söndag 29 september 2019

Vad gör man en söndag när Paradiset är stängt?



Jag sa till T i morse... "Vad ska vi fylla helgerna med nu när Paradiset är stängt?" och jag hörde honom mumla något att "det är väl inte så svårt att hitta på saker att göra". Detta var innan frukost och jag gick i morgonrock och skrotade med håret på ända. För så är det... Jag vaknar och ser ut som om jag kammat mig med elvispens degkrokar. Ska dock bli fixat i morgon för då åker lockarna av hos "min frisör" Malin.

T fick rätt. Det var inte så svårt att hitta på saker att göra.

Typ...

Tvätta.
Handla.
Baka.
Laga mat.
Gå ut med flickorna.
Klippa klor.
Duscha flickorna.






Savannah är lagom road. Hon ligger mest och "kikar under lugg" på vad vi håller på med. Hon lägger sig så hon ser utan att behöva röra på sig.... Julia har inte riktigt fattat hur hon ska göra utan lalla efter, runt, framför och bakom oss när vi håller på med något.





Flickornas "kista" är full med rentvättade filtar och påslakan... deras filtar och påslakan och som alltid får de rent i sina bäddar på söndagarna. Gillar inte när det "luktar hund" här hemma.
En dobermanns "rena doft", doftar jättegott... ingen annan hundras doftar så... Men en dobermann eller om jag säger så här... en hund som luktar otvättat är INGET jag vill ha hemma.




Jaha... "Nurå"... tror jag tar och läser en bok.



Må gott





lördag 28 september 2019

Rönnbär - superbär




När vi bodde i huset hade vi en jättefin runda vi brukade gå med Snyggingen och Bönan. Den långa svängen var på ca 5 km och ibland utökade vi den till 8 km.
Idag, efter att vi tagit upp båten och stängt Paradiset på riktigt, tog vi bilen och åkte till våra gamla "hustrakter" för att ta 5-kilometersrundan. Vi gick och hummade och pekade ut varenda sten, träd, buske som vi hade minnen från.
Julia och Savannah traskade på bredvid och hade fullt upp med att titta på allt det nya.



 

Nu är vi hemma och har ätit "chilihet" köttfärssås med färsk pasta...Flickorna ligger mätta och utslagna i sina bäddar. Himla skönt en långsam lördag.


Förra helgen plockade jag rönnbär från rönnbärsbusken vi har i Paradiset. Jag frös ner dem för att de ska bli lite sötare och några dagar senare tog jag ut dem och lade dem för att torka i rumstemperatur.
Läste att tre rönnbär innehåller lika mycket C-vitamin som en vuxen människa behöver per dygn och det även om de är torkade. Snacka om SUPERBÄR.
Dessa ska jag nog ha i bakverk och/eller i müslin. Tror dock att de ändå kommer vara lite (läs mycket) sura... men det gör inget.





En liten chokladbit på det här och någon bok att läsa.

Må gott




söndag 22 september 2019

Startskottet för den "riktiga hösten"




Vi har tagit en långsam helg...
Fredag firade vi en lugn födelsedag... min födelsedag och som alltid fyller jag 23. 
Min födelsedag är startskottet för den "riktiga hösten"... När löven börja bli gula... temperaturen sjunker... Paradiset stängs... de sista blommorna i trädgårdarna tas in och båten ska upp.



 
 
 



Igår åkte vi med matsäck till Paradiset och njöt vi av strålande sol och nästan vindstilla sjö.




Jackson och hans människa kom med gofika och vi satte oss på en sten i söderläge och hummade över hur varmt och skönt det var.





Hundarna ville vara där vi var så det blev aningen trångt på stenen...och om någon har en muffins i handen är inte Savannah sen att försöka "glo" den över till sig.


 



Så skulle Jackson fotograferas... Det gick så där... eller om jag ska vara jätteärlig... Det gick inte alls. Var än Jackson var... där var flickorna... och OM Jackson var ensam... så hade han inte lust att bli bra på bild.
Vi får ta en tur och hälsa på dem och låta flickorna vara kvar i bilen under tiden vi fotograferar.


 


"Jackson gillar pinnar" sa hans människa och plockade upp en pinne.
Jackson gillar inte pinnar lika mycket som flickorna... Kolla deras blickar...


 



Uppenbarligen är det så jobbig att vara fotomodell att man (läs Jackson) måste ta en tupplur under rönnen.


