Julafton... stilla, gott och "lagom".

Det blev julafton och den firade vi med sonen och hans familj. N "kroknade" innan lunch, så den åt vi när hon sov... mat kan man ju alltid äta när man vaknar.

Mina föräldrar var inte med, och det kändes lite konstigt. Mamma fyller år och julafton, det brukar ju firas dubbelt, men inte i år.

Vill dock önska...

STORT GRATTIS

på

FÖDELSEDAGEN

I år skippade vi julmaten och ska jag vara ärlig, det var inget jag saknade. Julskinkan landade på vörtbrödet jag åt till frukost, det var det viktigaste.

Allt blev stilla... ingen Kalle Anka eller stress. Sonen landade i soffan när vi dukade undan. Han hade ju fixat med såsen till filén, det var ett uppskattat och gott bidrag.

Julklapparna delades ut när N vaknat till och ätit lite... 

Juldagen... idag... åkte vi till mina föräldrar. Jisses vad det snöade och någon hade "missat" att riksvägen skulle plogas.

Vi åt... nu blev det, de bästa från julbordet... Skinka, lax, rödbetssallad, brysselkål och lite goda såser. Lite kakor och choklad till efterrätt...Jag behöver inte mer för att vara lycklig.

Julia fick springa av sig i snön... det behövde hon få göra... Springa i djup snö och "snuffa" på nya dofter.

 

Nu har vi kommit hem... En resa som normalt tar 45 minuter, tog nästan 1,5 timme i oplogad väg... Nästan alla höll avstånd och det var svårt att köra snabbare än 70... De som inte visste hur man håller avstånd  och anpassar farten efter väglaget, var alla män... alla med stora skägg, dyra bilar och uppenbarligen odödliga. 

Julia ligger i sin bädd och gör det en liten dobermannflicka är bra på när man är trött. Ligger under fleecen och suckar ljudligt.

Må gott

I´ll be back