Snart åtta år och börjar bli grå i näbben

 

 

 

Vi for till Paradiset idag och med oss hade vi virke till en brygga vi ska ha utanför gäststugan. Vi fick inte med oss allt, utan vi tog det vi fick med på takräcket. Det ska ju liksom ner till bryggan... i båten... över sjön... upp på bryggan och till förvaringsupplägget. Då får det bli lite i taget så vi inte "knäcker oss".

 

 

För... det är inte bara på ditresan vi har packning... även hemresan är det fullt i båten. Vi har en skräphög sedan förra sommaren då vi rev panel. Denna skräphög skulle vi eldat upp i vintras... på isen... men nu blev det ingen is och skräphögen ligger kvar... OCH SYNS ÖVER HELA SJÖN och det retar mig till den grad att jag inte orkar se den längre.

 

Vi har fått lov av markägaren (på land där vi lägger båten) att få lägga vårt skräp i en hög på ett gärde och han eldar upp det när det är dags... Så... nu förpackas vårt skräp och körs över sjön... för att bäras till skottkärran och rullas till gärdet... Jomensåattdetärintebara...

Vi tar det i omgångar... två buntar samt två plastkassar åt gången... för att inte "knäcka oss". Så får det bli tills högen är ett minne blott.

 

 

Idag har Bönan sprungit med pinne i munnen i stort sett hela tiden vi var i Paradiset... Uppenbarligen en syssla värdig en dobermanntant i sina bästa år.

Hon börjar bli "lite grå i näbben" vår lilla Ukrainska flicka... Hon blir åtta år i sommar... och är mamma till två kullar.

Ni som läser min blogg och har en valp efter vår lilla flicka... Jag skulle bli jätteglad över ett livstecken... Det är inte vi som är uppfödare till Bönans valpar och har ingen aning om var valparna hamnade. Bönan har bott hos oss till och från sedan hon kom till Sverige och efter det att hon fått sina kullar har hon flyttat hem till oss på heltid. Som sagt... jag vet i dagsläget inte var hennes bäbisar finns och hur det går för dem... eller... nu ljuger jag lite. Jag har träffat Greta från första kullen... en svart liten skönhet som jag tror bor i skåne. Jag har träffat Douglas, bror till Greta och jag har snabbt träffat en brun lite pojke från sista kullen som jag tror bor i huvudstaden. Jag har bilder på två bruna tikar från sista kullen - Savannah och Ambra som bor ca åtta mil nordväst om oss... och dem hoppas jag få träffa inom en överskådlig framtid.

 

Bönans "riktiga" namn är  AK-YAR TOYOTA men lystrar till Tanya... Hon kallas här på bloggen för Bönan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu... dags för lite kvällsmat.

Må som godis... jättegott.

Ett nytt flaggfönster till Paradiset

 

 

Det här behövde vi... Äta bullar, dricka tee från vida djupa koppar och vara "lediga"... Eller... jamennivethurdetär... ju...

Vi gör massor... Paradiset är öppnat och där är massor att fixa med. Inga 30 varma grader, men ändå rätt fint. Vi har varit ute både i går och idag med bra saker som vi behöver... Typ... fönster till sovrummet och andra viktigheter.

 

 

 

 

 

 

 

Liten Böna är lycklig när hon är i Paradiset. Hon lallar runt och har fullt upp med att kolla in allt... och då menar jag ALLT. Hon är ju vakthund och då går det inte att ligga på kudden när det hela tiden händer saker.

 



 

 

 

 

 

Så var det de där med flaggfönster... Vi har renoverat tre stycken med allt vad det innebär... linolja och drevat med lin... Nu har vi köpt ett måttbeställt...färdigmålat... och jag fick höra någon vänlig själ som undrade hur jag tänkte då... Inte linoljemålat fönster... men vet Ni vad. Förhoppningsvis håller detta fönster 25 år och då tänker inte jag renovera det... Då är det sonens tur... Vi måste börja njuta av att INTE göra allt... utan även lita på att det nya kan vara bra... så... om några år vet vi... och antingen sitter jag nöjd i Paradiset och tycker vi gjorde ett bra köp... eller så fräser jag och sa att "det var banne mig bättre förr".

