tisdag 26 juni 2018

Vi promenerar i marschtakt



På torsdag ska jag en sväng till jobbet, så jag har ännu inte landat helt i någon ledighet. T jobbar fortfarande och jag  och flickorna lallar runt här hemma. 
Jag städar, stryker, lagar mat och går långa "Stadsprakspromenader" med flickorna. Det är varmt och de landar hårt på klinkergolvet i hallen när vi kommer hem.
Jag tar dem en i taget på promenad... Julia behöver styras upp en hel del. Två-års-trottsen har slagit till och jag väljer att gå med henne utan Savannah för att kunna styra och fostra utan att den äldre tiken ska bli sur och irriterad.
Även Savannah behöver egentid med promenader bara hon och jag... Så... flickorna går 3,5 kilometer i värmen... jag går 7. Kan tillägga att jag behöver dessa promenader... 
Jag pluggar i musik i ena örat, vill höra vad som händer runt om kring mig, därav bara ett öra med musik. Har återhittat en låt med Jerry Williams som fungerar perfekt att gå snabbt till (marschtakt heter det visst) och som jag sätter på om och om igen... Det är bara för flickorna att promenera med...



 


Just nu kryllar stadsparken av turister... fåglar och blommor och jag njuter varje steg jag tar... Kan tillägga att när vi kommer marscherande är det som att vi "påkallat fri väg"... Alla "viker hädan" och vi har fria gångar att gå på... Vet inte om det beror på den lilla rödhåriga kvinnan eller de stora tikarna vid hennes sida som gör att vi få fritt fram var vi än går... 


 
 
 


Jag saknar dock något ställe efter vägen där flickorna kan dricka vatten... och på en ganska lång sträcka, där Julia de senaste dagarna passar på att lägga "stora lasset" saknas det hundlatriner... Så... där får jag gå, med en ytterst nöjd Julia bredvid och med en stinkande bajspåse med dödskallar dinglandes i handen... Får ta det där med kommunen.





Nu dags att fixa mat... T är på väg hem


Må gott




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kul att Du har lust att skriva några ord...