Nedräkningen har börjat

Vilken vecka... Jag har fyllt jämt. Himla konstigt tycker jag... för 23 är väl inte delbart utan decimaler... typ.

I alla fall... så fyllde jag i veckan och det firades med familjen och smörgåstårta. Även på jobbet firades jag två gånger... Först på onsdagen och sedan i fredags. Jag är så innerligt tacksam för alla vänliga människor som fixar och gör att jag känner mig uppskattad.

Vi var lite osäkra på om N skulle äta smörgåstårta. Det behöver vi inte fundera på längre. Hon gillar mat och smörgåstårta hör till den kategorin.

Så gillar hon att öppna paket. Här gör hon ingen urskiljning vems paketet är. Hon "kluckar" nöjt och river i pappret och om innehållet är fint så jublar högt och strålar som en liten sol. Ett stort paket var spännande och innehållet fantastiskt... en skottkärra. DEN kan hon sitta i.

I fredags, efter jobbet och jobbuppvaktning nr två, for vi till Paradiset. Lite vemodigt men skönt.

Hösten tränger obarmhärtigt in och tar över mer och mer. Alltid sorgligt att stänga ön... men ändå skönt för fy bubblan vad rått och kallt det snabbt kan bli.

Med oss hade vi en kanelbulle, modell jättestor. Så himla god... Som en kanelbulletårta utan grädde. Jamen va... så här ska jag i framtiden baka mina bullar. Det blir inte många, men stora.

Å i går (lördags) blev Örnen, båten jag fick förra året, rengjord. I vår ska Örnen lagas då den läcker en aning. Det är klart obra när det gäller båtar. De fungerar betydligt bättre om de håller tätt.

I lördags kväll kom gråhägern upp på ön. Den stod på piren och hängde och blängde på mig när jag kom ut. Klart missnöjd över att vi var där.

Idag har vi packat allt, ställt undan alla utemöbler, stängt av elen och tagit hem allt som inte kan stå på ön över vinter. Näste helg tar vi upp båten.

Kylskåpet är tömt och frysen avfrostad. 

 

Nu har vi kommit hem. Tvättmaskinen går och vi har just ätit middag. Vemodet ligger kvar och så kommer det göra några dagar. MEN... i morgon är det en dag närmare att öppna Paradiset igen. Nedräkningen har börjat.

Må gott

I´ll be back.

Börjat stänga Paradiset

I fredags, efter jobbet, spöregnade det. Vi beslutade oss för att vänta ut regnet och när det slutade, åka till Paradiset. Så blev det. Jisses vad mygg det är på fastland.

Vi åkte ut den där kilometern över vatten... landade trötta och himla-jättehungriga. Det blev krabba och gott bröd med massor av ost. En bra fredagsmiddag så där vid 20-tiden. 

Vi vaknade till strålande sol... och påbörjade att stänga Paradiset för denna säsong. Dahliaknölarna togs ur krukorna och ligger nu i papperspåsar och ska vinterförvars hos mina föräldrar i deras källare.

Sista tomaterna plockades och krukor tömdes.

Vi satt på bryggan och fikade. En sådan där fika så att hela kroppen sockerchockas och man kommer igång med en farlig fart.

Julia, vandrade mellan sol och skugga... mellan bädden inne och olika bra ställen att ligga på ute.

Vi rökte en laxsida som vi tog med hem. Tror inte grannarna gillar om jag drar igång röken på balkongen.

Vi åt lunch sittande ute. Ryggytterfilé med kantarellsås. Spännande att grisen fått en ny kroppsdel. Ryggytterfilé är inte det ett tjusigare namn på benfri fläskkotlettrad?  Gott var det i alla fall. 

När kvällen kom, satt vi inne... Det är aningen kyligt ute så här i september. Vi har dock inga myggor på ön, det är skönt.

Idag, oljades bryggan vid gäststugan in. Det behövdes.

Sista persiljan och gräslöken klipptes ned och lades i påsar.

Kuddar vädrades.

Nu har vi kommit hem. Lite vemodiga med glada över att helgen blev så fin.

Må gott

I´ll be back.

Vardagliga glädjen

En vecka full med vardagliga glädjen. Som i tisdags, när några killar på T;s jobb sa att de skulle gå till Jaktstugan vid "vår" sjö och de undrade om T ville bli med. Så himla glad och nöjd han var när han kom hem. En fin promenad och "gofika".

I onsdags kom sonen med familj på middag. Valet var, pannbiff eller pannkaka. De valde pannkaka.

I fredags åkte vi till Paradiset. Massor av mygg på fastland, men ute på ön, är det myggfritt. I alla fall nästan myggfritt. En och annan irrar sig över när det är vindstilla. Men... de får sätta livet till, för sädesärlan och fladdermössen som kommer ut på natten är hungriga rackare.

Lördag morgon vaknade vi till strålande sol, vindstilla och ön inbäddad i dimma.

Det är magiskt att gå där ute... tyst och vitt... 

Så kom några från "Stiftelsen" och tog upp kräftburar. Vet i katten om de fick något... men glada var de.

Idag kunde vi göra det vi skulle gjort för över en månad sedan. Olja in bryggan. Inte så himla lätt att göra det när det antingen blåser 16 sekundmeter eller regnar. Får se om vi hinner resten innan vi stänger för hösten.

Nu har vi kommit hem... ätit och tvättmaskinen snurrar. T har åkt iväg för att fixa lite på min bil. Jag har lyckats med bedriften att få in en sten i bromsen och himlars vad det "skriker" när jag bromsar. Så kan jag ju inte åka.

Nu dags att gå och hänga den färdiga tvätten och starta en ny.

Må gott

I´ll be back.