Virrvarr i Paradiset

 

 

Efter två dagar i Paradiset är vi lite trötta. Vi har hunnit mycket och det känns himla roligt. Det har under en längre tid inte synts det vi gjort, men nu händer det saker.

 

Vi behövde ett nytt matbord inomhus till Paradiset. Det var inte det lättaste, för vem säljer matbord i storleken 175 x 70 cm. INGEN... jag lovar. Jag har flängt runt både i möbelbutiker, typ ALLA och scannat nätbutikerna och ingen kunde leverera ett sådant bord som vi ville ha. Så... vad göra... Jojo... göra själv. Så fick det bli och nu är det klart... ÄNTLIGEN färdigt och jag... vi... är himla nöjda.

Det blev ett svetsat stålunderrede och en skiva med Sigvard Bernadottes Virrvarr, den ljusaste skivan. För att inte göra bordet så "tungt", lät vi skivan "sväva" över stålunderredet. Sådär ja... ett litet bord i ett litet Paradis.

 



 

 

Vi har även börjat sätta in renoverade fönster. Även detta ett lite krångligare moment än om vi skulle göra det hemma.  I höstas tog vi hem fönstren över sjön för att lämna in till snickare som skulle byta ut allt som var dåligt... Det var mycket det. Sedan ska fönstren tillbaka och målas. Nu så... har vi fått dit ett.

 

 

 

Ett annat slipas och har idag fått första lagret linoljefärg, utspädd  med terpentin. Det är själva grundfärgen. På torsdag kan jag nog måla igen.

Vovvarna har njutit av att vara i Paradiset när det är så himla varmt. I stan stod värmen och dallrade mellan husväggarna men i Paradiset kom en svag bris.
Snyggingen har vandrat mellan filten på land och det svalkande vattnet.

Bönan som INTE gillar att bada har kommit på att det är himla trevligt att stå på kanten och bli nedskvätt. Hon vrålar ut sin glädje när någon tar sig tid och skvätter ner henne. Men att gå i vattnet... BIG NO NO.

När vi inte renoverade, skvätte vatten eller byggde bord, roade vi oss med att mata fiskarna. De vet att uppskatta torrt bröd.

Nu go´vänner... ligger det två nyduschade och trötta vovvar i sina bäddar och jag har planer på att kika på tv. T sitter redan och zappar vilt.

 

Må gott

 

Svart Stockros

 

 

För två somrar sedan fick jag frön från Stockrosor. Det var frön till vita, rosa och svarta stockrosor. Jag planterade dem på bumsen och förra sommaren kom det upp en ynka planta. Den lilla ynka plantan vårdade jag ömt och i år... har den börjat blomma. Den är inte ynka längre utan den högsta plantan i rabatten och det är en SVART Stockros. I vissa lägen är den bäcksvart medan i andra, djupt purpur.

Jamen va... kom inte och säg att jag inte är färgglad.

 



 

 

Nu go´vänner har T ÄNTLIGEN kommit hem och det är dags för kvällsmat... Melon.

Må gott

Nu är hon tillbaka

 

 

 

Igår... blev jag lämnad. Först åkte T, till skåneland för att gå på bröllop. Jorå, så är det. Han åkte ensam ner. Vi gjorde det valet att inte lämna vovvar hos vovvevakt.... jajamän, vovvar *håller upp två fingrar i luften för att förtydliga* för Bönan har kommit tillbaka.

En tjej på jobbet har erbjudit sig (sänder en tacksam tanke till K) att vara vovvevakt. MEN... vi visste inte hur i tiden Bönans löp låg och därmed visste vi inte om det handlade om en eller två vovvar... eller hur UNDERBAR Bönan skulle vara. K har egna vovvar, varav en pojkvovve med ALLA kroppsdelar kvar. Vi ville inte utsätta K och hennes familj för detta.

Så... igår åkte T, ensam ner för att gå på bröllop... Lite senare åkte sonen till utomlandet för att njuta och ha kul. Jorå... här sitter jag i min ensamhet.

Fast... igår... kom hon... den fantastiska Bönan. Efterlängtad av fler än Snyggingen och doftande som bara en "nyss-löpt-färdigt-tik" kan göra... Snyggingen är lyrisk och har ingen högre önskan än att få göra det en vovvegrabb med alla kroppsdelar kvar vill och kan göra. Bönan - hon fräser till och Snygginen lägger sig platt... med bedjande ögon. Det har han inget för. Bönan vill inte. Så är det bara, men underbar är hon.

