Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om kajor... fåglarna alltså. I går morse satt de i ett träd utanför vårt matsalsfönster och det var inte en kaja. Nästan lite surrealistiskt och jag fick känslan av att vara i filmen Fåglarna av Alfred Hitchcock. Aningen olustigt. Jag var tvungen att öppna balkongdörren för att höra om de var tysta... Det var de INTE. Någon form av "kluckande" ljud kom från samlingen och jag stängde dörren snabbt och då var inte inte enbart för att det var kallt ute.
När kajorna inte är i flock utan kommer ensamma eller i par... gillar jag dem. Gråskalan är fulländad... precis som med kråkor... gillar dem också. Stora, pampiga och himla kloka.
Nu väntar lite fisksoppa och bröd jag bakade igår.
Må gott
I´ll be back
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...