 



 

 

Det är i sovrummet det nya fönstret ska in... Nu sitter ett 70 - talsfönster som inte riktigt passar in. Nu ska det bli som i övriga huset... Flaggfönster.

 

 

 

Nu är vi hemma och jag har just klämt 5 km... dock inte springande, men i rask takt. T har klippt gräset och är nu och handlar mat. Det ekade tomt i kylskåpet.

Må gott

Full av kärlek

 

 

Du som lever ihop med en katt... vet säkert vad jag menar.

Vi har en dobermanntant och en persertant... Tidigare hade vi två katter och två hundar, men av någon anledning tar livet slut och kvar är nu dessa två tanter...

 

I vårt hus lever vi på nåder... Vi lånar bara huset av TantKarin... persertanten... det är liksom hon som äger huset och så även oss.

Du kan aldrig bestämma över en katt... den bestämmer över Dig.

Om Karin fått för sig att ligga i en hundbädd... går ingen hund fram och tar den från henne... Inte ens en dobermann på 49 muskler vovve... INTE en chans.

Om Karin fått för sig att kolla vad som finns i hundens matskål... går inte hunden dit och äter förrän hon lämnat platsen.

Om T lägger sig i soffan... Går Karin dit och lägger sig PÅ honom... Han blir ägd av en katt...

 

Vår lilla perser... TantKarin väger inte många pannkakor... hon är tunn som ett löv även om hon får den bästa maten och mer därtill...men det är hon som bestämmer och det gör hon med "järntass".

Nu börjar hon bli aningen till åren... modiga 12 år är hon och inte många tänder kvar... men det är ändå hon som har högst rang i detta hem.

Hon är full av kärlek och vårdar oss när vi behöver... hon vaktar detta hus med stenkoll och hon talar om när hon inte är nöjd... och att ligga på altanen... är hennes bästa... 

 

 

 

 

 

Må som godis... jättegott

När solen lagt en strimma i soffan...

 

 

 

Här svänger väderleken som en flagga i storm. Igår, sol och vindstilla... idag kallt och skurar. Inte lätta att planera utegöra då, när det ena stunden är lite... med betoning på lite... sol, för att andra stunden regna.

Med andra ord... jag håller mig inne.

 

Vi fick besök av mina föräldrar som kom med "övervinternvårdadepelagonier". Jag är så himla glad över den hjälpen. Vi har ingen möjlighet att vinterförvara blommor, men det har mina föräldrar och nu kom de åter med de "förlupna" blommorna.

Det blev även en sen lunch eller tidig middag tillsammans med dem och nu har de åkt hem till sitt... mätta.

 

 

 

 

 

Så var det de där med vovvar i soffan... DET får inte vara några vovvar i vår soffa... FAST... kanske lite... på altanen... när solen lagt en strimma i soffan... Då... får liten Böna ligga där.

 



 

 

Annars är vår söndag rätt lugn... Inga måsten... T håller på att starta upp "Dolly" som stått sin vintervila i garaget. Eller rättare sagt, hon har stått flera år i garaget och knappt blivit körd. Vi ska visst ändra på det, för den lilla skönheten ska besiktigas inom en snar framtid.

Hon... för det är en hon... behöver byta en "givare" för isses vad varmt det är i kupen... Det är nog dags att fixa det... "Givaren" var ny för 47 år sedan... och det var ju inte igår.

 

 

 

Nu... fortsätter vi långsam söndag.

Må gott

Ännu ett steg närmare sommaren

 

 

Vi åkte till Paradiset... strålande sol och vindstilla. Vi har "krattat skogen"... inte för att vi har så mycket träd, men det är betydligt mer än vad vi har på tomten i stan... Där har vi ETT äppelträd.

Vi fick ordning på elen som varit avstängd hela vintern... och vi åt.

 

 

 

 

Badstegen skruvades på bryggan... Ännu ett steg närmare sommaren...

 

 

 

Nu ligger Bönan HELT utslagen och sover. Det är jobbigt att vara vovve i Paradiset.

T och jag har vilda planer på att äta lite mer... Det räckte inte med lunch och fika.