 

Bönan kom inte ensam farandes i bil. Hon blev skjutsad av sin "på-riktigt-matte" och lillemannen. Jamen va... en liten kille, inte det minsta rädd för vovvarna. Kom de för nära, puttade han på dem och talade om var skåpet skulle stå och det var bara för Snyggingen och Bönan att lyda.

 



 

 

 

 

Idag... insåg jag att det skulle bli en varm dag och att vara kvar i stan lockade inte. Jag har aldrig varit ensam med båda vovvarna i Paradiset tidigare och hade inte en aning hur jag skulle fixa att lasta båten och färden över. Men... jag hade bestämt mig för att göra detta och det gick HUR BRA SOM HELST... Vovvarna förstod att det inte gick att tjafsa eller vara lite olydiga, utan löd minsta lilla vink eller kommando. Jag var så himla lycklig när jag satt i båten ensam med två stora vovvar och allt gick bra.

Att göra det med SnyggÅke vet jag går bra när jag är ensam... men med två... Som först måste ligga och vänta på bryggan när jag öser båten, packar den och efter det får de hoppa i. Båda låg fint på bryggan och väntade medan jag gjorde allt klart.

 

Det var en jättefin dag i Paradiset. Vindstilla och varmt... Snyggingen och jag gick i vattnet och plockade sten, medan Bönan sprang på land och voffade om det gick för långsamt eller om hon blev varm och ville att jag skulle skvätta vatten på henne. Misstänker att det bara är en tidsfråga innan hon bestämmer sig för att börja bada.

Nu... är vi hemkomna och båtfärden hem gick lika bra som dit. SnyggÅke och Bönan ligger i sina bäddar och sover. Det var en jobbigt dag för de små liven.

I morgon kommer T hem och halva ordningen är återställd... Sonen är ju fortfarande i utomlandet och det är några dagar kvar till han kommer hem och kramar på sin mamma.

 

Må gott

 

 

 

 

Mat och Kramar i den ordningen

 

 

Idag började T:s semester. Tror inte han har förstått det än... Han har farit runt i hela huset och fixat sedan 07.00 i  morse. Inte för att jag har något emot det, men jag misstänker att han snart sover middag. och först efter den lilla luren förstår han att semestern är här och att vi inte har bråttom.

 

Igår gjorde jag gratulationskortet till bröllopsparet. Det blir lite "kladd" först, innan jag satte mig ner och gjorde klart allt.

 

 

Igår kom även sonen förbi... MAT... var högst upp på hans prioriteringslista, KRAMAS var högst på min. Det blev en bra kombination. Han åt först och jag kramade honom sedan.

 

Nu go´vänner är det dags att måla ett fönster.

Må gott

Sommarslips och Bloody Butcher

 

 

Jamen vet Ni hur svårt det är att hitta en slips... På en skala... SKITSVÅRT. På lördag är det bröllop. Det är T:s systerdotter K och hennes Jonas som har sin stora dag och då ska T skrudas i slips... äm... jo... han ska ha mer än slips för HUR skulle det se ut om han endast kom i slips... 

 

T har många himla fina slipsar och jag gillar bäst de med "amöbor"... eller som det på riktigt heter... Paisleymönster, men... de är alla, även de som inte är med amöbemönster i murriga färger... höst och vinterslipsar med andra ord, så... en sommarslips skulle det bli och siden var ett krav.

 

Jaha, skillnaden på Siden och Silke då... Silke är tråden och Siden är det vävda tyget av silketråden.

 

Jag fick den stora uppgiften att införskaffa slips. T jobbar denna vecka och "hinner inte". Jag for runt till banne mig varendaste butik som kan tänka sig sälja slipsar och det där med "sommarslips" var inte det lättaste efter studenter och midsommarbröllop. MEN jag hittade en som gick igenom T:s kritiska ögon...

 

 

 

 

 

Idag... nu på morgonen, står regnet som spön i backen och jag behöver inte vattna tomatplantorna. Alltid något positivt med ett morgonregn.

Våra Bloody Butcher - tomater är de som är längst gångna i mognaden. En har redan ätits upp av mina föräldrar som fick nostalgitrippar till barndomen när de delade den lilla röda solvarma ljuvligheten.

"Så här god tomat har jag inte ätit sedan jag var liten" sa min mamma.

 

Salladen fick vi i tisdags levererad, nyplockad från föräldrarnas grönsaksland och den passade perfekt till det grillade vi åt igår. Misstänker att vi inte kan grilla ute idag. Aningen blött från väderleken.

Snyggingen... isses vilken trötter.

Igår efter ett lydnadspass i trädgården, en redig promenad med både stora och lilla A och en balja mat som topping, var han bortom det vakna. Han bäddade rätt täcket, lade sig, suckade djupt och somnade.

