Vissa saker kan vi inte styra över

Det blev ingen parning med vår lilla bruna prinsessa... Hon ville liksom inte... Även om progresteronvärdena visade att hon var mogen... och den tilltänkta hanen vacker som en dröm... Så vek vår lilla bruna prinsessa undan rumpan och visade drömpojken tänderna.

Ibland blir det inte som man tänkt, hur gärna man än vill...

Vi hade en önskan om att vår bruna böna (Tanya) skulle få leva vidare med dotterns (Savannah) barn... men det verkar som om vi får låta det bli en dröm.

Vissa saker kan vi inte styra över... 

 

 

 

Nu ligger våra flickor på flanken och slumrar i värmen. De gör inte många knop och jag tror de längtar till Paradiset lika mycket som vi gör.

Kvällen fortsätter med mat, tvätt, och att sy på en hissgardin som sonen och F beställ.

Må gott

För de som inte vet hur eniro och hitta.se fungerar.

Igår kom 13 kilo kärlek och stannade över natten... Alltid lika härligt när han kommer. Han ligger som en värmedyna intill mig i fåtöljen och när det blir för varmt kravlar han sig ner och lägger sig på mattan under bordet... Så har vi hållit på... vilat... sovit och vandrat mellan olika sovplatser... Bill, Savannah och jag. T däremot har pysslat med viktiga grejor... Han frågade mig om Facebook i morse och jag kan INTE svara då jag inte har något sådant konto. Så... nu har han fixat ett sådant och jisses vilken aktivitet det är på hans mobil.

 

 

 

Nu har sonen och F varit här och ätit middag och hämtat Bill... och jag har vilda planer på att gå och vila igen... Savannah har redan lagt sig för vilken gång i ordningen vet jag inte... och T botaniserar på FB... Kul att gamla vänner ÄNTLIGEN kan hitta honom då de inte vet hur eniro och hitta.se fungerar.

Nu... vila på "puten".

Må gott

Sitter på hela stjärten

Jag har hört att hundar sitter på olika vis beroende på om de är av STOR modell eller liten "kvalisort".

Så här har jag hört... "små hundar sitter generellt på hela stjärten medan stora hundar sitter så att rumpan inte nuddar underlaget".

Det har stämt vad gäller Snyggingen och Bönan. De satt på själva bakhasen och det var ytterst sällan rumpan nuddade underlaget.

Lägger med en bild (som är några år) där det syns vad jag menar... Snyggingens rumpa nuddar inte marken.

Detta har Savannah totalt missat... Vår lilla prinsessa sätter sig ibland på hela rumpan och så kan hon sitta länge. Ibland kan hon till och med somna i detta läge och då kan vi se henne glida ner i någon sovställning jag normalt inte ser tikar ligga i... på rygg med alla tassar i vädret. Något Savannahs väna moder Bönan aldrig skulle nedlåta sig till att göra... Ryggläge... hua...hon låg på mage med framtassarna korsade eller snyggt i "kanelbullekringla".

 

Igår fick vi besök av Maria, hennes man och yngsta dotter... och som alltid blir jag glad i själen och varm i hjärtat när jag träffar dem. Inga samtalsämnen är för pinsamma för att inte tas upp... ibland berör vi inte vissa ämnen då vi ännu inte är mogna att vrida runt dem och det respekteras med full förståelse för vi vet att när ämnet är moget att vridas några varv lyfter vi det. 

Igår vred vi vidden av att släppa väder, olika sorters glass, jobb, döden, livet och dråpligheter vi upplevt. Allt detta i en salig blandning och med full respekt. Tror T är den som är mest återhållsam med pinsamheter. 

 

Nu har jag en torsdag att rodda lite i.
T är till sina föräldrar och beräknas inte komma hem förrän till kvällen.

Må gott

1:a advent och 18-hålsrunda.

Strålande väder även om nordan blåser bitande kallt. Vi packade in Savannah i bilen och körde mot den nedlagda 18-hålsbanan där det inte längre går att se någon välklippt golfbana. Där växter gräset högt och tjockt... Så himla fint för liten dobermanntant att springa på.

Som sagt... vi vågar ännu inte släppa henne helt lös... hon har ju inte bott så länge hos oss än och vem vet... Ett väldoftande vildsvin eller ett ljuvlig litet rådjur kanske gör att hon drar och inte lyssnar på "kom". Så det får bli lite mer inkallsträning innan vi vågar. Måste säga att hon är duktig så jag tror inte det är lång tid kvar. Nästa vända med inkallsträning ska jag allt spetsa till det och då är det köttbullar som gäller. Jag ska vara den mest fantastiska människa på jorden... Så himla fantastisk att vildsvin och rådjur står sig slätt.

 

Som hon sprang... Hon var inte still en sekund och jag ger mig katten på att hon sprang och småskrattade och ibland var det bara en glad svanstipp vi såg.

