För åtta år sedan...

 

 

 

Onsdagkväll för åtta år sedan åkte vi och hämtade vår Snygging... Åke... Han var då färdig sedan två veckor tillbaka... klar att "flytta hemifrån" och få en ny flock.

Från första stund charmade han oss och det var väl tur för ISSES vilken dominant vovve. Dominant men vänlig, ytterst vänlig. Det var många gånger vi (läs jag) höll på att ge upp och skänka bort honom till någon förbipasserande mindre vetande. Då... när jag blängde på honom och fräste att "nu får det vara nog"... gick han över från ifrågasättande obstinat och ytterst dominant till att vara charmtrollet SnyggÅke och han var förlåten.

Så höll vi på i tre år... då landade han... och blev lugnare... Fast det ska gudarna veta... en okastrerad, dominant hane... det är inte någon "walk in the park"... det är jobbigt, himla jobbigt... men när han väl landar... finns det inget bättre.

Igår var M hos oss... och vi satt och jobbade vid datorn... då säger hon... Du... Vilken ynnest det varit för Dig... att få äga den vackraste hanhunden i världen... och så är det... en ynnest.

 

 

 

 

 

Nu... idag är jag ledig... Tog ut tre dagar kompledigt och det var/är välbehövligt. Så... idag har Bönan och jag klämt åtta kilometer i strålande solsken. Nu ligger hon och vilar på maten. Det är viktigt. Mat och vila.

 

 

 

 

Har också målat sista lagret på två stolar. Nu ska de stå några veckor och torka innan jag kan sätta på klädseln på sisten och de går att sitta på. Linolja är ingen snabb färg att pyssla med. Tålamod och ännu mer tålamod är vad som behövs.

 

 

Nu ska jag ta tag i en tvätt att hänga.

 

Må gott