Diskade bubblor

Idag for vi till Paradisets strand. Jag behövde få röra på mig. Ryggen är fortfarande skör och jag har suttit aningen för stilla. Så... en promenad fick det bli.

Jag gick ut på bryggan för att fotografera Paradiset... Det hade ju stormat lite (läst mycket) så jag var aningen orolig, men det ser ut att ha klarat sig.

När vi kom hem, kom N för att "hänge med oss" någon timme. Vi hann mycket... läsa... titta på fåglar och läsa lite till. Fortfarande är boken hon fick av T;s brorsbarn den bästa... Det är alltid den som ska läsas.

Så skulle hon "iska bubblor" och så fick det bli. Att diska bubblor och att tjuta högt av förtjusning när det fylls på med ännu mer bubblor är väl någon alla ska igenom.

Nu har vi väldiskade bubblor och N har åkt hem med sina föräldrar. En fantastiskt fin eftermiddag blev det med vårt älskade barnbarn.

Må gott

I´ll be back.

 

Nästan granne är också granne

Annandagen och jag har inte gjort ett skapandes dugg idag. Skulle suttit med studierna, men jag skolkar... prokrastinerar... putsar silverskedar. Jag gör allt jag kan och uppenbarligen är, att göra ingenting, att göra allt för att inte göra något... Hängde ni med där. Det var knappt att jag gjorde det själv. Ibland måste det vara så, för att orka göra något sedan. Alltså... att göra inget och anse det är att göra massor.

Julia fick i alla fall en fin promenad runt slottet. Det uppskattade hon. Vi bor inte så långt därifrån. En rask promenad på ca 15 minuter så är vi där. Alltså... vi bor nästan granne med landshövdingen. Jorå... kanske inte är så att jag "kvistar" över för att låna en kopp socker eller ta ett glas vin... men nästan grannar är vi och det är också att vara grannar... typ. Fast... i ärlighetens namn... vem tusan vill bo i den stenborgen... Jag är helt övertygad om att det spökar där... och är kallt och ensamt. Det ska visst finnas en hyresrätt, förutom hövdingens våning... som det kommunala bostadsbolaget här i stan hyr ut... men... vem vill bo där... det kanske är kallt... ensamt... och helt uuuuuuuuuunderbart att bo där. Förtja om mina 15 år i kö hos bostadsbolaget räcker för att få bo på slottet. Misstänker att det nästa är enklare att bli landshövding och få tillgång till bostad på slottet än den kommunala bostadskön.

 

Nu börja fixa middag. Får gäster i kväll.

Må gott

I´ll be back

Julafton... stilla, gott och "lagom".

Det blev julafton och den firade vi med sonen och hans familj. N "kroknade" innan lunch, så den åt vi när hon sov... mat kan man ju alltid äta när man vaknar.

Mina föräldrar var inte med, och det kändes lite konstigt. Mamma fyller år och julafton, det brukar ju firas dubbelt, men inte i år.

Vill dock önska...

STORT GRATTIS

på

FÖDELSEDAGEN

I år skippade vi julmaten och ska jag vara ärlig, det var inget jag saknade. Julskinkan landade på vörtbrödet jag åt till frukost, det var det viktigaste.

Allt blev stilla... ingen Kalle Anka eller stress. Sonen landade i soffan när vi dukade undan. Han hade ju fixat med såsen till filén, det var ett uppskattat och gott bidrag.

Julklapparna delades ut när N vaknat till och ätit lite... 

Juldagen... idag... åkte vi till mina föräldrar. Jisses vad det snöade och någon hade "missat" att riksvägen skulle plogas.

Vi åt... nu blev det, de bästa från julbordet... Skinka, lax, rödbetssallad, brysselkål och lite goda såser. Lite kakor och choklad till efterrätt...Jag behöver inte mer för att vara lycklig.

Julia fick springa av sig i snön... det behövde hon få göra... Springa i djup snö och "snuffa" på nya dofter.

 

Nu har vi kommit hem... En resa som normalt tar 45 minuter, tog nästan 1,5 timme i oplogad väg... Nästan alla höll avstånd och det var svårt att köra snabbare än 70... De som inte visste hur man håller avstånd  och anpassar farten efter väglaget, var alla män... alla med stora skägg, dyra bilar och uppenbarligen odödliga. 

Julia ligger i sin bädd och gör det en liten dobermannflicka är bra på när man är trött. Ligger under fleecen och suckar ljudligt.

Må gott

I´ll be back

Fick hjälp med årets gran

Dan före dopparedan... det är idag det. Vi fixar och jag försöker vara rädd om ryggen. Lyssnar på lokalradion och blir glad när det är julmusik som spelas. Finns några jullåtar som jag inte klarar av att lyssna på... och det finns andra som skulle kunna spelas om och om igen. En av dem är Dean Martins Jingle Bells. Jamen va... en fantastisk version. Kan till och med komma igång och fuldansa en aning. Behöver röra ryggen lite.

