lördag 6 juli 2013

Nu är hon tillbaka

 
 
 
Igår... blev jag lämnad. Först åkte T, till skåneland för att gå på bröllop. Jorå, så är det. Han åkte ensam ner. Vi gjorde det valet att inte lämna vovvar hos vovvevakt.... jajamän, vovvar *håller upp två fingrar i luften för att förtydliga* för Bönan har kommit tillbaka.
En tjej på jobbet har erbjudit sig (sänder en tacksam tanke till K) att vara vovvevakt. MEN... vi visste inte hur i tiden Bönans löp låg och därmed visste vi inte om det handlade om en eller två vovvar... eller hur UNDERBAR Bönan skulle vara. K har egna vovvar, varav en pojkvovve med ALLA kroppsdelar kvar. Vi ville inte utsätta K och hennes familj för detta.
Så... igår åkte T, ensam ner för att gå på bröllop... Lite senare åkte sonen till utomlandet för att njuta och ha kul. Jorå... här sitter jag i min ensamhet.
Fast... igår... kom hon... den fantastiska Bönan. Efterlängtad av fler än Snyggingen och doftande som bara en "nyss-löpt-färdigt-tik" kan göra... Snyggingen är lyrisk och har ingen högre önskan än att få göra det en vovvegrabb med alla kroppsdelar kvar vill och kan göra. Bönan - hon fräser till och Snygginen lägger sig platt... med bedjande ögon. Det har han inget för. Bönan vill inte. Så är det bara, men underbar är hon.
 
Bönan kom inte ensam farandes i bil. Hon blev skjutsad av sin "på-riktigt-matte" och lillemannen. Jamen va... en liten kille, inte det minsta rädd för vovvarna. Kom de för nära, puttade han på dem och talade om var skåpet skulle stå och det var bara för Snyggingen och Bönan att lyda.
 

 
 





 
 
Idag... insåg jag att det skulle bli en varm dag och att vara kvar i stan lockade inte. Jag har aldrig varit ensam med båda vovvarna i Paradiset tidigare och hade inte en aning hur jag skulle fixa att lasta båten och färden över. Men... jag hade bestämt mig för att göra detta och det gick HUR BRA SOM HELST... Vovvarna förstod att det inte gick att tjafsa eller vara lite olydiga, utan löd minsta lilla vink eller kommando. Jag var så himla lycklig när jag satt i båten ensam med två stora vovvar och allt gick bra.
Att göra det med SnyggÅke vet jag går bra när jag är ensam... men med två... Som först måste ligga och vänta på bryggan när jag öser båten, packar den och efter det får de hoppa i. Båda låg fint på bryggan och väntade medan jag gjorde allt klart.
 
Det var en jättefin dag i Paradiset. Vindstilla och varmt... Snyggingen och jag gick i vattnet och plockade sten, medan Bönan sprang på land och voffade om det gick för långsamt eller om hon blev varm och ville att jag skulle skvätta vatten på henne. Misstänker att det bara är en tidsfråga innan hon bestämmer sig för att börja bada.






Nu... är vi hemkomna och båtfärden hem gick lika bra som dit. SnyggÅke och Bönan ligger i sina bäddar och sover. Det var en jobbigt dag för de små liven.
I morgon kommer T hem och halva ordningen är återställd... Sonen är ju fortfarande i utomlandet och det är några dagar kvar till han kommer hem och kramar på sin mamma.
 
Må gott
 
 
 
 

4 kommentarer:

  1. Men guuud vilken underbar bild på den lilla goa pojken och dom stora, underbara dobbisarna.. en bild som säger mer än tusen ord om hur en dobbis är! :D

    MÅ VÄL MIN VÄN @}--

    ~*~♥~*~ K R A M ~*~♥~*~

    SvaraRadera
    Svar
    1. *Skrattar* De anser att Lillemannen är deras människovalp.

      Må gott även Du

      *KRAMAR om`na*

      Radera
  2. Vilka underbara bilder! Skönt att hundflocken är hel igen. =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla... :-)

      Jo... det är skönt när hon är tillbaka... vår lilla Böna (som vi egentligen bara har till låns)

      Må gott

      *KRAM*

      Radera

Kul att Du har lust att skriva några ord...