Som alltid när vi är vid stranden måste vi ställa oss och titta ut mot vårt Paradis. Vi vågade inte gå över isen för att komma dit, utan nöjde oss med att stå på bryggan.
Vi träffade goda vänner som bor permanent vid stugområdet. De hade barn och barnbarn på besök och den lille killen, två pannkakor hög, var inte det minsta rädd för Julia. Han ville hålla i spårlinan för så gör man när man går med hundar.
När vi kom hem, blev det middag med sonen, N och V. Idag var inte F med då hon var på bio med sin mamma. Skickade med sonen en matlåda hem så F får äta lite i morgon.
Må gott
I´ll be back