 


Så landade det en geting modell JÄTTESTOR på träsoffan. Det var den största geting jag sett. Vill inte att den lockar dit kompisar.




T mår bättre men är långt ifrån på topp.
Han lunkar försiktigt fram. Det spänner och drar i såren och han får INTE lyfta eller bära på en månad. 
Han klagar inte, men jag kan se att han ibland har ont. Tur att vi plockade hem allt från Paradiset förra helgen och himla skönt att vi kom ut denna helg och kunde njuta av det fina vädret utan att stressa över allt som måste göras. 

Nu tänker jag lägga mig och läsa en bok.

Må gott






torsdag 19 september 2019

Frihet i koppel



I måndags opererades T och vår värld går långsamt för tillfället.
T ligger kvar hemma när jag åker till jobbet... Första dagarna gick han inte ut med flickorna själv utan "lallade" lite bakom mig när vi tog små korta promenader. Långsamt och med korta steg var det han klarade av.
Nu kan han gå utan att kvida i varje steg... och han fixar en vända i parken med flickorna... Normalt har han halsband och koppel på dem men nu har han "halti" (nosgrimma) då vi inte kan riskera att stygnen går upp.

Det är inte kul för flickorna att ligga inne med husse hela dagarna så en vända till den nedlagda golfbanan fick det bli.
Här har flickorna långkoppel på... ja... jag vet... det kan bli en olycka... men det kryllar av rådjur, harar och andra spännande djur i det höga gräset och jag vill inte riskera att flickorna drar efter ett gäng vildsvin eller någon råbock. Det kan vara lockande om det flyger upp något mitt framför "näbben" på dem.




 
 


Nu lite film och sedan sängen.

Må gott




söndag 15 september 2019

Mer träning när hösten infaller.



Vi erkänner villigt att det inte blivit så himla mycket träning för flickorna i sommar, men det ska bli bot och bättring på det. Eller om jag säger så här... Det blir ALDRIG mycket träning för våra flickor under sommarhalvåret annat än vardagslydnad.
Vi hänger all ledig tid i Paradiset, badar, njuter och låter dagarna flyta iväg... När vi är i stan, går vi långa promenader och ibland träffar vi Jackson och hans människa och låter de fyrbenta springa av sig i grusgropen eller på någon stor gräsplan. Det är nu när hösten sätter in som vi återgår till att medvetet aktivt träna och hitta på kul saker för tjejerna. Tror dock inte att flickorna misstycker att vara i Paradiset.

Idag har flickorna fått träna i parken utanför vårt hus. Allt med långlina på, då man inte får ha lösa hundar i tätbebyggt område. 
Savannah fick bitrep med boll, något hon verkligen älskar att få jobba med. Julia däremot föredrar en "gummirugbyboll", lite svårare att ha i jackfickan.


 
 


Nu ligger flickorna trötta och nöjda i sina bäddar och T och jag har en pizza att äta.

Må gott




lördag 14 september 2019

Det blåser alltid på någon sida om det inte är vindstilla



Igår efter jobbet for vi till Paradiset och idag har vi röjt, plockat hem allt som inte ska vara kvar över vintern.
Vi har stängt Paradiset, men inte tagit upp båten. Vi kanske kan åka ut någon mer gång innan båten dras upp och ställs undan för vintern...men då har vi med oss en picknickkorg och är bara där över dagen.
Idag har det blåst småspik och vågorna har slagit upp högt över kajen. Det blåste så mycket att flickorna sökte lä och ville inte vara på siden där det blåste... för så är det... Det blåser alltid på någon sida om det inte är vindstilla och idag var det den östra sidan av huset som hade lä.




Om man inte låg inne förstås...



Pappa kom och hjälpte oss... innerligt tack för det.
Badstegen som nästa år landade på ön för 20 år sedan har börja rosta... det har nu sågats bort för att fixas med en ny fin del.

 


Just som vi satte oss i bilarna, japp... vi var tvungna att ha båda bilarna med för att få med allt hem, kom regnet och himlars vad det regnade. Jag är glad att det inte kom när vi åkte över sjön... 18 sekundmeter i byarna tyckte jag räckte och kom i land dyblöt.

Nu är vi hemma i stan och har packat upp det mesta. Tvättmaskinen surrar i badrummet och flickorna ligger utslagna i sina bäddar...

Så... en smörgås på det... och lite havredryck med chokladsmak.

Må gott