Löptik och nästan löptik

Det här med löptikar är banne mig inte kul... så är det. 

Vi har dock "tur" som har två donnor som nästan synkat ihop sina löp. När den ena (läs Julia) börjar droppa blod, stressar det på den andra (läs Savannah) till den vida grad att några veckor senare är hon igång.

Julia gick in i sitt löp i veckan och jisses vad vi får veta det. Vi kan ta denna natten som exempel.

Kl. 00.31.

Löptik - Kiiiiiiiiiiiiiiissnödig NU.

Människa - Går ut med den ursnygga som uppenbarligen behöver ut och "pudra näsan".

Kl. 01.45. 

Nästan löptik - SUCK...SUUUUUUCK... Hör Ni inte att jag suckar.

Människa - Svårt att ignorera.

Kl. 02.30.

Löptik - Kissnödig... KISSNÖDIG NU.

Nästan Löptik. HÅLL KÄFTEN.

Löptik. KIIIIIIIIISSNÖDIG (ylar)

Människa - Dead man walking.

Kl. 06.30. 

Löptik - Jag har tråkigt och går vi inte upp nu väcker jag heeeeeeeela huset.

Nästan Löptik - Jag är också vaken och har skittråkigt.

Jag gick upp med flickorna och T ligger kvar och sover bort zombiestadiet.

Gissa vad de två divorna gör när vi går upp... De traskar raka vägen till sina bäddar i köket och där drösade de ner och vägrar gå upp.

 

Har lyssnat på Lisa Syrens mjuka röst på radion med önskemusik. Det är en klar vinst och nu har det gått över till "Ring så spelar vi" med Pernilla. Även det en trevlig start på lördagen.
Nu ska jag ta tag i frukostförberedelserna så får vi se när T vaknar till.
Flickorna kommer nog sova länge... de har ju haft "nattpasset".

Må gott

Sommaren 2018 är förbi

Nu kan jag inte förneka hösten längre... det går inte. Jag har verkligen försökt, men nu ser jag inte gräset längre när jag lallar runt med flickorna i parken på lunchrasten. Fast även om jag varit i den totala förnekelsen så har jag ändå njutit av dagens lunchpromenad... Luften hög och fortfarande ganska varm... solen tittar fram och det doftar höst. Det kanske är tid för mig att inse att sommaren 2018 ligger bakom mig nu.

Idag när jag satt på jobbet slog det halsonda till... POFF... den kom på 30 sekunder och jag har då banne mig inte bjudit in det. Måste försöka bli av med det så fort jag kan... inbillar mig att jag på något vis kan påverka detta... vän av ordning fnyser och säger att förkylningsstormar måste värka ut... MEN... har jag tur kanske jag i morgon inte känner av det längre.

Känner mig dock aningen suddig och grå... Diffus kan man säga.

Lite varmt att dricka med honung och ingefära i... så får det bli.

Må gott

Britt-sommar och Jackson och hans människa tvåa i Kickbike-SM.

Idag har vår lilla stad visat sig från sin bästa sida...

Klarblå himmel och varmt som om det vore sommar... Britt-sommar när den är som bäst.

 

 

 

 

På eftermiddagen kom Jackson och hans människa...och Ni anar inte hur stolta vi är över dem. Igår tog de en silverplats i Kickbike-SM. Jamen va... Liten Jackson tvåa i SM. Å sprang han sig inte trött igår, då fick han göra det med flickorna idag.

Efter en "geggig-lasagne" åkte vi till grusgropen och lät hundarna får springa av sig all energi...

 

 

 

Nu ligger flickorna nyduschade och mätta i sina bäddar och jag tänker ta lite glass...

Må gott

Har sett Paradiset på håll

I morse frågade T om jag ville åka och se Paradiset från naturreservatet som ligger öster om vår sjö, och så blev det...

Runt 13-tiden packade vi in flickorna i bilen och åkte på slingrande vägar och landade ca 100 meter över havet på östra sidans strand vid vår sjö.