Igår bestämdes att granen skulle in. Så fick det bli. 

T hämtade yxan på vinden och fixade så den gick ner i granfoten. Den som min morfar en gång gjorde till mig.

Så fick vi hjälp att klä härligheten, granen alltså.

N och hennes familj kom. N sade waaaoow för varje prydnad som skulle hängas i granen och på frågan var den skulle hänga... blev svaret UPP, och så pekade hon mot toppen. När sonen var liten, ville han att all prydnad skulle hänga på samma gren. Olika det där. UPP eller samma gren.

 Ha en fin fortsatt dan före dopparedan

och en riktigt...

GOD JUL

Må gott

I´ll be back.

Julgranen införskaffad

Ryggskott... så in i vassen himla jätteont. Hur mycket julstämning får man med det... INGET ALLS kan jag tillägga.

Fredag förra veckan, bar jag på N och jag kände att det inte blev bra. Vårdade ryggen med värme och rörelse. I torsdags, när jag satte mig i en kall bil... för kallt var det... för att åka hem och rasta Julia vid lunch... höll jag inte på att ta mig ur bilen. Jisses vad ont det gjorde och att sedan sitta på möte när jag kom åter till jobbet...gjorde inte ryggen bättre. Natten mellan torsdag och fredag, sov jag inte en blund. Jag var upp och duschade varmt mitt i natten, men det hjälpte föga. Igår hade jag tens-apparaten på mig hela dagen och idag är jag aningen bättre... jag skriker inte när jag rör mig och jag kan sitta utan att det ser ut som om jag sitter framåtlutad och ska göra "stora A". Jag börjar se ut som en normalt fungerande kvinna i sina bästa år... Bara det är värt hur mycket som helst.

Idag har T köpt en julgran och den lastades in i hans pyttelilla bil. "Det går toppenfint" säger han. Bättre än att ta min bil och lyfta ur hundburen. Så... idag har han haft en Wunderbaum, modell jättestor i bilen och på fredag kommer N för att hjälpa oss att klä den... granen alltså... inte bilen. Gäller att förtydliga så det inte blir syftningsfel.

 

Nu fortsätter vi lördagen med viktigheter... och i kväll ska vi dricka lite glögg.

Må gott

I´ll be back

Svårt att hitta julstämningen

Just nu... orkar inte se nyheterna. Det är för mycket skit i världen jag inte kan påverka, utan jag blir så illa berörd över det jag får till mig att "det räcker nu". Jag går in i min lilla värld... den stora är för grym och brutal för att jag ska klara av mer. 

I min lilla värld, spelar jag julmusik, för att få julkänsla. Det går "så-där". Den där känslan vill liksom inte infinna sig. Jag trodde att jag skulle bli lite pepp om jag läser andra bloggar. DET blev jag inte. Tvärt om... Jag fick dåligt samvete för att jag inte bakar, dukar vackert, "vårdar min hud" eller har nya fina adventskläder. Så det får vara så ett tag... 

Jag har i alla fall tagit fram lite julpynt. Det som saknas är julgranen, men det får vänta tills dagen innan julafton. 

Inte blev det bättre av att jag i fredags tappade bort mina gamla ärvda skinnhandskar. De som är mjuka och perfekta när jag ska hålla i Julias koppel. Jag gick och fräset över detta och igår, när T var ute för att fixa något kom ett sms... "Är det dessa Du letar efter" skrev han och där... i framsätet på passagerarsida låg de. Dagen blev aningen lite bättre... 

Jag har slagit in paket... Något litet kvar...

Uppenbarligen har liten flicka varit snäll så tomten har sett till att det finns till henne på julaftonen.

Så har vi haft Bill här... Han kom igår och återbördades till sin "riktiga" familj på eftermiddagen idag. Nyduschad och klorna klippta. Han gjorde inte många knop här. Han är ju en liten farbror nu. 8,5 år är han och när han kommer... gosar han ned sig i sin bädd och lägger upp läppen på kanten. Där ligger han och njuter tills det är dags att äta eller gå ut och göra toalett. Himla bra sätt att spendera en dag på när världen är grym och kall.

Inte ens "The magic forest" i Stadsparken kan få mig på julhumör. Vet i katten vad som ska till för att jag ska känna mig peppad för en av årets största högtider. Jag känner bara stress och oavsett vad jag gör eller inte gör, får jag dåligt samvete. Kanske är för att jag jobbar heltid och pluggar halvtid och har ytterst lite fritid. Det är "bara" en uppsats kvar... sedan ska jag vara ledig när jag är ledig.

Nu ska jag äta en lite pepparkaka med apelsinsmak. Det kanske slinker ner två eller fem. Allt för att hitta julstämningen så här den andra advent.

Må gott

I´ll be back.