Så går vi in i det där mörkare... Mörkt när jag går upp och mörkt när jag kommer hem. Att fotografera (om man inte använder blixt) är svårt. Gäller att passa på när det är dagsljus, vilket betyder att mobilkameran används flitigt på lunchen.
Vi lever numera "hundliv" igen och det känns himla skönt.
I tisdags var vi på "Bullfest" med Blondie... Sex stycken frisläppta franska bulldoggar i en inhägnad kan få vem som helst lycklig. Under tiden var T ute och lät Savannah springa bredvid cykeln. Damerna har ju lite olika behov och dessa måste man (läs vi) ta hänsyn till.
Savannah är en Tant med mycket spring i benen... Massor av "motor" som måste få sitt för att inte "lacka ur".
Blondie... det lilla "miniträsktrollet" som Katja säger... är nöjd bara hon får vara nära... mycket nära... gärna mat och en kort toalettvända... jorå... lite olika behov hos Tanterna.
Blondie har en underbar egenhet... Det kanske beror på att hon är så liten och attans söt... för skulle Savannah göra så... är det inte så himla underbart... jag lovar.
När man (läs jag) säger till Blondie att hon ska göra något och hon tycker att "det ska hon visst inte"... smyger hon ner och lägger sig på rygg OCH gör sig tung.
Första gången jag såg det... trodde jag inte mina ögon... så jag var tvungen att säga till henne om ytterligare en sak... Blondie smög ner och lade sig på rygg och gjorde sig JÄTTETUNG. Den lilla spanjorskan väger modiga 15 kg och blir stel som en pinne när jag lyfter upp henne... Förstår Ni då... Savannah väger aningen mer och är aningen större och därmed inte lika lätt att lyfta upp.
Må gott
Jag tror att du är lycklig igen när du har hundar runt dig. En för T och en för dig. Men vad säger TantKarin om de nya vännerna?
SvaraRaderaKramar Eva
TantKarin bryr sig inte nämnvärt... eller rättare sagt... hon är den som bestämmer och det har hundarna insett.
Radera*KRAMAR*