Jag är världens stoltaste farmor till det vackraste jag någonsin sett. Liten N, som med största sannolikhet kommer bli längre än jag. I fredags fick jag hålla i henne för första gången och jag kunde inte hålla tårarna tillbaka.
Jag önskar jag kunde hänga hos sonen, F och N hela tiden men det går inte... tror inte att de vill ha mig inneboende, så när vi inte var där, var vi hemma. Julia letade solfläckar att ligga i och jag pluggade. T han fixade med markservicen.
I kväll är det derby på Behrn arena i Örebro mellan Örebro och Degerfors. Röken av från de bengaliska eldarna ligger tät i parken utanför oss och jag lovar, det finns inte en parkeringsplats att uppbringa i stan. Ljudnivån från hejarklackarna är så hög att vi fått höja ljudet på tv;n för att höra vad som sägs.
Nu... lägger jag ner pluggandet och tittar lite på tv.
Må gott
I´ll be back
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...