Då har vi gått in i höstmånaden september. Lite vemodigt men också skönt och i morse upplevde jag luften som lite högre, klarare och inte som att vandra runt i en plastpåse.
För precis tio år sedan hade vi liten Böna vid vår sida. Den Ukrainska prinsessan som vi först hade på foder, för att två kullar senar bli vår egen BrunaBöna. Hennes kennelnamn var Ak-Yar Toyota och det skulle vara kul att veta om kenneln fortfarande är igång, med tanka på situationen i landet.
Idag... tio år senare, har vi vår svarta ungerska prinsessa. Samma ras... men annan färg och ett helt annat uttryck. Både innerligt vänliga och den ena, Bönan, en liten dobermann medan Julia är en stor tjej. Det skiljer ca åtta kilo muskler på dem.
På ön idag har det visat sig en liten gul kvittrande fågel som jag tidigare inte sett. En liten snabb rackar som flyger mellan ön och stenarna lite längre ut.
Så kom hägern förbi. En stor rackare som inte direkt kvittrar utan skränar över sjön. Igår var den osams med en annan häger och det vrålades och flaxades i vattnet.
Nu har vi kommit hem och har lite att tvätta. Middag står också på listan. Det gillar jag... äta.
Må got
I´ll be back.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...