I fredags hände det vi befarat skulle hända... Vår Julia (stamtavlenamnet Arrows of Hunnia Devine Diva) orkade inte längre och det tunga beslutet tog en rakryggad veterinär... "Nu låter vi Julia få somna in" och så blev det.
Allt gick stilla och fint till. T och jag satt på golvet med vår ungerska prinsessa och höll henne tills hennes hjärta slutade slå och hennes kropp blev kall. Hon tittade på oss in i det sista med sina varma, vänliga, bruna ögon och när hon drog sitt sista andetag, hjälpte jag henne att sluta ögonen.
Det gör ont... så himla ont och jag gråter flera gånger om dagen...Hon är innerligt saknad och jag tröstar mig med att tänka på vad en tidigare grannpojke sa nu sitter hon "på ett moln och äter makaroner och köttbullar". Jag hoppas det är så.
Må gott
I´ll be back
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...