lördag 2 november 2024

Man får skratta, även på kyrkogårdar



I förmiddags for vi till kyrkogården där mammas sida av släkten ligger. Den årliga släktträffen på kyrkogården med vidhållande fika, som de senaste åren även utökat till korv med bröd OCH fika. Allt uppdukat i någon baklucka och i år var det sonens baklucka som fick agera bord. 

Kyrkan är en jättestor vit kyrka som ligger i en liten by i djupaste bergslagsskogarna, och kyrkan är lika stor som Nikolaikyrkan i Örebro. Alltså... en rik bergsman som hade råd att bygga något så jättestort där han bodde, allt för att visa hur rik han var. 



Sammanlagt var vi nio personer som tände ljus och fikade. Så himla kul och så mycket skratt och vi konstaterade att man får skratta, även på kyrkogårdar. Vi tror inte att de döda misstycker. 



 

Det var dock aningen svårt att fotografera idag då mina fingrar stela som isbitar. Tänker fixa mig ett par "fiskarvantar", ni vet sådana där med "avklippta fingrar". Annars var jag varmt klädd. 


Nu har vi kommit hem... och har ätit middag. Dags att åka och hämta N som ska sova här i natt när hennes föräldrar är och roar sig där små treåriga flickor inte kan vara med.

Må gott

I´ll be back.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kul att Du har lust att skriva några ord...