Skrapa först... slipa sedan

I morse for T och sonen till sonens och F;s hus på höjden för att fortsätta "operation skrapa och slipa golv".

Jag och alla tanter stannade hemma. Julia som löper och gör så att golven ser ut som hos en slarvig slaktare får definitivt inte träffa någon yster liten frallapojke så det blir någon tjuvparning. DET vill vi INTE var med om.

Dagens uppgift för mig var att fixa mat och åka dit med. Det tycker jag var en bra uppgift, för skrapa och slipa golv tillhör inte någon favoritsysselsättning...

När jag kom till "huset på höjden" var mina föräldrar där och inspekterade... och självklart hade de svårt att låta bli att fixa lite i trädgården...innerligt uppskattat.

T och sonen slet sig svettiga. Alla golv måste skrapas innan de kan gå på med slipmaskiner och det är inget lätt jobb. Färg och fernissa från 1939 är banne mig det segaste som finns... massor med go linolja som lätt kladdar in i slippappren. Så... skrapa först för att slipa sedan.

 

 

Liten Bill hittade en fantastisk solhörna som han lade rabarber på... Det är hans grej... sol och värme. Jamen kan man bli annat än kär i den lilla frallapojken med hängande läppar och ögon fulla av kärlek. Han bryr sig inte om slipdamm eller att det låter från diverse maskiner runtomkring... han har sin solfläck och då är han nöjd.

Nu har jag två dobermannflickor att gå ut med... En som på fullaste allvar anser sig vara grandios och snyggast i världen... och den andra som med fnysningar försöker styra upp den grandiosa ungerska prinsessan... och om hon inte fattar... kan rya i så både T och jag håller på att få hjärtstopp.

Må gott