Vi är igång med kapprummet

Nu känner jag igen oss... Vi har liksom varit i "malpåse" sedan vi flyttade till våningen i stan. Vi har under vinterhalvåret inte renoverat (om vi bortser från sonen och F hus på höjden) och det känns aningen tomt.

I Paradiset har vi projekt igång, men de ligger i vintervila så de räknas inte... men nu är vi igång igen i våningen.

Kapprummet ska det bli ordning i och det kommer upp en tapet som inte är hudfärgad och har psykedeliska mönster. Vi har gått på färgglatt smutsigt blå/grå med grå bladslingor. Här tog vi verkligen ut svängarna för att vara oss.

 

Just när jag står och fotograferar T, vrider jag lite på huvudet och får se flickorna spana på TantKarin. Detta är INTE ok... Liten TantKarin ska vara fredad och det ska "svida redigt" om hon inte får vara det. Kan säga att jag inte behövde stötta liten Tant i detta läge... Julia fick sig en redig nosbränna där alla klor var ute och det är rätt åt henne. När Savannah såg det, vände hon som på en enkrona och gick ut i rummet och lade sig. TantKarin spottade och fräste och gick med högburen svans från brottsplatsen... Julia vågar ännu inte ens titta åt Karin och så ska det vara.

 

Så var det de där med hatthylla. Den vi hade och som hör till våningen, åkte upp på vinden så det sjöng om det. Jag satte mig vid datorn och började kolla vad som erbjöds på olika webbshoppsidor. Något färgglatt svart hade vi pratat om... Något litet... något som fyller sin funktion. Det var inte det lättaste om man inte vill betala i runda slängar ca 3000 svenska kronor. DET vill inte jag.

Hittade en precis som jag ville ha... men den fanns bara i vitt och ek... men... där... på ett litet ställe inte så långt från oss... fanns det en som jag kunde tänka mig... 299 kronor och omålad. För diffen på 2700 kronor kan jag tänka mig måla den lilla hyllan. Så fick det bli.

 

Nu dags att äta...


Må gott

Snödroppar, så himla välkommet

Att ha en nyopererad brun prinsessa och en yster 2,5 årig "batgirl" hemma gör att vi måste "tömma" den ena på energi och hålla den andra lugn för att inte stygnen ska gå åt pipsvängen.

Igår fick Julia springa med Jackson och idag har hon sprungit milen och dragit T som suttit på cykeln. Under tiden Julia töms, låter jag Savannah får närhet, tuggben och lugn utan att någon pockar på uppmärksamhet. En nödvändig fördelning för att Savannah ska bli bra och Julia ska få göra av med energi.

Har också sett årets första snödroppar... Så himla välkommet... Nu sitter vi snart i Paradiset och äter frukost ute. Det är bara en tidsfråga.

Nu dags för lite fika...


Må gott

Vi köper matbröd för onödigt många tusenlappar om året.

Igår sken solen som en tok och inte en snöflinga syntes på marken. I morse vaknade vi till en vit och "spösnöande" värld. Jag föredrar gårdagens väder.

Jag tycker innerligt illa om saker som kommer från himlen, typ nederbörd och så tror jag alla människor med glasögon säger... Regna, snöa och hagla får det gärna göra på natten, men på dagen vill jag ha strålande sol och vindstilla. Kan dock sträcka mig till en svag bris. Inser att vad jag vill inte är vad jag får. Vet dock inte vilket forum jag ska lyfta det.

 

Idag är både T och jag lediga. Han har dock varit iväg mest till och från hela dagen. Startade dagen med att lämna plasma på blodgivarcentralen... fortsatte för att handla... vidare för att beställa tapeterna vi valt och nu sitter han och ror i roddmaskinen.

Savannah levde rövare ännu en natt med att sucka och tala om för alla i rummet att det där med tratt är både fult och förnärmande. Vi har inte sovit många minuter denna natten heller. 

Misstänker att det drar i operationssåret just nu. Hon vill inte sitta utan helst stå eller ligga... och när hon lägger sig är det ytterst försiktigt.

Själv håller jag på att baka matbröd. Började räkna ut hur mycket vi köper matbröd för per år och då slog snålheten till... Många tusenlappar som jag kan köpa skor för och då får jag göra något åt det.

 

Nu dags att ta ut sista plåten.

Må gott

I natt var det mycket snack i tratten

Idag "badar" våningen i solsken och allt avslöjas... Våra fönster är jättesmutsiga och även om vi dammsuger i stort sett varje dag, rullar dammråttorna vilt över golvet. VAR kommer de från. Vem är uppfödare av dammråttor... Hur tar de sig in och VEM har givit dem tillstånd att bo i vårt hem.

