Livet blir inte riktigt alltid som man tänkt och nu har det tagit en vändning som jag inte räknat med. Moder natur har spelat oss ett spratt som gör ont i hela min kropp och skär i min själ... Som gör att mitt hjärta värker och hotar att brista...
Vår lilla Ingela somnade in idag... stilla, mjukt och i min famn.
Ingen kan belastas för detta... ibland händer det som inte får hända...det gjorde det nu.
Nu sitter även hon på molnet med SnyggÅke och Bönan, hennes mormor och äter makaroner och köttbullar... Hon den finaste dobermannvalp jag över huvud taget sett. Med ögon som djupa brunnar... en mjuk liten buffande nos. Hon som gärna kröp upp i min famn och rullade ihop som en liten "kanelbulle".
I söndags fick hon springa med sin mamma Savannah vid Paradisets strand... och jag kunde se att hon skrattade och var lycklig...
Innerligt tack till alla fantastiska veterinärer...
Innerligt tack till alla vänner som ringt, sms;at och kramat om...
Innerligt tack till alla som inte känner mig/oss men ändå brytt sig...
Må gott.
Nej, snälla vän, inte detta också .....
SvaraRaderaVarma kramar!
Eva