 

Må gott

 

 



Firat sonen

 

 

Jisses vad dagarna går fort och vad trött jag är på kvällarna. Uppdatering på bloggen är under all kritik och pollen i luften... jomensåärdetallt.

 

I veckan har vi firat sonen som nu är två år äldre än sin 23-åriga mamma... äm... hur det nu gick till.

 

 

GRATTIS

ÄLSKADE

BARN 

 

 

 

 

Liten Böna var med på kalaset och titta noga... HON LIGGER I SOFFAN!!!

F;s mamma bjöd upp henne... Bönan smög upp, hon tittade inte på mig eller T... för om vi inte ser vad hon gör så är det uppenbarligen ok... OCH om hon inte ser att vi ser... är det också OK... Bönelogik...

Så... där låg hon mellan F och F;s mamma... mycket nöjd och vi lät henne. Hon vet dock att hemmahemma gäller soffan och sängen inte för vovvar...äm... Det gäller INTE soffan på altanen, där ligger hon när solen kommer åt.

 

 

Nu fortsätter vi med att ta tag i en lördag.

 

Må som godis... jättegott

 

 

 

Ett Paradis öppnat

 

 

Idag gjorde vi DET... jojo... vi lade i båten och tog tillbaka vårt Paradis från Kung Bore. Inte för att det varit mycket is i vinter, men den is som varit hade raserat kajen på tre ställen... Den, isen alltså, hade flyttat en sten på över 100 kilo, flera meter från vattnet och upp på land. Det är krafter det.

 

 

 

 

Liten Böna mår idag bättre och hon sprang som en liten tant på rea... Det gick undan mellan träden och ibland lade hon sig på solstrimman och njöt.

 

 

 

 

 

 

 

Så... nu är vi på plats... Vi har öppnat Paradiset för denna säsong och nu kan inget annat än väderleken stoppa mig från att åka dit, varje ledig stund.

 



 

Nu är vi hemma och det hettar lite i kinderna av solens strålar... Jag fortsätter "odla mina fräknar" och har nu så mycket att jag slutat räkna dem.

Må som godis... Jättegott.

Krasslig Böna

 

 

Nu håller hela naturen på att formligen explodera och min pollenallergi är INTE att leka med. När jag vaknar ser det ut som om mina ögon ersatts av vindruvor med smala springor i. INTE snyggt alls. Fast efter ett tag i duschen brukar det lugna ner sig och jag kan göra mig presentabel. Jojo... det tar tid att renovera ruiner.

 

Äppelträdet (Katja) är full i blomknoppar... eller full och full... Trädet är inte så stort, men vi ska nog få mer än 11 äpplen. Det fick vi i fjol och det var rekord.

 

 

 

Bönan mår väl inte tipp - topp idag. Hon väckte oss strax efter 06.00 i morse och ville gå ut... Det var tur att vi lyssnade på liten dobermanntant för hon har fått en släng av magsjuka och vände ut och in på HELA maginnehållet.

Så... idag blir det ris och kokt kyckling för Bönan och när hon inte vilar, sover hon. Fast... senaste promenaden... var stora sniffen igång och hon spårade igelkott. Hon kanske är på bättringsväg ändå.

 

 

Nu väntar middag...

Må som godis... jättegott.

Dagens första skratt

 

 

Jag älskar kreativa människor som utan att de vet det glädjer min tillvaro. Har insett att jag tänker oerhört mycket "vridna tankar" typ det karaktären Astrid Höök säger högt. T tycker även att jag till utseedet påminner om Astrid... Äm... så... Får ta ett snack med honom om det.

 

Idag har en hästägare fått mig till dagens första skratt... Innerligt tack...

 

 

 

 

 

Annars... fortsätter 1 maj med lite nostalgi... För ett år sedan hade vi fortfarande två hundar. Två vackra dobermann som låg på golvet i solen på altanen.

Idag, har vi en kvar... Snyggingen saknas mig fortfarande mycket och vissa dagar är mer påtagliga än andra... Idag är det inte sol på altanen... inte just nu i alla fall... och vi kan ännu inte ha pelargonierna där ute annat än dagtid... på altanen alltså. Aningen för kallt.

 

 

Nu... fortsätter vi med full mundering in i månaden MAJ...

Må som GODIS... jättegott.