Andra advent och sällan någon numera säger "PROSIT"

Det är en udda andra advent i år.

Normalt har vi vänner på fika till och från under alla adventsfiranden, men i år är vi mest ensamma sånär som på sonen och F och Sofie (grannen från Boden) som kommer över ibland. Så får det vara i år, ett konstigt år med ett litet jävla (ursäkta ordvalet) virus som lamslagit moder jords invånare. Om jag råkar nysa, vilket jag ofta gör pga pollen, hyacinter, röda tulpaner, damm och hundar med underull, ja listan kan göras lång...får jag livrädda blickar av "paria" och jag får tusen gånger ursäkta mig och förklara att det är allergi... sällan någon numera säger "PROSIT".

Årets "julgrupp" är fixad. Som oftast olika lila, bruna och rosa orkidéer. Detta för att så fort en hyacint slår ut, måste den avvisas från hemmet. Himla tråkigt då jag gillar hyacinter, men så länge de är i knoppstadiet går det bra. Jag har även aningen svårt för julstjärnor. Har aldrig hittat någon fin, utan tycker de ser mest dystra ut. Julros älskar jag... men jisses... de små ljuvligheterna kräver kalla rum och det har vi INTE. Så... amaryllisar och orkidéer får det bli.

Vi kan heller inte hälsa på alla våra kära utan några får paket på posten i år... Himla tråkigt men så får det bli.

De flesta julklappar klickar vi hem från nätet. Även det tråkigt, men nödvändigt och jag är innerligt tacksam för att det går att göra det, men jag saknar julhandeln... julmusiken som slingrar sig ut i alla butiker och de stressade men fantastiska människor som jobbar i affärerna och som med ett leende önskar mig "god jul" när jag både kommer och går och som så långt det bara går försöker hjälpa alla människor att fixa den perfekta klappen.

Nu har jag julklappsinslagning i matsalen och jag har julmusiken på. 

T är just nu och låter Julia springa av sig på den nedlagda golfbanan och jag har en kalops  att börja fixa med. Idag är det muminoutfiten som gäller. Gråruggigt och inte en snöflinga så långt ögat når. 

Må gott

I´ll be back.