Kan tillägga att han sover fortfarande.

Må gott

Det där med rena fönster

 

 

 

Jag har givit upp köksfönstret... eller rättare sagt, jag har givit upp ALLA våra fönster förutom takfönstret... eller... det har jag också givit upp.

Ute, vräker det ner ömsom sol, ömsom frömjöl, ömsom regn och HUR tror Ni fönstren ser ut då?!?! Jajamän, prickiga OCH randiga samtidigt.

Inomhus har vi två Tanter som "fönstershoppar" flera gånger om dagen med vidhållande fnysningar, slickningar och ibland fräsningar... HUR tror Ni fönstren blir att se ut då?!?! Jorå, de blir liksom panerad från två håll. Jag har givit upp att hålla rena fina fläckfria fönster och det är av ren självbevarelsedrift.

 

Vi har två fönster som inte Tanterna kommer åt. Det ena är fönstret på altandörren, men där har vi vovvar som står och kikar och jag lovar... de är inte bättre de. Kommer det en liten fluga, då har vi en låååååååååååååång Dobermannslick utmed hela glasrutan och en vovve vet inte riktigt hur lång nosen är vilket betyder att den duttar nospartiet mot glaset. Jorå... det fönstret har jag också givit upp. Då återstår bara takfönstret... DET har jag givit upp då det är så in i vassen marit att tvätta. Hm... inser att mitt liv blev aningen lättare. När jag inte ser ut längre, då tar jag vattenslangen och fönsterskrapan på utsidan och vispar runt lite. Vad gäller insidan... den tar jag (läs T) när fönstren börjar se ut som en stänktapet. När vi kommer till gardiner... I de fönster vi har gardier är de rena och välstrukna.

 

 

 

 

Nu go´vänner är det dags att fixa till utsidan... på mig själv och en slips till T. Jag har fått det stora förtroendet att införskaffa en ny slips. Vi gick igenom slipssamlingen igår, och de slipsar T har är lite "vintriga". Nu ska det införskaffas en somrig sidenslips.

 

Må gott

 

 

 

 

Potensgivarna och Rosmarinkryddade nötfärsbiffar

 

 

Jag har börjat läsa skönlitteratur igen efter ett uppehåll på tre år. Jorå... tre år. När jag läste B-kursen i specialpedagogik slutade jag läsa skönlitteratur. Då jag läste B- och C- kursen på halvfart (jobbade heltid samtidigt) tog det sina modiga två år. När jag var klar med min C-uppsats orkade jag inte titta åt en bok. Jag behövde få vila från läsning. I två års tid hade jag plöjt artiklar och kurslitteratur på både svenska och engelska och jag var innerligt trött på att läsa och vilade i ett år från allt vad böcker heter. Nu... nu har jag kommit igång igen.

 

I midsomras läste jag min första "nöjesbok" på tre år och igår började jag och avslutade jag min andra. Boken jag läste igår har legat till sig i flera år i vår bokhylla och nu var jag mogen att ta den.

Den boken kan jag varmt rekommendera.

 

POTENSGIVARNA av Karin Brunk Holmqvist.

 

Det är en stillsam bok och den är full av små glädjestunder och möjligheter till konnotationer. Boken handlar om systrarna Tilda och Elida som på ålderns höst bestämmer sig för att starta en postorderfirma. Jag kan se dem sitta i sina söndagsklänningar i soffan och dricka kaffe med en liten stark (i på tok för stora glas) tillsammans med nya grannen, byrådirektör Alvar Klemens. En byrådirektör måste enligt systrarna sälja många byråer innan man får kalla sig byrådirektör, det förstår de och efter tillräckligt många små i för stora glas, känns skinntofflorna vingliga i sulan och de glömmer att lägga tänderna i vatten när de går och lägger sig.

Byrådirektör Alvar Klemens är en frisk fläkt för systrarna, men han gör enligt dem tokiga saker, han planterar sina blommor i köksgeråd. Järngrytan på tre fötter ska man väl ha söndagssteken i och inte petunior. Han vattnar sina blommor med mer än bara brunnsvatten. Byrådirektör Alvar Klemens vattnar med något som får växtligheten att frodas utöver det vanliga och de djur som äter av blommorna eller dricker av blomvattnet, får en drift som får systrarna att häpna, så varför inte dela med sig och samtidigt tjäna en slant.

Vill Du ha 198 sidor stillsam njutning och underhållning, ska Du läsa boken Potensgivarna av Karin Brunk Holmqvist.

