Vad är det som händer i vår värld. Det är så otäckt att jag måste prata om "rosor" för att inte gå sönder. För så är det... när något blir för mycket, för otäckt eller för påtagligt, pratar vi om "te och rosor" eller något annat som är vänligt. Det gjorde jag igår. Två vänner från jobbet kom över på middag och vi startade med läget i världen, till att gå över och prata om vänliga saker och att kategorisera fisar. Ytterst viktigt och framkallande av höga skratt.
Idag är sista vardagen på sportlovsveckan och Julia och jag har tagit det lugnt. T åkte till jobbet vid 05.30 och då lallade jag upp. Har bäddat rent, tvättat och hängt ut på balkongen. Nu är T på väg hem och det blir gårdagens middag till lunch. Med andra ord, rester. Jag lovade både Z och E att de ska få receptet... så det ska fixas också.
Nu har Julia dragit igång stora "klien"... himlars vad det kostar på att få igång den. Vår ungerska prinsessa är stor. Hon är som en liten dobermannpojke i storlek och hon väger 38 kilo muskler, och när det är dags att klia sig, hukar hon sig och tar hon fart,
Dags att värma "Tantpajen". När sonen var sex år, berättade jag för honom att vi var bjudna på middag hos en av tjejerna på jobbet. Hon var 43 år då. Hon bjöd på denna paj. När vi åker hem, säger sonen... "mamma, det där var inga tjejer, det var tanter och det var en god Tantpaj".
Nu lunch.
I´ll be back.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...