 

 

 

Även den där T fick springa... och jag måste ändå tillstå att jag har nog bättre inkall på Savannah än på honom. Han lockas inte av en liten hundgodis... Får jobba lite på det där.

Nu har jag lite lussekatter att grädda.

Må gott

Jag står inte högst på listan

Långsam söndag... fast vi fick ändå för oss att vi behövde handla lite... typ på ett köpcenter nära oss... Vi var inte ensamma där ute kan jag upplysa om... Jisses vad folk som behövde handla lite.

Savannah har beslutat sig för att vi är bra. Hon har testat oss in i benmärgen, men vi har härdat ut och styrt upp... Ramar, motion, kärlek och mat... kanske inte alltid i den ordningen... Vi har försökt vara lyhörda för hennes olika läten och vi har försökt stävja innan hon gör (i våra ögon) fel.

Hon har senaste dagarna gått in för landning och blivit betydligt lugnare... mer "vår tjej"... fast i ärlighetens namn... den som enligt henne står högst på listan är T... Honom formligen dyrkar hon... jag... rätt bra... men det är skillnad på att vara "dyrkad och rätt bra". Det är ok för mig... jag är mer hel sedan Savannah kom hem till oss.

 

 

Så har jag fått kängor... japp... Anette (våra hundars uppfödare) trodde hon hade mindre fötter än hon har och det blev trångt. Så trångt att kängorna bara blev använda en gång och därefter landade hos mig... Jag kommer inte frysa om fötterna i vinter när jag är ute och lallar med de fyrbenta... och det tackar jag innerligt för.

 

Nu väntar en middag på att göras klar... Kalops står på matsedeln.

Må gott

Lägger sig på rygg och gör sig tung

Så går vi in i det där mörkare... Mörkt när jag går upp och mörkt när jag kommer hem. Att fotografera (om man inte använder blixt) är svårt. Gäller att passa på när det är dagsljus, vilket betyder att mobilkameran används flitigt på lunchen.

 

Vi lever numera "hundliv" igen och det känns himla skönt. 

I tisdags var vi på "Bullfest" med Blondie... Sex stycken frisläppta franska bulldoggar i en inhägnad kan få vem som helst lycklig. Under tiden var T ute och lät Savannah springa bredvid cykeln. Damerna har ju lite olika behov och dessa måste man (läs vi) ta hänsyn till. 

Savannah är en Tant med mycket spring i benen... Massor av "motor" som måste få sitt för att inte "lacka ur".

Blondie... det lilla "miniträsktrollet" som Katja säger... är nöjd bara hon får vara nära... mycket nära... gärna mat och en kort toalettvända... jorå... lite olika behov hos Tanterna.

Blondie har en underbar egenhet... Det kanske beror på att hon är så liten och attans söt... för skulle Savannah göra så... är det inte så himla underbart... jag lovar.

När man (läs jag) säger till Blondie att hon ska göra något och hon tycker att "det ska hon visst inte"... smyger hon ner och lägger sig på rygg OCH gör sig tung.
Första gången jag såg det... trodde jag inte mina ögon... så jag var tvungen att säga till henne om ytterligare en sak... Blondie smög ner och lade sig på rygg och gjorde sig JÄTTETUNG. Den lilla spanjorskan väger modiga 15 kg och blir stel som en pinne när jag lyfter upp henne... Förstår Ni då... Savannah väger aningen mer och är aningen större och därmed inte lika lätt att lyfta upp.

 

Nu är T ute med Savannah och tömmer hennes energi... En lång cykeltur. Spanjorskan och jag har en soffa att lägga oss i... Det är bra grejor.

Må gott

Stanna tiden och andas

Igår for vi till Paradiset... en sådan kväll när jag vill stanna tiden ett litet tag och bara andas. Nästa vindstilla och så varmt att vi kunde sitta ute på kvällen och äta.

Så varmt att vi var tvungna att öppna till korsdag för att vädra ur värmen i stugan innan vi gick och lade oss.

  

 

 

 

 

Idag har vi oljat in bryggorna, fixat med lite sten och börjat plocka hem saker inför vintern... Lite tidigt, men jag är helt säker på att vi INTE kommer måla något mer denna sommar, så färgburkarna får bli med hem.

Har i helgen fått massor av bilder på Ingela, Zlatan och min lilla gudson. Blir lika glad varje gång det "klongar" till i mobilen och en bild kommer... Nedräkningen har börjat tills Savannah kommer hit... sedan fortsätter nedräkningen på liten Ingelas ankomst.

Gudsonen har sagt till sin mamma att han ska åka till mig och T "ensam" och stanna några dagar... det ser vi innerligt fram emot. Sedan får vi se om jag lämnar tillbaka honom :-)

 

Nu är det dags att fixa lite med sådant som måste packas upp... 

Må gott