut där bak när ungen svalt den.

Så har havsörnen haft buffé. Det låter över hela sjön när den kommer insvepande och grabbar tag i någon måsunge. Himla mäktigt att sitta på första parkett och se detta skådespel.

Nu har vi annat att göra än att titta på fågellivet... typ äta en smörgås eller två.

Må gott

I´ll be back.