Buffén var ju uppdukad

Himla konstig vecka.

Ena stunden haglar det och spöregnar för att en morgon vakna med snö så här mitt i maj och andra dagar skiner solen som en tok men det blåser "smågrisar" i byarna.

Själv börjar jag räkna mig till de friskas skara och jag hoppas det håller i sig så det inte kommer någon "våg nr 4".

 

Vår lilla svarta dobermannflicka däremot är en riktigt skithund och i veckan fick T åka och köpa medicin och specialkost. Så blir det när man inte kan låta bli att äta fågelskit. Varje år måste vi städa ön från gåsskit under april och maj månad (varje gång vi kommer ut). Vi missade tydligen en riktig smaskig skit som "skitätarJulia" inte kunde motstå. Buffén var ju liksom uppdukad, så varför inte ta för sig ordentligt.

Detta straffade sig då det kom från två håll och nu måste fröken få specialkost och vi måste bli noggrannare i skitstädningen.

Liten Julia har under veckan sökt tröst när hon mått dåligt. Då kommer hon och lägger huvudet i knät eller på en axel...

...eller kryper ner till Savannah. Varför ligga i egen bädd när man kan ligga hos Savannah. Det var väl kanske inte alltid uppskattat, så Savannah gick till annan bädd, men Julia hängde på som ett plåster.

Den här helgen har vi inte kommit till Paradiset. Blåser 14 sekundmeter i byarna och regnar och solen skiner om vartannat och det är bara 10 grader varmt. 

Så... växterna som ska till Paradiset (mer finns hos mamma och pappa) står på balkongen och väntar på båtfärden.

 

Den som väntar på något gott... väntar alltid för länge.

Må gott