Det är inte alla som har haft en regnbåge i aktern

Igår, efter T slutat jobbet for vi en snabb sväng till Paradiset. Vi behövde få ut dricksvatten och lite grejer som är bra att ha, samt hämta hem en gasolflaska att fylla. Det gör att när vi åker ut nästa gång, behöver vi inte gå två gånger mellan bil och båt. Det är ändå en sträcka på ca 300 meter (enkel väg). 

Vi kom till ön som låg i solsken och jag fick en vemodig känsla över att inte vilja åka hem. Jag är inte färdig med sommaren och jag har inte riktigt förstått att det är dags att börja jobba om ett par dagar.

Bredvid oss hade vi en regnbåge och när jag svängde 90 grader in mot bryggan, hade jag regnbågen någon meter bakom mig. Så nära har jag tidigare aldrig varit en regnbåge. Nu kan jag skryta med att jag haft en regnbåge i aktern.

Vi var snabba på ön. Vattnade lite, plockade med några tomater som håller på att mogna och packade upp sakerna vi haft med oss. Vi åkte hem med regnet i ryggen. 

Idag har Julia inte gjort många knop. Hon har legat nöjd på sin bädd i köket och när jag var och klippte mig sov hon djupt. 

Måste ändå tillstå att jag efter fyra veckor på ön retar mig aningen på en del människor. Som de som städar trappen i huset mitt emot oss här i stan. När en av kvinnorna var klar med sin skurhink, häller (läs kastar) hon ut vatten på marken utanför porten. I min värld gör man inte så... i min värld häller man det i vasken där man tappade i vattnet i hinken. Jag gillar heller inte när det står folk på gården och röker och när de rökt klart, kastar fimparna på marken och går därifrån utan att släcka fimpen eller ta den med sig.. JAMEN VA... hur svårt kan det vara att plocka upp fimpen efter sig?! Det kanske är så att jag passar bäst på en ö, i en stenig sjö där jag slipper se nedskräpning, krig och svält. 

Nu fortsätter vi kvällen med en film... typ "rädda världen". Jag behöver det.

Må gott

I´ll be back