lördag 30 januari 2016

Att fixa mer tid för annat

 
 
Första kartongen är packad.
Kontrakt på lägenheten skrivet.
Yvonne, mäklaren har varit här och vi har gjort en tidsplan.
 
Det känns både vemodigt och hiiiiiiiiiiimla skönt. Vi inser mer och mer hur mycket tid ett hus tar och vi har TVÅ hus att hålla reda på. Ett för mycket kan man lugnt säga, speciellt om man som vi vill ha lite mer tid över för annat. Så... nu ska vi "hyra oss fria".
 
 
 
 
 



Vi trodde inte vi hade så mycket saker som var onödiga... HUUUUR fel var inte det. Jisses, vi har kartonger vi inte rört sedan vi flyttade in i vårt hus... Då ska Ni vet att vi varit rätt strikta med att inte samla på oss för mycket... äääääääh... DET gör man ändå. Exempelvis... huuuur många ljusslingor behöver man (läs jag)... uppenbarligen jättemånga.
 
Bönan och TantKarin tar det hela med ro. De orkar inte bry sig, bara de får vara nära, för det är de. Båda har kommit in i någon form av "hångelfas" som innebär att så fort någon kommer hit eller sätter sig still... då träder de in och skrider till verket.
 




Nu... dags att fixa en röjning i låda.

Må gott



söndag 24 januari 2016

När en kaffeböna kan smaka på olika vis

 
 
 
Vårt hus doftar kaffe... Så här mycket kaffe har det nog aldrig doftat tidigare och jag är hög av koffein. Vi får se hur det går att somna i kväll.
Anledningen är en produktfotografering åt en god vän och hans bror som säljer italienskt kaffe på nätetJag fick smaka en kaffeböna som tillreddes på två olika vis... Det första gjorde smaken "rund" och den andra gjorde smaken mer "rak"... Det är nog den bästa beskrivningen utifrån mina smaklökar.
 
 
 
 
 
Tanterna var väl si så där intresserade. TantKarin kollade från säkert avstånd, medan Bönan låg i sin bädd och brydde sig inte nämnvärt. Hon är lite trött efter att fått dra den utkastade julgranen någon kilometer till julgranskyrkogården.
 
 
 
 


Nu åter till söndagssysslorna... typ middag.

Må gott



lördag 23 januari 2016

När livet tar ny vändning



 
I somras... en tidig morgon när vi satt vid frukostbordet, trötta och aningen ur mod på grund av det urdåliga vädret... frågade T mig om det var viktigt för mig att bo i hus... Någonstans i zombiestadiet skärpte jag mina sinnen och svarade "GUUUUDNEJ". "Då säljer vi" sa T... "Ja, det gör vi" svarade jag. Det tar på krafterna att ha både hus och sommarstuga.
 

Vi gick och "sög på den karamellen" som om det vore det största som hänt oss på länge och i mitten av december klev Yvonne, mäklaren över vår tröskel och gjorde en grov värdering av vårt lilla plupphus. Sedan kom det STORA problemet... Vart skulle vi flytta?
Att sälja går väl om man har något att flytta till och DET hade inte vi. 
Vi började anmäla vårt intresse till diverse hyresvärdar i vår stad... för hyra en lägenhet... DET är vad vi vill... "Hyra oss fria liksom". Inget svar... och för två helger sedan när det snöade som värst satt jag i soffan och storgrät... "JAG VILL FLYTTA TILL LÄGENHET" !!!
På måndagkvällen anmälde vi oss till fler hyresvärdar... veckan gick och sju dagar senare... damp det ner ett mejl.
 
Vi har en lägenhet på 3,5 rum 118 kvadrat... (i just de kvarteren som är himla svårt att få något i). Den är Er om Ni vill ha den... Vi ringde och bokade tid med nuvarande hyrsevärd... Det är ingen lägenhet... det är en "våning" och vi beslöt på stående fot att "vi tar den".
På onsdag träffar vi Yvonne igen och på torsdag skriver vi kontrakt.
 
