Lilla gubben parkerades i fönstret

För ett tag sedan köpte jag en kaktus, den höll nu på att formligen spränga krukan, så igår införskaffades en ny kruka. Misstänker att jag gjort alla fel man kan göra när en kaktus ska planteras om, men nu har den ändå lite (kanske lite väl mycket för stor) större att växa i.

Idag har vi haft sol i vår del av landet. Det behövde vi. Det har känts som om vi gått i ett ständigt mörker och det gör ingen glad. Nu är vi lite gladare...

Idag kom sonen förbi med N på lunch. F var på "barndusch" och kunde inte vara med oss. N hade fått en egen klocka och håller nu på att lära sig den analoga varianten. Halv ett, kunde hon då det var de de skulle komma och äta hos oss.

Nu har de åkt hem och i fönstret i gästrummet parkerade hon "Lilla gubben". Ni vet Pippis häst. Är det inte där, så är det i ljuslyktan i köket han parkeras.

Dags att plocka ur diskmaskinen.

Må gott

I´ll be back.

 

Fars-dag 2024

En helg med typiskt novemberväder, dock lite milt... Men... enda dagen sol, andra dagen grått och dimmigt för att som idag, grått och duggregn hela dagen. Denna helg har jag sovit mycket och igår var jag så himla trött att jag "tog natt" straxt innan 21 och sov i 10 timmar utan att vakna. Behövde uppenbarligen det.

I morse vaknade vi vad jag trodde utsövda... T var uppenbarligen inte "färdigsoven" så han tog sig en lur på soffan efter frukosten. 

Efter "soffluren" for vi till mina föräldrar för att fira fars-dag. Det trekantiga paketet var ingen idé att slå in. Pappa klurar ut på formen vad det innehåller. Han misstycker inte. 

STORT GRATTIS 

på 

FARS-DAG

Alla ni som finns för barnen. 

Ni som stöttar och uppmuntrar och som är fina förebilder.

Nu fortsätter vi dagen, som är aningen grå... Vi har kommit hem och har vilda planer på en kantarellmacka.

Må gott

I´ll be back.

En sväng till Paradisets strand

Jamen idag blev det visst två inlägg... 

Idag, efter lunchen for vi till Paradisets strand. Jag ska i ärlighetens namn erkänna att jag var lite orolig efter all blåst. Det behövde jag inte vara. Ställde mig på bryggan i sommarstugeområdet och fotograferade 963 meter ut mot ön och kunde se att allt såg fint ut. Ingen är gladare än jag.

Vid sommarstugeområdet håller de på att gräva för vatten och avlopp. Himlars vad de ställt till det och på planen där midsommarfirande är varje år förstår jag inte hur de ska få ordning på tills dess. Parkeringen är... har de en uppställningsplats för diverse maskiner. Undrar om de blir klara till våren med allt att gräva och spränga.

Bävern har inte givit upp. Nu är det en tidsfråga innan trädet rasar.

 

Nu har vi kommit hem och Julia ligger nyduschad och mätt i sin bädd och sover... Vi har lite tvätt att hänga.

Må gott

I´ll be back

"Platt ägg" till frukost

I morse vaknade N med en fråga... "Samjoj, ä de mojon nu?" (läs - Farmor, är det morgon nu?). Det var det så vi gick upp.

Till frukost ville hon ha "platt ägg" för det brukar hennes pappa göra till henne, sa hon. Det tog ett tag innan jag förstod vad "platt ägg" är. Trodde först det var kokt- och skivat ägg, men det var det inte. N började förklara hur hennes pappa gjorde "platta ägg" och då förstod vi... Han steker ägget. Jorå... Så fick det bli, "platt ägg", leverpastejsmörgås och yoghurt  till frukost för liten tjej.

Hittade en bild på sonen när han var lika gammal som N. Tre år och älskade dinosaurier och till frukost ville han ha kaviarsmörgås. Enligt N, äter han det fortfarande till frukost.

 

Nu har vi kört hem N och Bill till Huset på höjden och vi ska fixa bakad potatis med någon räkröra till lunch.

Må gott

I´ll be back.

