Då var det dags igen... den årliga släktträffen på kyrkogården. I år var släkten utökad med min kusin E och hennes man H och det var jättekul, OM man nu får säga så när det är kyrkogårdsträff. Men... så var det i alla fall.
Mamma och moster är som alltid frusna och i år stod först på listan "byta kjolar". Den ena har gått upp och den andra gått ned... så byte av kjolar var ett måste.
Sedan var det dags att leta efter gravarna. För så är det. Varje år, letar vi och man kan nästan tro att någon går och flyttar gravarna innan vi kommer. HUR svårt kan det vara att komma ihåg att "Kalle", mammas och mosters morfar ligger i 5;e raden... eller var det 4;e?
Alla viktiga ska ha ett ljus tänt och även Nisse, fastän han inte är släkt. Nisses sten är rund och fin, som en större rugbyboll och väder och vind har suddat ut namnet på stenen... men vi hittar den ändå. Nisses sten är i kanten på kyrkogården och är den största bollen.
T tar alltid hundpromenad när vi kommer till kyrkogården. Detta då man inte får ha hundar med sig in... Alltid blir mosters man med och denna gången även kusinens man.
Å fikat är viktigt... jätteviktigt.
Nu har vi kommit hem...ätit och har vilda planer på att se en film... så får det bli.
Må gott
I´ll be back.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...