 
 
 
 
 
Det är mycket jag kommer sakna med att bo i hus... så är det allt... och det jag kommer sakna mest är köket. Det kök som vi själva fick bestämma hur det skulle utformas, med 90 cm svart bred gasolspis, köksluckorna vita och högblanka och kaklet... det jag letade med ljus och lykta efter... slätt... vitt... högblankt och 45 x 90 cm. Men vem vet... någon gång i framtiden kanske jag får göra om den resan.
Men... vi slipper skotta, klippa gräs och häck. Vi slipper måla staket och rensa rabatter... Det som återstår att renovera i vårt lilla hus är badrummet... DET överlåter vi med varm hand till nästa ägare... den dagen det blir dags för att skriva köpekontrakt.
 
 

 
 
Så... just nu håller jag på att småröja sådan som vi inte ska ha längre eller som inte ska synas på visningen. Sonen och Bill kom upp på frukost och sonen har väl mer eller mindre idiotförklara sin väna moder...fast han kommer och hjälper till med flytten den dagen lasset går... Det är bra.


 
 


Nu... fortsätter röjningen.

Må gott


söndag 17 januari 2016

Solen avslöjar allt

 
 
 
Idag har jag inte varit utanför dörren och det tänker jag inte göra heller... gå utanför dörren alltså. Jag har idag gått i ide... håller mig i värmen och bakar, redigerar bilder, tvättar och dammar. För dammigt är det. Det syns himla bra när solen låter sina bleka strålar obarmhärtigt avslöja damm och sådant jag INTE vill se... typ damm, smuts, rynkor och avskavt nagellack.
 
Rynkorna kan jag inte göra något åt om jag inte tar till kniven eller botox och det är inget jag tänker göra... Fast jag kan alltid Photoshoppa mig slät... så får det bli... OM jag över huvud taget ska visa upp mig här.
 
Nagellacket DET är lätt att åtgärda... nytt får det bli ikväll samtidigt som jag sjunger med till "så ska det låta".
 


 
 
 
 
Håller på att baka matbröd just nu... Vill ha mer värme och jag kan ju inte sätta på ugnen utan att göra något i den... så då slår jag två flugor på smällen.
Matbröd med torkad frukt i... det är gott.
 

 

 
 
T har varit ute med Bönan på en lång promenad i strålande sol och griskallt. De träffade K och J med liten Tindra 2,5 år. Första gången de fyrbenta träffades och det gick jättebra. Nu ligger Bönan trött, mätt och rätt nöjd och sover. Vi hoppas på fler träffar framöver.
 

 
 


Själv fortsätter jag med mitt bak... och middag.

Må gott


lördag 16 januari 2016

Inte gjord för denna kyla

 
 
Det är himla kallt... och vi går "mitt i kläderna". Bönan har dubbla täcken och hackar tänder om vi blir ståendes för länge och pratar med någon... Ska villigt erkänna att jag INTE är gjord för denna kyla, även om det är otroligt vackert ute just nu.
Jag håller mig inne så mycket jag bara kan och på jobbet har jag en värmefläkt under skrivbordet som gör min tillvaro lite bättre.
 
 

 



Jag kör fortfarande 5 - 2, även om jag ökat mina tvådagar med några kalorier. Håller ju inte på med 5 - 2 för att gå ner i vikt, utan för att må bättre och det gör jag. Har även kommit så långt att jag inte HELA tiden tänker på mat när jag har mina tvådagar. Fast... jag läser kokböcker och ser på matprogram som om det vore det mest upphetsande som finns. Jorå... just nu kan jag gå igång på en panerad kycklingfilé och prata om den i flera dagar.




Nu fortsätter vi lördagen med... mat... fika... Bill... och rensa avlopp.

Må gott


söndag 10 januari 2016

När snön skaver

 
 
 
Igår kom liten Bill för övernattning. Han doftade ute och brasa... Sonen och Bill hade varit och hjälpt en kompis och fällt träd och eldat ris... DET sistnämnda kände vi på doften från dem båda. Nu skulle sonen och F på lokal och därmed kom liten Bill till oss.
Bill hade fått springa lös hela dagen och alla som mötte honom fick en dos kärlek. Fast... det är lite jobbigt att springa i snö när man (läs Bill) bara är två pannkakor hög. Lilla "pillevippen" blir som en liten plog i snön och blir lite skavd och aningen röd... Det fick vi åtgärda med salva.
 
Måste dock säga att det är himla enkelt att ha en valp i huset när man har en vuxen hund under samma tak. Som Bönan gör... gör Bill lika. Plättlätt... OCH om Bill, mot all förmodan skulle "fula sig"... då är Bönan snabb och talar om det för honom. Han är himla enkel, den där Bill och Bönan är himla bra. Hon har ju fostrat ett gäng valpar i sina dagar.
 
