Funderar på OM och HUR jag ska bemöta elakheter

Det där med att ha en blogg och visa glimtar ur sitt liv har sitt pris

Jag har bloggat sedan oktober 2007 och det började med att min morfar i Gällivare gärna ville att jag skulle sända lite bilder på vår valp Åke. Det fortsatte med att vänner som inte finns i min närhet även ville att jag skulle uppdatera livet med valpen... Det blev lite mycket att sända hit och dit så jag startade en blogg. 

Morfar gick över till "grannpojken" (som inte var en dag under 70) för att titta på hans dator och mina vänner runt om i världen kunde med några knappklick se vad vi höll på med. Himla kul och praktiskt.

Jag startade med att blogga i forumet "doggyblog"... men när jag utökade mitt skrivande till annat än att bara skriva om SnyggÅke fick jag pikar i det forumet och bytte hit. Här behöver jag inte rikta mitt bloggande till någon specifik genre. Det gillar jag. Här kan jag blogga om det jag vill... om jag håller mig inom lagens ram förstås.

MEN... nu kommer jag till det som har sitt pris.

Jag får kommentarer... inte så många och det är inte alla jag publicerar då det ibland är meddelanden från vänner som bara berör mig...MEN jag får även kommentarer som inte är snälla och dem väljer jag att INTE publicera pga att min blogg ska vara MIN och skit från anonyma ska inte få spridas här.

Just nu sitter jag och fnular på om jag ska bemöta en envis anonym liten rackare som uppenbarligen har ett alldeles för stort och korkat tänk... Jag återkommer angående det när jag tänkt klart OM och i så fall HUR jag ska bemöta.

 

Nu har jag i alla fall tänkt att bara ägna mig åt fina tankar fulla av kärlek. Jag tänker fylla mitt sinne med fina sommarminnen.

Så tänker jag ta och fixa mig dagens andra latte...

Må gott