Avdammad och svart-vit

I morgon börjar vi jobba igen efter en välbehövlig julledighet.

Vi går fortfarande mitt i kläderna och i morse när vi gick upp var det minus 15 grader Celsius. Jag gillar INTE kylan. För att vara ärlig... och ta stora ord i min mun... jag HATAR kylan. Jag slutar leva när kylan kommer... jag håller mig inne och när det är som värst, lägger jag mig på värmeslingorna på hallgolvet eller går in och duschar skållande hett... så där hett att jag är knallröd i skinnet när jag kliver ut ur duschen och speglarna i badrummet är omöjliga att urskilja konturer i av all ånga.

Bönan gillar inte heller kylan och idag går hon med dubbla täcken och så fort hon är färdig med toalettbestyret, vänder hon och vill gå hem.

För att muntra upp oss... jag menar hur kul är det för T att ha en tjurig och ytterst köldpåverkad kvinna i hemmet... så äter vi. Jag blir glad av mat... god mat.

 

 

Så har vi haft liten Bill på besök i ett dygn. Sonen och F har varit på födelsedagsfirande och behövde få valpvakt. Så... in kom 8 kg kärlek som även fungerar som värmekamin. Igår kväll släppte jag inte den ljuvliga kärleken från min kropp... och isses vad varmt det blev.

 

 

 

 

 

Vi matar fåglarna... De behöver all mat de kan få när det är så här kallt...

 

 

 

 

 

Jag roar mig med att damma av mina Photo-Shop-kunskaper... Jobbade tidigare som medielärare och då jag inte dagligen använder PS glömmer jag hur det fungerar. Nu är jag avdammad och svart-vit.

 

 

 

 

 

Nu dags för en sen lunch eller en tidig middag.

 

Må gott