Savannah och hennes vapendragare Julia förflyttar sig efter solstrimmorna.
Savannah blir bättre och bättre för varje timme och Julia viker inte från hennes sida. I natt fick vi inte en blund då fröken i "tratt" berättade om sitt missnöje över tingesten runt hennes hals... När hon väl somnat (typ vid 6.30) fick TantKarin för sig att använda min kropp som promenadstråk under tiden hon visade kapaciteten i hennes stämband. Julia skällde ljudligt för att tala om att hon tröttnat på de andra två och deras snack... Jag lovar... de tre var ytterst billiga vid den tiden och jag är urtrött just nu.

 

Nu dags att ta in torr tvätt och hänga ut blöt.

Må gott

Det mumlar i tratten

I morse lämnade vi in Savannah till veterinären för att kastrera henne. Fastän hon fått medicin som skulle ta bort hennes mjölkproduktion och skendräktighet, så var hon kvar i tillståndet med svårmod och mjölk.

Kl. 07.30 tog de emot vår lilla bruna prinsessa och kl. 12.00 hämtade jag henne. Kan ju säga så här... hon gillar inte "trattlivet" utan ligger och mumlar (läs pratar högt) i tratten. TantKarin kan inte låta bli att inspektera och det gör hon gång på gång. Tror inte hon vet om hon ska vårda eller dissa.

Julia däremot har beslutat sig för att vakta över Savannah. Hon ligger så ingen kan komma fram till "trattmumlaren" utan att kliva över henne och går ibland fram för att dutta lite på henne.

Med andra ord... det blir inte mycket party i detta hus idag. Savannah är hög som ett hus av smärtstillande och vi andra vårdar.

Må gott

Svårt att välja tapet

Det där med ett snyggt "kapprum"... Det har inte vi.

När man kliver in hos oss, uppleves det som att kliva in i något trångt och stökig... och så är det. När vi sålde "plupphuset" och flyttade till våningen i stan sa jag till T att jag INTE gillade tapeten i kapprummet men att jag skulle försöka förlika mig med den. DET GÅR INTE.

Jag tycker ruskigt illa om den OCH om hatthyllor. 

T har förmåga att lägga beslag på hatthyllan med sina jackor, tröjor och mössor. Det får han "äta upp" i stort sett någon gång i veckan... Nu har han lovat bot och bättring och kommer hänga in sina saker i garderoben bredvid.

I alla fall... igår åkte vi ut för att titta på ny tapet och det finns så himla mycket fint... OCH FULT. Då vi har två hundar måste tapeten klara av att bli avtorkad och det får inte synas fläckar direkt. Jag har en önskan om en "mild" tapet med mönster som fungerar ihop med kökets färger... Jag har även en önskan om att slippa hatthyllan... Den striden har jag dock inte tagit med T än.

När man tagit sig förbi det lilla kapprummet öppnar sig våningen med en stor hall på ca 25 kvadrat. DEN tänker vi inte tapetsera. Den är vitmålad och jag är jättenöjd med det.

 

 

Just nu går jag här hemma och försöker finna saker att må bra av. Jag har en molande huvudvärk och upplever världen som dyster och full av elakheter. Jag lyssnar inte längre på nyheterna, jag orkar inte med allt krig och elände. Min själ är för skör för att ta emot mer nu. Jag stänger ner nyhetsflödet för att vila.

 

 

Lite choklad på det...

Må gott

Det är inte OK

Det här med bloggar och Face book är ett spännande fenomen. 

Jag som inte har Fb "finns inte" och jag kan få kommentarer som att "hur ska man få tag i Dig då". Eniro och telefonen finns. Jag har mejl och det går att komma upp och hälsa på.

Jag brukar roa mig med att besöka andras bloggar och några blir jag glad och inspirerad av att läsa och njuta av fina-roliga-spännande bilder, men jag ser att några "lånar" bilder av andra utan lov. Angående det finns det lagar som tydligt styr vad man får eller inte.

Härom dagen var jag och läste en på en blogg som är jämfört med min blogg JÄTTESTOR och jag blev innerligt ledsen, så den kommer jag INTE besöka igen.

Personen som bloggar där hade "lånat" bilder och jag ska inte säga att det var olovandes eller inte för det vet jag inte... men hen kommenterade hur fula vissa saker i inredningen var. DET är inte OK. Även om man visar sitt hem offentligt behöver inte andra skriva i sina bloggar hur fula sakerna är och visa "lånade" bilder från andras hemsidor. Det är på gränsen till nättroll och mobbing. 

Tycker någon att sakerna jag visar i min blogg är fula... kommentera det i MIN blogg. "Låna" inte bilderna och gör Er roliga i Era egna bloggar på min bekostnad. Det är under all kritik och så lågt det bara kan vara. Det är en ynnest att få se andra människors hem och liv. Att få läsa andra människors tankar och åsikter... Var rädd om det och vårda det med respekt.

Så... nu fick jag det sagt.

Annars... Vi lever... solen skiner och flickorna har legat på solstrimman idag.

 

Lite mat på det.


