Räddad från en snabb död...

Igår när jag gick i parken utanför vårt hus höll de på att klippa gräset... Under en av kastanjerna såg jag ett frö som tagit sig och en liten kastanjplanta hade kommit upp i gräset... Försiktigt drog jag upp den... ville rädda den från en säker död då jag var övertygad om att mannen på gräsklipparen inte skulle se det lilla trädet som letade sig upp i gräsmattan...

Jag tog in den lilla plantan...

 

 

... och tog med den till Paradiset. Hade bokat en träff med T på bryggan efter hans jobb. Ville utnyttja kvällssolen och äta middag på uteplatsen i västerläge.

Den lilla plantan planterades intill kajen och jag misstänker att jag räddade den från en snabb död av gräsklipparens vassa blad mot en långsam tynande död i Paradiset. För isses... det ska Ni veta... vi försöker plantera allt möjligt där ute men det är nästan inget som överlever första vintern... eller sommaren heller för den delen.

Det är för det första en annan växtzon än inne i stan... eller på fastland... För det andra är det väldigt mager jord och för det tredje... det kan blåsa småspik och då gäller det att vara tålig.

Nu får vi se om den lilla kastanjen klarar sig... OM den gör det... kan kanske mina barn-barns-barn sitta i skuggan under den och njuta och tycka att det var ett smart drag att rädda den lilla plantan... ta den över sjön...plantera den och vattna den varje sommar tills dess rötter är så långa att de når ner till vattennivån.

 

 

 

 

Julia och Matilda hade som vanligt en himla fart... Bill tar det mer lugnt och ligger mest och "ljunar i solen"... även om det kan bli fart på honom med ibland, så är det flickorna som har mest spring i benen.

Det ser värre ut än det är... Julia är försiktig med Matilda... Skulle nog tro att det är Matilda som är den tuffaste av dem två... och hon kommer undan med mycket då hon är så attans söt...

Vi fick dock stoppa dem då Julia i triumf bar runt Matilda i nackskinnet.

 

Gör man så... Bär runt sina mindre vänner i nackskinnet (även om det är de som börjar) får man (läs Julia) veta av husse att "om man är stor ska man vara snäll och lugn". Julia lyssnade... men Matilda lyssnade inte... hon är ju inte den stora...så hon fortsatte busa...

 

 

 

Efter att ha vattnat Paradiset åkte vi hem... Det har visserligen regnat men inte lika mycket som i stan och det var kruttorrt i krukorna.

Nu håller vi tummarna för den lilla plantan... och för att vi får fint väder resten av sommaren. Regn... ja tack... men bara på nätterna.

Må gott