Vad får jag för att jag ska göra det här då?

Valparna växer och och det går verkligen att se vem som är pojke och vem som är flicka. Ingela och hennes bror Zlatan, mullar på och börjar bli mer och mer dobermann i utseendet... jag menar... det är ju inte så himla lätt att se vad det ska bli av en liten pyttevalp om man inte vet rasen.

Foto Kennel Sutherlands

Savannah... även kallad Mini här på bloggen... Tanyas dotter och Ingelas mamma... kommer flytta till oss i oktober... JAAAAAAAAAAAAA...vi går från att vara hundlösa, att till i sommar ha två vackra dobermannflickor här hemma. Som jag längtat efter doften av en dobermann och att ha en eller två fyrbenta vänner att promenera med... och då duger liksom inte vilken ras som helst... Jag vill att hundar ska vara som bilar... Snabba... snygga och svårkörda och det är dobermann... Jisses... det är inte någon "I please you - hund"... en dobermann är "VAD får jag för att jag ska göra det här då"? Smarta som attan... vackra som få... svårkörda så in i vassen... MEN när Du har hittat rätt instruktionsbok... när Du verkligen förstår hur en dobermann tänker, för tänker gör de... massor... Då är det fantastiska hundar att ha i sin närhet.

Min liv börjar bli helare... jag blev aningen trasig i hjärtat när Bönan försvann.

 

 

Så var det de där med höst... NU är vi i september och jag är banne mig inte färdig med sommaren än. Vart tog den vägen... för som vanligt i min egovärld, drabbar det bara mig att hösten kommer. Jag försöker tänka bort kyliga mornar, kalla nätter, gula löv... Jag är fortfarande inne på att gå strumplös och utan jacka...Tidskrifter och böcker jag lagt på hög för att läsa när hösten kommer, vägrar jag ta mig an... för jag är inte färdig med sommaren än... så är det.

 

 

 

 

 

Fast... hösten kan vara mysig... när sommaren är klar.

Nu tar vi tag i en tvätt att hänga och en diskmaskin att plocka ur.

Må gott