Ett osportat sportlov

Jag har haft sportlov denna vecka och jag har inte sportat alls. Nopp... T har jobbat och jag och Julia har chillat. Vi har tagit promenader och hållit oss inne i värmen. Det har vi varit bra på. 

I onsdags kom sonen och barnbarnen på middag. F var och spelade tennis så hon hade fullt upp med att serva och missade maten.

Såg att skatorna håller på att bygga ut. På innergården har vi ett par stora cypresser och i en av dem har skatorna byggt i alla år vi bott här... med andra ord snart 10 år. Jag misstänker att boet är jättestort där inne.

På gatan utanför står bilar under träden och jisses vad skit de får på taken. Jag är innerligt tacksam att våra p-platser inte är under träden.

Jag fick ett ryck en av dagarna och bakade fröknäcke

Jag har njutit av att solen visat sig.

Och igår... kom min systerson med familj på middag och med sig hade de efterrätten. Allvarliga samtal och glada skratt och det var innerligt kul att träffa dem.

När elvispen drogs igång ville R ha hörselkåpor. Hon fick låna T;s hörlurar. Det fungerade också bra.

 

Nu har vi en lördag att fortsätta. Kanske fixa något att äta... en liten bit av gårdagens efterrätt finns kvar. Den bli dagens efterrätt.

Må gott

I¨ll be back.

Nästa gång kan det vara cirkus delux - man vet aldrig

Igår kväll var vi barnvakt åt N och V. Jamen huuuuur lätt var inte det. N lekte lite, åt pizza och pommes, åt lördagsgodis och tittade på en film. Efter det borstades det tänder och T och N läste lite i en bok...sedan somnade hon.

V sov... från det att han och hans syster kom vid 17.30 till kl. 22.00. Då vaknade den lille, gjorde ett lass, åt, log och somnade. Han vaknade inte när föräldrarna hämtade upp honom och hans syster vid 23-tiden. Jorå... Himla enkelt att vara barnvakt när det är så. Nästa gång kanske det inte alls är lika lätt. Då kan det vara cirkus delux. Man vet aldrig.

Idag har Julia fått springa på den nedlagda golfbanan. Det gillar hon. 

Bävern som håller till i den lilla bäcken tycker uppenbarligen att det är för mycket träd i närheten av boet. Det har den tagit tag i.

Vid 14-tiden kom N och hennes pappa. Mamma och lillebror roade sig med annat. Det värmer mitt hjärta att få träffa dem så här ofta. Idag var bokstäver det roligaste att pyssla med. Har fått ett tips av en logoped som jag jobbat en del med. Hon tipsade om en jättebra bok för att träna bokstavsljud. Ska köpa den. Får se om N tycker den är kul.

 

Nu har sonen och N åkt hem till mamman och lillebror. Vi håller på att plocka undan efter middagen. 

Må gott

I´ll be back

Jag önskar 30 grader upp

Vi har haft en vecka med fullt upp både hemma och på jobbet. Det handlar inte om att allt är jobbigt, för det är det inte... men det har varit fullt... Det varit besök hos frissan, som vanligt blev det kort. Kvällspromenad på isen och det är hyfsat ljust. Jag gillar det... nu vänder det. 

I onsdags kom sonen med familj på middag. Det är en ynnest att kunna träffa dem så ofta som vi gör och i kväll ska vi vara barnvakt. Så är det när det är middagsbjudning med bara vuxna. Här blir det pizza och pommes i kväll. Det här N beställt.

Idag har vi haft sol i vår stad... så himla efterlängtad... och jag sade till T att nu saknas bara 30 plusgrader för att jag ska vara riktigt nöjd. Då landar vi på si-så-där 24 grader varmt. 

Igår var vi till veterinären med Julia. Vi åker dit var tredje fredag för koll av en tumör hon har i halsen och smärtstillande spruta som hon får för spondylos. Efter den sprutan blir hon mycket rörligare och visar ingen smärta i ryggen. Tumören i halsen är inget att göra åt och än så länge är hon inte störd av den... men vi har koll och veterinären har sagt att hon kommer säga till oss om/när det inte går längre. Men just nu, mår hon bra. Hon har även fått salva till ögonen. De är torra och det är något som kan komma med åldern. Hon är 9,5 år och för en dobermann är det en aktningsvärd ålder. 

 

Nu fortsätter vi lördagen med lite gott att äta. Kycklingfilé med pesto, parmaskinka och parmesanost och till det en moffig potatiskgratäng.

Må gott

I´ll be back

När de ljusa är slut, är även de mörka goda

Jag förstår inte vart helgerna tar vägen...Ena dagen är det fredag för att nästan på en gång vara söndag. Å inte katten har vi hunnit det vi planerat att hinna. MEN det hinner vi en annan gång.

I går kom T;s bror med familj till stan. Då en av familjemedlemmarna har allergi mot pälsdjur, bor de på hotell och vi träffas för att äta ute... Så blev det även igår. 

Jag hade fullt upp med att äta och missade totalt det där med att fotografera. Jag menar... stör inte en hungrig kvinna som fått mat framför sig. T var dock igång och viftade med mobilen. Denna gång på tallrikarna INNAN han ätit upp. Människorna runt bordet var inte så viktiga att dokumentera enligt honom. Nu var det maten som gällde. Jag är tacksam för det... för han kan skicka bilder när han är ute och äter och det är på tallrikar där maten är uppäten. Jorå...