Man får skratta, även på kyrkogårdar

I förmiddags for vi till kyrkogården där mammas sida av släkten ligger. Den årliga släktträffen på kyrkogården med vidhållande fika, som de senaste åren även utökat till korv med bröd OCH fika. Allt uppdukat i någon baklucka och i år var det sonens baklucka som fick agera bord. 

Kyrkan är en jättestor vit kyrka som ligger i en liten by i djupaste bergslagsskogarna, och kyrkan är lika stor som Nikolaikyrkan i Örebro. Alltså... en rik bergsman som hade råd att bygga något så jättestort där han bodde, allt för att visa hur rik han var. 

Sammanlagt var vi nio personer som tände ljus och fikade. Så himla kul och så mycket skratt och vi konstaterade att man får skratta, även på kyrkogårdar. Vi tror inte att de döda misstycker. 

 

Det var dock aningen svårt att fotografera idag då mina fingrar stela som isbitar. Tänker fixa mig ett par "fiskarvantar", ni vet sådana där med "avklippta fingrar". Annars var jag varmt klädd. 

Nu har vi kommit hem... och har ätit middag. Dags att åka och hämta N som ska sova här i natt när hennes föräldrar är och roar sig där små treåriga flickor inte kan vara med.

Må gott

I´ll be back.

Himla kul, himla många beslut och himla skitjobbigt

November 2009 - 15 år sedan... känns nästan som igår. Vi hade bott i plupphuset i nästan ett år och vi var i full färd med att renovera (läs, byt ut allt) köket. SnyggÅke var med i allt vi gjorde och lika så Tanterna, Karin och Simone. Vi hade aningen bråttom då vi skulle fira julafton hemma hos oss med cirka 15 pers. Jorå... så var det allt.

Om jag ska vara ärlig... så kan jag sakna "renoveringstiden" i plupphuset. Himla kul, himla många beslut och himla skitjobbigt. Något jag sa att jag ALDRIG skulle göra om... men... vem vet. Att bo i en stor våning i stan är kanske inte det vi har lust att göra resten av våra liv. Vi har Paradiset, men där bor vi inte alla månader på året. Vinterhalvåret går det inte att vara där... Svårt att ta sig iland om inte isen håller och himla svårt att hålla sig varm då vi inte har någon annan värmekälla än gasolkamin. Visst skulle vi kunna sätta in en braskamin... men då ska veden fraktas ut...och om den tar slut och isen inte håller att åka på... då blir det himla svårt.

Nu fortsätter vi fredagen med en dags ledigt.

Må gott

I´ll be back

 

När det uppskattade förs vidare till nästa generation

Jamen då har vi gått in i vintertid och för Julia (och mig) är det himla förvirrande. Julia förstår inte varför vi inte passar viktiga tider, typ när hennes mat ska serveras och jag tycker det är förvirrande för det tar lång tid för mig att ställa om. Jag kan fortfarande inte förstå varför vi ska hålla på så här. BESTÄM ER FÖR EN TID och håll oss till den. Himla veligt.

Så har sonen och hans familj kommit hem efter en vecka i Spanien, då vi fick ha Bill hos oss. Vi har fått massor av fina bilder och kunna njuta med dem. N har ätit massor med glass och haft koll på vilken på listan hon ätit eller inte. En fotglass är ju aldrig fel.

I fredags kom sonen med familj på tacomiddag och sonen berättade att han skulle ta med N och köpa en pumpa och göra en lykta av den... Precis som när han var liten. Jag blir så himla glad när sonen berättar om sådant som han uppskattade under sin uppväxt och för det vidare till N. Hittade två pumpabilder som är digitala. 

2001, sonen är 11 år och T hjälper honom att skära det "tunga".

 

2007, är sonen lite äldre. Vi hade just fått hem vår första dobermann, Åke och det var ett himla springande för att få honom rumsren. Nu klara sonen av att sköra ut det "tunga" själv. Men fortfarande var pumpan ett måste inför halloween.  

Annars är det mest skrämmande hemma hos oss, Ulla... Skyltdockan som jag haft sedan himla många år och som nu står i matsalen och har "koll på läget".

Nu fortsätter vi söndagen med att fixa en sen lunch eller tidig middag... 

Må gott

I´ll be back