När vi bodde i plupphuset hade jag en runda på ca 5 kom (den korta) och på 9 km (den långa) som jag ofta gick med Snyggingen och Bönan. Kan sakna att gå där.
Idag fick Julia bli med på den rundan.
Sedan hennes vapendragare Savannah fick somna in (ett vänligare sätt att säga, dö) har Julia blivit mer nära oss. Mer lyhörd för vad vi vill och mer bunden vid oss. Det är både kul och sorgset då vi varje dag saknar Savannah men är glada över den kontakt vi fått med Julia.
Julia har just gått ur sitt löp och den hormonpåverkan som det innebär håller på att släppa sitt grepp om "the Divine".
I morgon väntar nya äventyr... Typ... fars-dag.
Må gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul att Du har lust att skriva några ord...