 

 

Jag ännu en bok av Karin Brunk Holmqvist som ligger och väntar. Den berättar jag om när jag läst klart.

 



 

 

Igår, hade jag en bokläsardag. Rörde mig inte så mycket alls... Snyggingen hade en sjusovardag och Tanterna likaså. Jag fick ett litet ryck och gick ut på baksidan och "rensade gräsmattan". Jamen va! Kan tyckas onödigt, men när gräsmattan är full i groblad (trodde länge det hette GRODBLAD, dom i groda) och gräset inte får plats, då är det dags att göra något. Tre hinkar rensade jag bort och det är mer kvar.

 

Kvällens middag... åt vi ute i trädgården, i skuggan på en fläck som inte har groblad.

Det blev rosmarinkryddade köttfärsbiffar, tomatsalsa och isbergssallad. Det var gott.

 

Rosmarikryddade nötfärsbiffar

 

* 600 gram nötfärs
* 1 äggula
* Salt och vitpeppar (efter smak)
* Färsk rosmarin (klipp en kvist, ca 10 centimeter lång, rensa av de små bladen och mal dem
   tillsammans med lite olja i en mortel)
* ½ deciliter vispgrädde
* Ströbröd (ca 2-3 matskedar)
* Smör eller olivolja att steka i

Lägg allt utom smöret/olivoljan som Du ska steka i, i en skål och gegga ihop.

Forma till biffar i den storlek Du vill ha.

Stek i stekpanna, precis som vanliga pannbiffar.

Gustavsbergs Gefyr

Nu go´vänner... fortsätter vi dagen.

Må gott

Bygger sittplats i norrläge

 

 

Efter en lördagkväll med underhållning från en liten radiokanal (som inte ens ligger i närheten av oss) och med fuldans till denna låt (som jag förövrigt förvånade T med att kunna hela texten till) och en regnig natt, vaknade vi i Paradiset till strålande sol och sjö blank som en spegel. Detta väder höll i sig hela dagen och jag kom på mig själv att gå och mumla "hur underbart är inte detta".

 

Radiokanalen vi lyckas få in i Paradiset är bland det roligaste vi har i medieutbud där på vår lilla ö. De spelar allt... jag menar ALLT. Vi kastas fram och åter i tidsrymden och hit och dit i gengrena. Vi stannar ofta upp och flinar igenkännande över en låt vi inte hört på himlars så länge och fuldanserna avlöser varandra till Snyggingens stora lycka.

 

 

 



 

Fotograferat med mobilkamera

Vid nio-tiden kom mina föräldrar till Paradiset. Så himla välkomna och väl mötta "i dörren" av Snyggingen.

 

När de kommer händer det MASSOR för liten Snygging att hålla koll på. Det är fyra personer som inte håller sig på samma ställe. Tillslut valde SnyggÅke att hålla koll på den där morfarn. Han höll på med det som är bland det roligaste Snyggingen vet - Gå i vatten och plocka sten. Jajamän, SnyggÅke älskar att rulla sten i vattnet och för varje sten vi plockar upp eller lägger tillrätta på kajen är han med och inspekterar.

T började bygga på den länge "pratat om" soffan vid trappen. Där ska vi sitta och njuta när det blåser pålandsvind från söder. Han man en liten sten i en sjö, har man alltid "pålandsvind" och vill man (läs jag) sitta i lä, då gäller det att det finns något att sitta på. Därför bygger vi en liten sittplats i alla vädersträck. Nu är det norrsidans tur att få sin sittplats.

Det ska bli en soffa med aningen lutat ryggstöd. Allt ska kläs in i lärkträ som med tiden kommer bli silvergrått.

Den gula hinken... Den är avloppstanken från diskhon som vi har inomhus. Den hinken rymmer en full ho och när vi har diskat, tappar vi ur vattnet i hinken för att tömma i blomkrukor och kryddväxtlådan. Det gäller att ta tillvara på allt vatten. Har vi en gång hämtat vatten från sjön, slår vi inte tillbaka det i sjön utan vattnar med det. Så... där hinken står, ska vi ha en lucka så vi kan lyfta ur hinken. Det kan tyckas jobbigt och omständigt, men det är det inte. I Paradiset är sådana uppgifter en form av terapi för själen. Allt är inte så självklart eller tillrättalagt. Det är en annan form av lyx.

Nu go´vänner är det dags att möta denna veckas måndag. Snyggingen ligger utslagen och då menar jag UTSLAGEN i sin bädd. Det är jobbigt att vara ett dygn i Paradiset och då måste liten vovve sova ifatt.

 

Må som godis... jättegott.