Må gott

SPORT-knappen gör inte Kanelsnäckan till en Koenigsegg

T bytte bil för snart ett år sedan och det har väl inte undgått någon att jag tycker det är lite "meckligt" att köra hans lilla "Kanelsnäcka".

Den är innerligt söt och himla "trevlig" säger T och jag är helt övertygad om att han har rätt.

Härom dagen när jag körde den lilla "trevliga" bilen fick jag se en liten knapp jag inte sett tidigare. Kanske inte så konstigt då det är sällan jag sitter i "trevligheten".

SPORT, stod det på knappen och jag pillade lite på den men vågade inte trycka in den då man aldrig vet vad som händer i en bil med "moraklocka".

I helgen skulle T och jag åka till köpcentret en liten bit utanför vår lilla stad och T föreslog att vi skulle ta "den trevliga". Sagt och gjort... och när vi sitter där, jag i passagerarsätet, frågar jag T vad SPORT-knappen fyller för funktion.

"Ingen aning" svara T.

Jag gräver i handskfacket och får fram instruktionsboken och där står att läsa...

Det måste vi prova säger T och trycker in SPORT-knappen och trampar lite mer på gasen för att se vad de 70 pigga hästarna kan göra med knappen intryckt...

Kan säga så här... Vi märkte ingen skillnad... Den varken blev "spontanare på gaspedalsrörelser" eller reagerade direktare i styrningen och inte katten lät motorn som en V8 vid motorbromsning. SPORT-knappen  förvandlade inte heller bilen till en röd Koenigsegg. Är allt aningen besviken.


Må gott

Världens bästa flytta-hemifrån-present

När jag flyttade hemifrån fick jag av mina föräldrar en gjutjärnsgryta och den används flera gånger i veckan. Världens bästa flytta-hemifrån-present och när sonen flyttade hemifrån fick även han en sådan toppgryta.

Några år senare fick jag ärva en ännu större oval gjutjärnsgryta efter min morfar och mormor. Den tar jag till när vi är riktigt många då den rymmer sex liter. I Paradiset står en oval som rymmer fyra liter och när T och jag flyttade ihop visade det sig att även han hade en.

I ärlighetens namn... Det finns ingen bättre gryta.

 

Nu står min flytta-hemifrån-present och puttrar på spisen.
Köttgryta i rödvinssås står på menyn.


Må gott

Vad gör julgransfoten i bilen?

Det är inte ofta jag kör T;s bil. Jag tycker det är lite "meckligt" att hoppa mellan bilarna med olika knappar, storlek och framförallt... T;s lilla "kanelsnäcka" har manuell växellåda och min bil har automat. Inte för att jag inte kan köra med manuell, men då jag de senaste åren kört automat har jag blivit lite "lat".

Igår tillhör dock ett undantag... jag körde T;s bil och döm om min förvåning när jag öppnade bildörren och hoppar in... där på golvet har T parkerat vår julgransfot. Jättespännande ställe att förvara den på. Måste höra varför den inte står på vinden med de övriga julsakerna utan han kör runt med den varje dag.

Idag har vi åkt min bil. Det är den som vi har hundburen i och idag for vi till mina föräldrar och åt lunch/middag. Jag vet inte riktigt om det är lunch eller middag när man äter kl. 14.00. Väldans gott var det i alla fall... Slottsstek i massor av god sås och en "tårta så söt" till efterrätt.

Nu väntar resten av lördagen. Den är ju inte riktigt färdig än.

Må gott

När en Tant hänger orörlig i Kurvan kan hon tas för död.

Vi vaknade till snö. Under natten har det snöat ordentligt och jag är innerligt glad för att slippa skotta. 

Flickorna är snabbt in efter de gjort toalett och liten Bill han tvärvänder när han gjort sitt och går mot huset. Jag förstår dem.

TantKarin har legat hela dagen i "Kurvan" och där ligger hon fortfarande. Ett tag var jag rädd för att hon gått till de "sälla jaktmarkerna" då hon inte rört på sig under flera timmar... Så... med andan i halsen gick jag fram och "petade" lite på henne. Hon är i allra högsta grad livs levande kan jag meddela.
Om en  månad fyller hon 16 år och hon har endast två tänder kvar... men väldigt mycket levande och är den som bestämmer i detta hem.

Vi fick lite sol framåt lunch... DET var efterlängtat.
Jag blir som ett litet barn och springer runt för att fånga ljuset i kameran... Kan ju inte påstå att vi är bortskämde med solljus under vinterhalvåret så det gäller att passa på.

 

Liten Bill blir bara vitare och vitare i "näbben". Inte av ålder utan på grund av att han fick "svamp" i huden och när pälsen kom tillbaka... var den vit. 

Nu har lite "sötnos" åkt hem till sonen och F som varit i stora huvudstaden och roat sig och han är redan saknad.

 

Nu lite godis och hänga framför tv;n.

Må gott