 
 
 
 


Nu är Bill tillbaka till sonen och F... Mina föräldrar har varit här på lunch... T är och byter lampa på en av bilarna och jag ska sätta mig och jobba ett tag.

Må gott



lördag 9 januari 2016

När någon kunde springa Bönan trött

 
 
 
Vi saknar vår stora, trygga, vackra dobermannpojke... SnyggÅke som kunde springa Bönan trött och som så subtilt att vi inte noterade det bestämde var Bönan skulle ställa skåpet. Han lät henne bestämma till ett visst... sedan "trädde han in" och styrde upp.
 
För sex år sedan, sprang de runt i snön och det var bara att böja knäna när de kom så man inte blev omkullsprungen.
 
 
 
 
 

 
Vi kommer aldrig mer fostra en dobermannpojke... Det kräver mer än vad jag i tillfället orkar med... Det är skillnad på att fostra en tik och en hane... så är det. Men jag kommer alltid drömma om att en gång till få ynnesten att äga en stor grann dobermannhane.





Nu... väntar en liten kärleksbomb... Bill är på intågande. Han har varit ute i skogen med sonen och fällt träd och eldat ris... Misstänker TantKarin ligger kvar i arbetsrummet och vägrar komma ut. Hon är inte riktigt nöjd med 8 - 9 kg kärlek som kastar sig över henne.

Må gott


fredag 8 januari 2016

Skolycka

 
 
 
Alla som känner mig vet hur skotokig jag är... Jag anser även att en kvinna kan och får äga huuuur många skor som helst och att "inte ha plats i garderoben" är den icke godkänd ursäkt till att INTE köpa fler skor.
Så... jag har "klickat hem" två par riktiga karameller...  Det var meningen att jag bara skulle kika... men... "det kanske var så att jag klickade två gånger också". Lätt hänt liksom, speciellt när det är himla bra REA.
 
Ett par av dem vet jag inte om jag någonsin får tillfälle att använda... Men jag kunde inte låta bli... Jättehöga och med glitter och rosa foder... Jamenva... Jag blir lycklig av dem. De kanske får stå i hyllan bredvid mina chockrosa kängor.
Sonens F, frågade vilken storlek jag har och kunde snabbt konstatera att hon har två storlektar större än jag... Tur det... för jag misstänker att de hon kallade "ungdomliga" hade försvunnit till hennes garderob.
De andra (de blå) är jag övertygad om att jag kommer använda.
 
 

 
 
 



Nu go´vänner kör vi fredag.

Må gott


onsdag 6 januari 2016

Avdammad och svart-vit




I morgon börjar vi jobba igen efter en välbehövlig julledighet.
Vi går fortfarande mitt i kläderna och i morse när vi gick upp var det minus 15 grader Celsius. Jag gillar INTE kylan. För att vara ärlig... och ta stora ord i min mun... jag HATAR kylan. Jag slutar leva när kylan kommer... jag håller mig inne och när det är som värst, lägger jag mig på värmeslingorna på hallgolvet eller går in och duschar skållande hett... så där hett att jag är knallröd i skinnet när jag kliver ut ur duschen och speglarna i badrummet är omöjliga att urskilja konturer i av all ånga.
Bönan gillar inte heller kylan och idag går hon med dubbla täcken och så fort hon är färdig med toalettbestyret, vänder hon och vill gå hem.





För att muntra upp oss... jag menar hur kul är det för T att ha en tjurig och ytterst köldpåverkad kvinna i hemmet... så äter vi. Jag blir glad av mat... god mat.

 
 



Så har vi haft liten Bill på besök i ett dygn. Sonen och F har varit på födelsedagsfirande och behövde få valpvakt. Så... in kom 8 kg kärlek som även fungerar som värmekamin. Igår kväll släppte jag inte den ljuvliga kärleken från min kropp... och isses vad varmt det blev.
 

 
 
 
 



Vi matar fåglarna... De behöver all mat de kan få när det är så här kallt...


 
 
 
 
 
Jag roar mig med att damma av mina Photo-Shop-kunskaper... Jobbade tidigare som medielärare och då jag inte dagligen använder PS glömmer jag hur det fungerar. Nu är jag avdammad och svart-vit.
 

 
 
 

 
Nu dags för en sen lunch eller en tidig middag.
 
Må gott