Vi gick in i skogen... följde stigen med en höjning på ca 45 meter till över havet. Vi gick oss svettiga. Oktober och 20 grader varmt.

Bilderna gör inte lutningen rättvisa... Mjölksyran kom som ett brev på posten och vi blev flåsiga alla fyra...
Skogen, på gränsen till Tiveden var mörk och trolsk och jag väntade bara på att John Bauers Tuvstarr skulle sitta på en sten och tyst beskåda oss när vi gick förbi.

 

 

 

Vi fick vår belöning...
Långt där borta ligger vårt Paradis...

Ser Ni... där... vid pilen.

Vägen tillbaka till bilen gick aningen fortare... Nerförsbacke heeeeeeeela vägen

Nu ligger flickorna nyduschade och mätta i sina bäddar och jag ska villigt erkänna, jag kommer ha träningsvärk i lår och rumpa i morgon.

Må gott

Färgsorterade- och Fräkniga ägg.

Vi har en egen äggleverantör, Katja... Hon kommer med en kartong varje vecka, antingen till jobbet eller direkt till dörren hemma... Jag är innerligt tacksam för det, för godare ägg finns inte att få tag i.

Hon till- och- med färgsorterar äggen, allt för att "smöra" för T. 

Vid ett tillfälle hade hon missat det, och T stod frågande när han öppnade äggkartongen.

"Har det hänt Katja något, äggen är stökiga" mumlade han och spände ögonen i mig. Det tog Katja på stort allvar och från den dagen har äggen packats i utifrån färger i prydliga rader... Dock inte denna vecka och Katja var aningen orolig... Det gick bra...T flinade lite och sa att nästa vecka kanske ordningen blir återställd...

Katja har en liten hönsfröken som levererar fräkniga ägg... Stora... prickiga och jättegoda. Tycker dock lite synd om den hönan som måste klämma ut den storleken på ägg varje dag... 

Nu är det dags att göra Herrgårdsglass...

Må gott

Överraskande frukostkalas och dags för Dollys vintervila

Klockan är fortfarande hyfsat tidig och vi har hunnit massor.

09.30 hade vi överraskningskalas för sonens F, som fyller år och INTE skulle fira då hon började jobba vid klockan 12.

Vi var en diger skara på 12 personer som stod på trappen och sjöng och F;s mamma hade fixat frukost som dukades upp. Jisses vad vi fick smyga och vad sonen fick jobba på att lura F så hon var påklädd och sängen bäddad tills vi kom.

Innerligt 

GRATTIS

på 

FÖDELSEDAGEN

 

 

 

 

 

När frukostkalaset var avslutat hämtade vi flickorna och Dolly för nu var det dags för henne att ställas in på logen. Så... 12.00 ställdes hon in hos sina "väktare" för vinterförvarning.

 

Nu har vi ätit lunch och T landade på hela ryggen och jag hör hur han sover...

Själv tänker jag se över "orkidéparken" och se om någon skjutit blomstängel. Orkidéerna har stått och tjurat ett bra tag nu, så jag tycker det är dags.

Må gott

Lutfisk året runt

Idag stängdes Paradiset på riktigt. 

Idag togs båten upp och innerligt tack pappa för hjälpen.

Idag åt vi (läs alla utom jag) lutfisk med allt vad det innebär. Delar av vår familj kan äta lutfisk året runt om det finns att tillgå... och i vår familj gör det det.

Köper och lägger i frysen och om T fick som han ville, skulle det serveras lutfisk på midsommar afton. DET kommer det dock aldrig göras. Så det så.

Men idag... blev det lutfisk och äppelkaka med aningen för mycket mandelmassa (för min smak). Fast om min pappa får bestämma, kan det aldrig bli för mycket av vare sig mandelmassa eller lutfisk.

 

Känns lite vemodigt att ha stängt Paradiset och jag har inte riktigt kommit i fas med att inte kunna åka dit förrän nästa år.
Nu fortsätter lördagen med en cykelvända med flickorna och andra viktigheter.


Må gott