Nu har vi stängt Paradiset... Det är vemodigt men skönt. Skönt på så vis att det nu är så kallt och rått att det inte är så himla trevligt att vara där... vemodigt då jag vet att det är minst sju månader kvar tills vi öppnar upp igen.
Vissa år tar vi upp båten i mitten av oktober... Så blir det inte i år. Kylan är påträngande och idag har det blåst mer än 17 sekundmeter i byarna och just som vi lade ut och startade motorn till båten, började det även regna.
Båten ligger fortfarande i sjön och den tar vi upp om en vecka och då ska även motorn in på service. Det behövs verkligen.
Det är massor som ska med hem...
Mat, batterier till solcellsanläggningen, färgburkar som inte klarar kylan och sängkläder... Det blir många vändor att gå med skottkärran när vi kommer i land.
Den lilla bänken jag hade planer på att hinna göra klart innan vi stängde, hann vi inte göra färdigt. Det får vänta till nästa säsong. Något att längta efter.
Flickorna sprang sig trötta... innerligt trötta. Det var som om de kände på sig att det tar ett tag innan de får springa i Paradiset igen.
Annars då...
Veckan har varit full av jobb. Jag har varit två dagar på konferens i stora Hufvudstaden. Det var många bra föreläsare och massor av information jag måste sortera och bearbeta i mitt huvud.
Ena dagen serverades veganmat till lunch och det var spännande...
VEGANMAT, betyder bönor, linser, lök och massor av fibrer... Ni fattar...
Tänk Er 500 personer som äter detta...
Tänk Er 500 personer som inte är van att äta detta...
Tänk Er 500 personer efter ca en timme i samma lokal...
Jag kommer ALDRIG äta veganmat på en konferens igen. AAAAAAALDRIG.
Nu lite tv på det.
Må gott
Vemodigt är det verkligen när sommarboendet stängs. Vi åker till vårt ställe ibland på vintern för även om det ligger på en ö kan vi åka bil dit. Önskar att jag kunde vara där alltid.
SvaraRaderaHa det fint!
Kramar Eva