Idag har jag klippt ner pelargonierna i sovrumsfönstret. De var långa och "skrangliga" så nu får vi se om de "biffar på sig". Det jag klippte bort, sitter numera nerstuckna i vaser med vatten. Förhoppningsvis kommer det rötter så jag kan plantera dem. Det är Mårbacka samt någon djupröd stor tät sort.

Så äter jag godis... Vi köper alltid blandpåsen med Polly. Ni vet... blandat med ljusa och mörka Pollysar. T gillar de mörka medan jag tycker bäst om de ljusa... När jag ätit upp de ljusa kan jag lätt gå över på de mörka. T brukar muttra, men det är ju hans problem om han äter långsamt. När de ljusa är slut, är även de mörka goda.

Nu är det dags att äta mat... 

Må gott

I´ll be back

 

Massor med kloka och himla bra råd

Strålande sol och kallt... solen behöver både jag och blommorna i fönstren... det kalla kan vi alla vara utan. Jag gillar det inte.

Just nu försöker jag leta efter "skratt". Det är svårt. Världen är KAOS och här är ännu en sak jag inte gillar. Jag försöker leta efter vänlighet och jag hittar den i mina nära. Bara att träffa dem är värmande för hjärtat. I tisdags hade vi vänner på middag och det är även det värmande för hjärtat. Men att läsa tidningen eller se på nyheterna är banne mig inte upplyftande. Krig och maktgalenhet är snart inga nyheter längre utan tillhör vanligheterna.

Så vad gör jag...

Inte för att jag vill förringa krig och maktgalenhet... Det är vidrigt, hemskt och sjukt, men jag har inte någon position så jag kan påverka... för vem i maktposition ringer mig och ber om råd... Ska jag vara ärlig så har jag MASSOR med kloka och himla bra råd, men inte katten ringer de... Så... vad gör jag... 

Jag försöker glädjas åt det som värmer mitt hjärta, familjen och fina vänner... Jag blir glad av att kunna ta tillvara på saker som jag inte brytt mig om att ta tillvara på tidigare... typ ljusstumpar. Alla stumpar som vi vanligt vis tidigare kastat, sätter vi på stumpstaken och de kan brinna tills de är helt borta. Det är flera timmars brinntid som vi förärats av stumparna. I höstas tog jag med flera påsar hem från Paradiset och de för "göra tjänst" nu.

Jag scannar in gamla fotografier och sitter och fnissar åt modet, frisyrerna och allt roligt jag varit med om. Rödhårig och fräknig seden födseln. Aningen ilsken säger min pappa, men det tror jag inte på.

Idag är det röda håret aningen blekare, men det brukar jag bättra på. Fräknarna är snart så många att de flutit ihop och jag är "brun året runt". Ilsken, förnekar jag å det bestämdaste. 

Nu fortsätter vi lördagen med en kantarellsmörgås. 

Må som godis, jättegott

I´ll be back

 

Jag faller hårt...

Just nu försöker jag tänka vackra tankar... vänliga och ljusa tankar. Det går bra ända tills jag tittar- eller lyssnar på nyheterna. Då faller jag hårt. Jisses vad mycket skit det händer i världen. Mycket vill ha mer och elakast vinner. Hur länge ska detta få pågå... hur länge ska detta få eskalera utan att någon sätter ner foten och stoppar det som händer. 

Så... i helgen har vi bara tittat på vänliga filmer, typ rädda värden. Vi har ätit gott och idag har vi varit och hälsat på mina föräldrar. 

Vi får besök på balkongen och besöken blir mer och mer orädda. MEN HALLÅ, varför göra toalett när de sitter på vår balkong. Det får vi ta tag i när det kommer regn. Då blir det skitgöra med att städa.

Så har förra årets "påskorkidé" börjat blomma. Jag misstycker inte, men jag tror att den blommat över när påsken kommer, så då får det bli en ny gul "påskorkidé". För någon gul blomma vill jag gärna ha då. Tulpaner är inte längre att tänka på... nysattackerna avlöser varandra. Klart obra.

Har tre pelargonier som jag övervintrat och som ska till Paradiset i vår. Nu är de himla "träliga". Långa och gängliga och inte alls kul. Pratade med mamma om det och om några veckor ska de klippas ner. Så får det bli. Hoppas de "tjockar" på sig efter det.

 

Nu fortsätter söndagen med viktigheter... typ äta en smörgås.

Må gott

I´ll be back

"Det bästa jag vet" sa N

I söndags kom sonen med familj på middag. Mosplättar och bacon stod på menyn. "Det bästa jag vet" sa N och jag tror henne. Det lass hon åt är inte i paritet med henne storlek på kropp. Det ska bli kul att se om V också kommer gilla mosplättar och bacon med lingonsylt, äppelmos och rinnande grädde. För så ska det vara enligt N. Jag skippar äppelmoset och T låter bli lingonsylten. N kör allt. Det var nästan så att hon inte orkade efterrätten... men nästan betyder inte att hon inte orkade, för det gjorde hon.

 

Idag är det tisdag och T har varit hemma från jobbet. Misstänker att det är influensan. Igår kväll mumlade han något om att han har ont i huvudet och heeeeeeeeela kroppen... och i morse kroknade han helt. Tur att vi vaccinerat oss mot influensan, för hur illa skulle det annars vara.

Nu fortsätter kvällen med en film och en smörgås.

Må gott

I´ll be back