16 sekundmeter i byarna

 

 

Igår packade vi den lilla grå och styrde mot Paradiset... Vi tänkte börja med taket. Det gick inte. När det blåser 16 sekundmeter i byarna från det håll där vi ställt upp byggnadsställningen, då kliver man inte upp på taket. Jösses... hur skulle det se ut om T seglade iväg på en plåt över sjön och jag får åka efter med båten och hämta honom vid Skåleklint. Det var ingen billig plåt och så den har vi inte råd att öschla med och leka drakflygning. Närå, bäst att hålla sig på marken när det är blåsigt.

 

 

Så... därför fixade vi med andra saker, typ göra klart utesoffan, skruva upp prylhyllor och grundoljning av vindskivor. Vovvarna gjorde det de är bra på, gick mellan skugga och sol.

 

Näe... dörrfodret ska INTE målas. Brukar få förfrågningar om vi "glömt måla dörrfodret". Det har vi inte. Vi valde att behålla höger dörrfodersida in till sovrummet bara skrapad så den gamla färgen kom fram. Kul att se vilka färger huset haft genom tiderna.

 

 

Själv stod jag på ett ställe som var helt OK för dagen och målade. Lä och strålande utsikt. Eller som farfar skulle sagt... jag stod med frånlandsvind. På en ö, är det ju alltid någon sida som har pålandsvind och DEN är jobbig att stå på när det blåser 16 sekundmeter, man får lätt "vindsupar" då.

Det enda som var lite jobbigt när jag målade, var att jag hade en sädesärla i närheten som ville till sina ungar och skällde på mig HELA TIDEN, för att jag stod MITT I VÄGEN. Jag valde att gå undan efter att varje bräda var färdigstruken så hon kom in till ungarna.

 

Nu är brädorna till vindskivorna grundoljade och nästa gång vi kommer till Paradiset stryker jag första lagret med vit färg.

Nu... dags för något att äta och soffläge.

Må som GODIS... jättegott