För tio år sedan bodde vi i det lilla plupphuset och SnyggÅke och Bönan fanns hos oss. De två som låg nära varandra så fort de kunde. Delade bädden och sov tätt. Snyggingen som var himla stor och vänlig, Bönan som var den minst tik vi haft och full i upptåg.
Vi hade även TantKarin som var den som styrde hemma. Ingen "bråkar" med en liten silverpersertant. Hon bestämde när hundarna fick gå fram till sina matskålar och det var alltid hon som skulle kolla dem först. Efter det, kunde de få äta.
Idag ser våra liv annorlunda ut. Vi har Julia... den största tik vi haft och som är innerligt vänlig. Sonen har en egen familj och vi bor inte längre i plupphuset utan i en våning i stan.
Idag har sonen och hans familj hjälpt oss att vända tillbaka båten och få upp den på trailern. Stort tack för hjälpen. T och jag hade inte klarat det på egen hand.
Fick en fråga på jobbet om vi inte ska byta till en lättare båt... DET kommer inte att ske. Jag är så glad att vi har en tung båt som ligger stadigt i sjön och inte en lätt båt som far som en vante när det blåser och vågorna går höga.
N var med och skulle undersöka allt och hon var mäkta bekymrad när båten inte låg i sjön. Det är svårt att få en båt i sjön när det blåser 15 sekundmeter från FEL håll. Då får det vänta ett litet tag.
Så ville hon provsitta båten inför skarpt läge... som innebär när den är i sjön. Gäller att träna på det man inte kan.
Måste införskaffa en ny "flytningsväst" som sonen sa. Den hon fick av mina föräldrar i doppresent är aningen för liten. Så... en ny får det bli.
Nu har vi kommit hem och solen har brutit igenom. Det uppskattar jag. Vi har ätit och nu är det dags för hunddusch och kloklippning.
Må gott
I´ll be back.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...