Igår kom N och Bill till oss. Sonen och F skulle en snabb sväng till stora Hufvudstaden. Att ha en liten 3,5 åring utan sina föräldrar med är jättespännande. Hon är väluppfostrad och en lite arbetsmyra som vill vara med och göra saker. Så... lördagen var fylld av äventyr. Vi handlade ägg i äggboden, handlade andra bra grejer på ett stort köpcenter i vår närhet och köpte lördagsgodis. Vi lagade pannkakor, läste bok, ritade, tittade på "Lilla spöket Laban" och "Pippi Långstrump" och då var det dags att ta tag i lördagsgodiset.
Dinosaurier är jättespännande och N;s pappas gamla böcker kommer väl till användning. Vilken tur att jag sparat dem. Nu står det på en plats i hyllan som är lätt för N att komma åt och plocka ner.
På eftermiddagen kom sonen och F och hämtade N och Bill. När vi blev ensamma åt vi "hämtmat" och landade framför tv. Ska tillägga att vi sov himla gott före kl. 22.
I morse, när T skulle åka iväg för att fixa lite med min bil höll duvhöken på att äta från en slagen duva. Alltså, rent krasst... ett mord har skett på vår gård.... Duvhöken brydde sig inte ett smack om att T stod fyra meter från den, utan den hade fullt upp med att äta. Lite lik mig där... Har jag mat på tallriken, så inte katten avbryter jag för något då... jag äter ju.

Vid lunch for vi till Paradisets strand för att gå en vända. Det blev en annorlunda vända. Någon hade hällt ett stort lass grus på vägen där vi har "vår brygga" så det gick inte att köra hela vägen fram... Sista vägbiten är privat, men inte katten häller man ett lass grus på någons väg även om man håller på att gräva för vatten och avlopp. Övergår mitt förstånd.

Nu är vi hemkomna och har ätit. Julia är duschad och ligger nerbäddad under fleecen.
Jag har bestämt mig för att inte se några nyheter... Jag orkar inte längre med elakheter och män med på tok för mycket makt. Om alla bestämmer sig för att vara vänliga, snälla och rättvisa är jag övertygad om att vår värld skulle vara en mycket vänligare plats att vara på. Om vi alla kunde se att alla människor har lika värde oavsett kön, religion, ekonomi och hudfärg skulle vår värld vara betydligt trevligare. Just nu är jag rädd... och jag tror inte att jag är ensam om det.
Jag skrev för ett tag sedan och citerade miss Li. Jag gör det igen... Tack miss Li... Du sätter ord på det jag känner i låten "Hälsa Gud"
"Kan du hälsa Gud att jag behöver lite framtidstro
Någonting som ger mitt arma hjärta lite lugn och ro
Sorry om jag stör men världen är ju helt jäkla körd
Jag bjussar på en öl om
Du kan hälsa Gud att vi behöver bara lite hopp
Lite mindre krig och svält och fattigdom och hat och sånt
Varför är man här om livet är en enda misär
Ja kan du hälsa Gud det här" (miss Li 2024)